Först och främst vill jag rikta ett stort TACK till alla personer som deltagit i studien och delat med sig av sina erfarenheter. Utan ert deltagande hade denna studie aldrig varit möjlig!
Därefter vill jag rikta ett varmt tack till mina tre fantastiska handledare! När jag blev antagen till forskarutbildningen blev jag handledd av en professor och två docenter. Nu när jag avslutar studierna har jag tre professorer som handledare. Det säger något både om deras skicklighet och ambition. Urban Markström, tack för ditt stora engagemang, din aldrig sinande entusiasm, din nyfikenhet på stort som smått som smittar av sig, din förmåga att ta dig an både strukturer och individer, din empati och din orubbliga tilltro till andras förmåga. Tack för att du så generöst delat med dig av din vetenskapliga skicklighet och av dina spännande sammanhang där jag fått träffa en rad olika forskare inom olika discipliner. Tack för stöttning och förberedelser inför viktiga tillfällen som seminarier och konferenser, men tack framför allt för helt vanliga arbetsdagar när din dörr stått på glänt. Tack! Mona Eklund, tack för förtroendet att få komma in i ett spännande forskningsprojekt som du initierat. Ditt respektfulla och noggranna sätt att förhålla dig till det fält och de människor vi tillsammans studerat har betytt mycket för mig. Tack för din noggrannhet även i manusläsandet genom åren. Mikael Sandlund, tack för din allmänt kritiska blick och för ditt kompletterande perspektiv i tolkandet av data. Tack för att du bjudit in mig både till FOU-panelen och till doktorandsammanhang på ”andra sidan dammen”, det har bidragit till ett vidgat perspektiv under min forskarutbildning. Tillsammans har ni, Urban, Mona och Mikael, kompletterat varandra på ett alldeles strålande sätt. Jag är så glad och tacksam över att jag har fått bli ledd vid handen av just er tre!
Så vill jag rikta ett tack till Johan Vamstad, docent vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, för din insats som opponent på mitt slutseminarium. Din kunskap och granskning inspirerade och hjälpte mig vidare i skrivandets slutskede.
Tack nationella forskarskolan i socialt arbete för spännande kurser och vädrefulla sammanhang. Tack CEPI (Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser) för att jag har fått vara med i ett öppenhjärtligt, inkluderande och givande forskarnätverk.
Tack alla medarbetare vid institutionen för socialt arbete i Umeå! Ett särskilt tack till de granskningsgrupper jag har haft förmånen att vara med i, och till er som varit med i forskningsprofilen psyk/soma. Ett särskilt tack vill jag även
rikta till David Rosenberg och Stefan Sjöström som intresserat sig för mitt avhandlingsämne och bidragit med värdefulla inlägg. Tack Hildur Kalman för medarbetning. Tack Veronica Lövgren för mentorskap. Tack Cristine Isaksson för bildutbyte. Tack forskarutbildningsansvariga Petra Ahnlund för ditt engagemang. Tack Sture Eriksson för reflektioner. Och tack ALLA härliga doktorandkollegor som jag har haft förmånen att få dela doktorandtillvaron med! Tack för fikastunder, allmänt gnäll och glada tillrop, gemensam kurs- och tentamensvånda, nervöst konferensmingel, uppfriskande löprundor och mycket mycket mer!
Tack mina akademiska folkmusikvänner för torsdagarnas lunchspelningar som genom åren varit en av veckans höjdpunkter! ♪♫♪♪♫♫
Tack Lena Wåhlin för att du på ditt alldeles unika sätt uppmuntrat mig att söka in till forskarutbildningen. Tack Magdalena Sundquist (och Pixel) för ovärderlig vänskap. Tack Linnea Hansson för engagemang på distans och för alla skratt av igenkänning. Tack Stina Henriksson för vardagspromenader och barnvakteri.
Tack mina svärföräldrar Astrid och Bernt Gustavsson för att ni stöttar och uppmuntrar vår familj.
Tack mamma för att du alltid finns där. Tack pappa för intresse och engagemang. Tillsammans är ni mina föredömen i nyfikenhet på livet, uthållighet i uppgifter, medmänsklighet i vardagen och i framtidstro.
Egenskaper som kan komma väl till pass under en forskarutbildning i socialt arbete.
Tack Ola för att du vill dela livet med mig, tack för uppmuntran under doktorandåren och för påminnelser om vikten av att kunna hålla en viss distans till avhandlandet. Tack Asta för allt, vår stjärna i tillvaron!
References
Andersson, K. (2013) Freedom of choice in Swedish public care of the elderly: a care-worker perspective on the challenges of care and care work. In Å. Gunnarsson (Ed.), Tracing the women-friendly welfare state: gendered politics of everyday life in Sweden. (pp. 170-189).
Göteborg: Makadam.
Andersson, K. & Kvist, E. (2015). The neoliberal turn and the marketization of care: The transformation of eldercare in Sweden. European Journal of Women Studies, 22(3), 274-287.
doi:10.1177/1350506814544912
Bate, P., & Robert, G. (2005). Choice. British Medical Journal, 331(7531), 1488.
Bergström, L. (1976). Objektivitet: en undersökning av innebörden, möjligheten och önskvärdheten av objektivitet i
samhällsvetenskapen [Objectivity: a study of the meaning, the possibility and desirability of objectivity in the social sciences].
Stockholm: Prisma.
Berlin, I. (1969). Four essays on liberty. Oxford: Oxford university press.
Brody, C. M., Bellows, N., Campbell, M., & Potts, M. (2013). The impact of vouchers on the use and quality of health care in developing countries: A systematic review. Global Public Health, 1-26.
doi:10.1080/17441692.2012.759254
Brunsson, N., & Hägg, I. (1992). Marknadens makt [The power of the market]. Stockholm: SNS.
Bryant, W. (2011). Mental health day services in the United Kingdom from 1946 to 1995: an 'untidy set of services'. British journal of
occupational therapy, 74(12), 554-561.
doi:10.4276/030802211X13232584581371
Bryant, W., Craik, C., & McKay, E. (2005). Perspectives of day and accommodation services for people with enduring mental illness.
Journal of Mental Health, 14(2), 109-120.
doi:10.1080/09638230500073600
Bryant, W., Craik, C., & McKay, E. A. (2004). Living in a glasshouse:
exploring occupational alienation. Canadian Journal of Occupational Therapy, 71(5), 282-289.
Bryant, W., Tibbs, A., & Clark, J. (2011). Visualising a safe space: the perspective of people using mental health day services. Disability &
Society, 26(5), 611-628. doi:10.1080/09687599.2011.589194 Calsyn, R., Winter, J., & Morse, G. (2000). Do Consumers Who Have a
Choice of Treatment Have Better Outcomes? Community Mental Health Journal, 36(2), 149-160. doi:10.1023/A:1001890210218 Calsyn, R. J., Morse, G. A., Yonker, R. D., Winter, J. P., Pierce, K. J., &
Taylor, M. J. (2003). Client choice of treatment and client outcomes.
Journal of Community Psychology, 31(4), 339-348.
doi:10.1002/jcop.10053
Campbell, S. M., Roland, M. O., & Buetow, S. A. (2000). Defining quality of care. Social Science & Medicine, 51(11), 1611-1625.
doi:10.1016/S0277-9536(00)00057-5
Costa, F. (2011). Valfrihet i psykiatrin - ett misslyckat projekt [Freedom of choice in psychiatry - a failed project]. Läkartidningen [Medical Journal]. Läkartidningen, 108(6), 282-283.
Creswell, J. W. (2009). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. Thousand Oaks, California: SAGE.
Defourny, J., Henry, A., Nassaut, S., & Nyssens, M. (2010). Does the mission of providers matter on a quasi-market? The case study of the Belgian
’service voucher’ scheme. Annals of Public & Cooperative
Economics, 81(4), 583-610. doi:10.1111/j.1467-8292.2010.00423.x DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited:
Institutional Isomorphism and Collective Rationality in
Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147-160.
Dovemark, M. (2007). Ansvar - hur lätt är det?: om ansvar, flexibilitet och valfrihet i en föränderlig skola [Responsibility - how easy is it?:
about responsibility, flexibility and choice in a school in change].
Lund: Studentlitteratur.
Dowse, L. (2009). ‘Some people are never going to be able to do that’.
Challenges for people with intellectual disability in the 21st century.
Disability & Society, 24(5), 571-584.
doi:10.1080/09687590903010933
Drake, R. E., Bond, G. R., & Becker, D. R. (2012). Individual Placement and Support: An Evidence-Based Approach to Supported Employment.
Oxford: Oxford University Press.
Eika, K. H., & Kjølsrød, L. (2013). The difference in principle between the poorly informed and the powerless: a call for contestable authority.
Nordic Social Work Research, 3(1), 78-93.
doi:10.1080/2156857X.2013.776992
Eklund, M., & Markström, U. (2015). Outcomes of a Freedom of Choice Reform in Community Mental Health Day Center Services.
Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services Research, 42(6), 664-671. doi:10.1007/s10488-014-0601-1 Erlander, T. (1962). Valfrihetens samhälle [The society of freedom of
choice]. Stockholm: Tidens förlag.
Evetts, J. (2009). New Professionalism and new public management:
Changes, continuities and consequences. Comparative Sociology, 8(2), 247-266. doi:10.1163/156913309X421655
Ferlie, E. (1996). The new public management in action. Oxford: Oxford University Press.
Finn, D. (2009). The 'Welfare Market' and the Flexible New Deal: Lessons from Other Countries. Local Economy, 24(1), 38-45.
doi:10.1080/02690940802645471
Fotaki, M. (2009). Are all consumers the same? Choice in health, social care and education in England and elsewhere. Public Money and Management, 29(2), 87-94. doi: 10.1080/09540960902767956 Friedman, M., & Friedman, R. D. (1980). Free to choose: a personal
statement. New York: HBJ.
Geertz, C. (1973). The interpretation of cultures: selected essays. New York:
Basic Books.
Gingrich, J. R. (2011). Making markets in the welfare state: the politics of varying market reforms. Cambridge: Cambridge University Press.
Goodwin, S. (1997). Comparative mental health policy: from institutional to community care. London: SAGE.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hartman, L. (2011). Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd [Competition implications: what happens to the Swedish welfare]. 2nd (updated) ed. Stockholm: SNS förlag.
Hill, M. J., & Hupe, P. L. (2009). Implementing public policy: an
introduction to the study of operational governance. Los Angeles:
SAGE.
Holloway, F. (2007). Choice: wake up and smell the coffee!: Invited
commentary on… Choice in mental health. Advances in Psychiatric Treatment, 13(1), 68-69. doi:10.1192/apt.bp.106.002634
Hood, C. (1991). A public management for all seasons? Public
Administration, 69(1), 3-19. doi:10.1111/j.1467-9299.1991.tb00779.x Hood, C. (1995). The New Public Management in the 1980s - Variations on a
Theme. Accounting Organizations and Society, 20(2-3), 93-109.
doi:1016/0361-3682(93)E0001-W
Hsieh, H.-F., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.
ICMJE. (2017). http://www.icmje.org/icmje-recommendations.pdf Retrived 2017-05-08.
Johansson, K., Denvall, V., & Vedung, E. (2015). After the NPM Wave:
Evidence-baced practice and the vanishing Client. Scandinavian Journal of Public Administration, 19(2), 69-88.
Knapp, M. (2007). Social care: choice and control. In J. Hills (Ed.), Making social policy work (1 ed., pp. 147-172). Policy Press: Policy Press.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun [The qualitative research interview]. Lund: Studentlitteratur.
Le Grand, J. (2007). The other invisible hand: delivering public services through choice and competition. Princeton: Princeton University Press.
Le Grand, J. (2009). Choice and Competition in Publicly Funded Health Care. Health Economics, Policy and Law, 4(4), 479-488.
doi:1017/S1744133109990077
Le Grand, J., & Bartlett, W. (1993). Quasi-markets and social policy.
London: Macmillan.
Leder, D. (1990). The absent body. Chicago: The university of Chicago press.
Lehtinen, V., Katschnig, H., Kovess-Masfety, V., & Goldberg, D. (2007).
Developments in the treatment of mental disorders. In M. Knapp (Ed.), Mental health policy and practice across Europe : the future direction of mental health care (pp. 126-145). Maidenhead: Open University Press.
Lingwood, L. (2005). Modernising day services. Mental Health Today, December, 33-36.
Meagher, G., Lundström, T., Sallnäs, M., & Wiklund, S. (2016). Big Business in a Thin Market: Understanding the Privatization of Residential Care for Children and Youth in Sweden. Social Policy &
Administration, 50(7), 805-823. doi:10.1111/spol.12172
Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363. doi:10.1086/226550
Mol, A. (2008). The logic of care: health and the problem of patient choice.
Abingdon, Oxon: Routledge.
Mayring, P. (2007). On Generalization in Qualitateviley Oriented Research.
Forum Qualitative Socialforschung, 8(3), Art. 26.
Nordgren, L. (2010). Mostly empty words - what the discourse of "choice" in health care does. Journal Of Health Organization And
Management, 24(2), 109-126. doi:10.1108/14777261080000433 Norén, L. (2003). Valfrihet till varje pris: om design av
kundvalsmarknader inom skola och omsorg [Freedom of choice at any cost:about design of provider and purchaser markets within education and care].Göteborg: BAS.
O’Brien, M. (1993). Social research in sociology. In N. Gilbert (Ed.), Researching social life (pp.1-17). London: SAGE.
Proposition 1991/92:95. 1991. Om valfrihet och fristående skolor [On freedom of choice and independent schools]. Stockholm:
Regeringen.
Propper , C. (1993). Quasi-markets and Regulation. In J. Le Grand & W.
Bartlett (Eds.), Quasi-markets and social policy (pp.183-201). Hong Kong: Macmillian.
Rankin, J. (2005a). A good choice for mental health. (Vol. Working Paper Three). Mental Health in the Mainstream: Institute for Public Policy Research.
Rankin, J. (2005b). Why shouldn't we choose? Mental Health Today, June, 32-34.
Ritchie, J., & Lewis, J. (2003). Qualitative research practice: a guide for social science students and researchers. London: SAGE.
Rogers, A., & Pilgrim, D. (2005). A sociology of mental health and illness.
Maidenhead: Open University Press.
Rose, N. (1996). Governing ’advanced’ liberal democracies. In A. Barry, T.
Osborne, & N. Rose (Eds.), Foucault and political reason:
liberalism, neo-liberalism, and rationalities of government (pp. 37-64). Chicago: University of Chicago Press.
Rose, N. (1999). Powers of freedom: reframing political thought.
Cambridge: Cambridge University Press.
Rydberg, B. (2011). Valfriheten i psykiatrin absolut nödvändig [Freedom of choice in psychiatry imperative]. Läkartidningen [Medical Journal], 108(9), 482.
Saario, M. (2010). Sysselsättning inom psykiatrin - en översyn [Occupation in psychiatry – a review]. Stockholm: Stockholms stad.
Samele, C., Lawton-Smith, S., Warner, L., & Mariathasan, J. (2007). Patient choice in psychiatry. The British Journal of Psychiatry, 191(1), 1-2.
doi:10.1192/bjp.bp.106.031799
SFS (Swedish Codes of Statutues) 2001:453. Socialtjänstlagen [Social Service Act]. Stockholm: Socialdepartementet [Ministry of Health and Social Affairs].
SFS (Swedish Codes of Statutues) 2008:962. Lag om valfrihetssystem [Act on Freedom of Choice Systems]. Stockholm: Finansdepartementet [Finance Ministry].
Silverman, D. (2011). Interpreting qualitative data: a guide to the principles of qualitative research. 4:th (updated) ed. London: SAGE.
Silverman, D. & Marvasti, A. (2008). Doing Qalitative research. A comprehensive guide. Los Angeles: SAGE Publications.
SKL (2016).
http://skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/valfrih etssystemersattningssystem/socialomsorg/valfrihetssystemikommu nerbeslutslaget2016.8959.html
Slade, M. (2009). Personal recovery and mental illness: a guide for mental health professionals. Cambridge: Cambridge University Press.
SOU (Swedish Government Official Report) 2008:15. LOV att välja - Lag Om Valfrihetssystem [Permission to choose - Act on Freedom of Choice Systems]. Stockholm: Edita Sverige AB.
SOU (Swedish Government Official Report) 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren [Evidence-based practice in social services – for the benefit of the user. A report of the investigation of knowledge-based social services].
Stockholm: Edita Sverige AB.
Spall, P., McDonald, C., & Zetlin, D. (2005). Fixing the system? The
experience of service users of the quasi-market in disability services in Australia. Health & Social Care in the Community, 13(1), 56-63.
doi:10.1111/j.1365-2524.2005.00529.x
Stockholms stad (2008). Införande av valfrihetssystem inom omsorgen enligt LSS och SoL om personer med funktionsnedsättning [City renewal management office department: Official Statement regarding introduction of freedom of choice systems within service granted by the Social Service Act for persons with disabilities].
Stockholm: Stadsledningskontoret förnyelseavdelningen, tjänsteutlåtande 2008:95 RI+VII(dnr 325-244/2008).
Stockholms stad (2012). Biståndsbedömd sysselsättning inom
socialpsykiatrin [Assessed Activity within Community Mental Health]. Stockholm: Socialförvaltningen.
Swedish Research Council (2011). God forskningssed [Proper conduct of research]: Vetenskapsrådet [Swedish Research Council]. Stockholm:
OM-Gruppen AB.
Struyven, L., & Steurs, G. (2005). Design and redesign of a quasi-market for the reintegration of jobseekers: empirical evidence from Australia and the Netherlands. Journal of European Social Policy, 15(3), 211-229. doi:10.1177/0958928705054083
Thornicroft, G., & Tansella, M. (2004). Components of a modern mental health service: A pragmatic balance of community and hospital care.
Overview of systematic evidence. British Journal of Psychiatry, 185, 283-290. doi:10.1192/bjp.185.4.283
Thornquist, E. (2003). Vitenskapsfilosofi og vitenskapsteori: for helsefag [Philosophy of science and scientific theory: regarding science of health]. Bergen: Fagboksforlaget.
Thornton, P., Ocasio, W., & Lounsbury, M. (2012). The Institutional Logics Perspective: A New Approach to Culture, Structure and Process.
Oxford: Oxford University Press.
Tjörnstrand, C., Bejerholm, U., & Eklund, M. (2011). Participation in day centres for people with psychiatric disabilities: Characteristics of occupations. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 18(2), 243-253. doi:10.3109/11038128.2011.583938
United Nations (2006). Convention on the rights of persons with disabilities.
https://www.un.org/development/desa/disabilities/convention-on-the-rights-of-persons-with-disabilities.html. Retrived 2017-05-10 Valsraj, K. M., & Gardner, N. (2007). Choice in mental health: myths and
possibilities. Advances in Psychiatric Treatment, 13(1), 60-67. doi:
10.1192/apt.bp.105.002196
Vamstad, J. (2007). Governing Welfare. The Third Sector and the Challanges to the Swedish Welfare State. Östersund:
Mittuniversitetet.
Vamstad, J. (2013). “Valfrihet i välfärden. Mer eller mindre jämlikt?”
[Freedom of choice in welfare. More or less equality?], in
Solfverberg, G. (red) Acceptabel ojämlikhet [Acceptable inequality]
(p. 113-130). Stockholm: Ersta Sköndahl högskola.
Vamstad, J. (2015). Valfri välfärd. Ett medborgarperspektiv på den svenka välfärdsstaten [Optional welfare. A citizen’s perspective on the Swedish welfare state]. Århus: Arkiv förlag.
Vamstad, J. (2016). Exit, voice and indifference – older people as consumers of Swedish home care services. Ageing and society, 36(10), 2163-2181. doi:10.1017/S0144686X15000987
Vedung, E. (2010). Four Waves of Evaluation. Evaluation, 16(3), 263-277.
doi:10.1177/1356389010372452
Warner, L., Lawton-Smith, S., Mariathasan, J., & Samele, C. (2006). Choice and mental health. Mental Health Practice, 9(10), 28-30.
doi:org/10.7748/mhp2006.07.9.10.28.c4328
Watson, S., Thorburn, K., Everett, M., & Fisher, K. R. (2014). Care without coercion - mental health rights, personal recovery and trauma informed care. The Australian Journal of Social Issues, 49(4), 529-549. doi:10.1002/j.1839-4655.2014.tb00327.x
Weisman De Mamani, A., Gurak, K., Maura, J., Martinez De Andino, A., Weintraub, M. J., & Mejia, M. (2016). Free will perceptions and psychiatric symptoms in patients diagnosed with schizophrenia.
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 23(3-4), 156-162. doi:10.1111/jpm.12293
Werne, K. & Fumarola Unsgaard, O. (2014). Den stora omvandlingen. En granskning av välfärdsmarknaden [The large transformation. A review of the welfare market]. Stockholm: Leopard förlag.
Yin, R. K. (2014). Case study research: design and methods. London: SAGE.
Appendix 1. Information letter 1
Initial letter addressing policy makers, senior managers, first-line managers, and professionals in Day centre services.
Appendix 2. Information letter 2
Initial letter adressing participants in Day centre services.
Appendix 3. Information letter 3
Follow-up letter addressing policy makers, senior managers, first-line managers, and professionals in Day centre services.
Appendix 4. Interview guide 1
Initial interview guide adressing professionals and first-line managers.
Intervjuer med föreståndarna/personalgrupperna för daglig sysselsättning
Beskriv verksamheten:
- organisation - bemanning
- målgruppen, vad är den ”officiella” målgruppen?
- Arbetssätt, dvs. hur ser innehållet ut, vad erbjuds man?
- Tillgänglighet/öppettider
Beskriv hur rekrytering, hänvisning, biståndsbedömning till verksamheten ser ut
Hur ser relationen till andra verksamheter och stadsdelar ut idag? Samarbete och utbyte?
Beskriv er målgrupp just nu och deras behov. Kommer alla från stadsdelen? Går de även till andra verksamheter? Ålder, kön, grad av funktionshinder?
I vilken grad arbetar ni uppsökande och utåtriktat gentemot brukarna och i vilken utsträckning satsar ni på information om verksamheten?
Har ni profilerat verksamheten på något särskilt sätt? Är det något särskilt som just ni kan erbjuda eller som ni är särskilt bra på?
(Föreståndarna) Hur skulle du vilja beskriva bakgrunden och de utmärkande dragen i valfrihetsreformen? Varför genomför man den? Hur är den upplagd?
(Föreståndarna) I vilken mån står stadsdelen bakom reformen? Skillnad mellan olika delar av organisationen och mellan tjänstemän och verksamheterna?
Hur ser ni i verksamheten på reformen och i vilken mån står ni bakom den?
(Föreståndarna) Vilken roll har stadsdelarna haft i planeringen och utformningen av reformen?
Har ni själva deltagit i planeringen av den? Vilken information har ni fått?
(Föreståndarna) Hur har verksamheterna och övriga lokala aktörer förberetts för reformen?
Vilka förberedelser har ni gjort?
(Föreståndarna) Hur ser genomförandeplanen ut?
Kommer ni att ändra ert sätt att arbeta i och med reformen? Hur?
Hur tror ni att förändringarna kommer att påverka er och brukarna?
Vilka möjligheter ser du med reformen?
Vilka är riskerna?
Appendix 5. Interview guide 2
Intitial interviews with politicians and senior managers.
Intervjuer med politiker och tjänstemän inom stadsdelarna
Har ni någon uttalad policy när det gäller arbetet med personer med psykiskt funktionshinder inom er stadsdel? Vad består den I så fall av?
Har ni haft någon särskild strategi vid uppbyggandet av verksamheter för målgruppen efter psykiatrireformen?
Kan du beskriva utbudet av insatser för sysselsättning/arbetsträning för personer med psykiskt funktionshinder ser ut i er stadsdel?
Har du någon uppfattning om relationen mellan utbudet och de befintliga behoven?
Är det något som diskuteras?
Hur skulle du beskriva innehållet I verksamheterna? Vad är ditt intryck rörande kvalitén? Saknas något? Vad är ledningens uppfattning om nu-situationen?
Var I stadsdelens organisation ligger verksamheterna inplacerade? Vad är motivet bakom den aktuella organiseringen? (t.ex. vård och omsorgsförvaltningen, IFO, handikappomsorgen, äldreomsorgen, specialiserad socialpsykiatri)
Hur ser principerna bakom resurstilldelningen ut idag för verksamheterna för sysselsättning/arbetsrehabilitering? (en “fast” tilldelning på årsbasis? Någon annan princip?) Hur ser budgeten ut?
Hur arbetar ni med handläggning och biståndsbedömning när det gäller daglig sysselsättning för målgruppen? Krävs biståndsbeslut? Öppna verksamheter?
Hur ser kontakten med andra stadsdelar ut vad gäller daglig sysselsättning? Köper ni platser idag? Säljer ni platser? Samarbetar ni på andra sätt?
Hur skulle du vilja beskriva bakgrunden och de utmärkande dragen i valfrihetsreformen? Varför genomför man den? Hur är den upplagd?
I vilken mån står stadsdelen bakom reformen? Skillnad mellan olika delar av organisationen och mellan tjänstemän och verksamheterna?
Vilken roll har stadsdelarna haft i planeringen och utformningen av reformen?
Hur har verksamheterna och övriga lokala aktörer förberetts för reformen?
Hur ser genomförandeplanen ut? Hur ska reformen sjösättas?
Vad tror du kommer att utgöra de största skillnaderna med att införa reformen?
Vilka konsekvenser får detta på er organisation och era verksamheter?
Vilka möjligheter ser du med reformen?
Vilka är riskerna?
Appendix 6. Interview guide 3
Follow-up interviews addressing first-line managers and professionals.
Intervjuer, föreståndare/personalgrupper. Uppföljning
Syftet är att få en uppdaterad bild av området sysselsättning för personer med psykiskt funktionshinder i stadsdelen, och identifiera förändringar sedan förra intervjutillfället.
-Har något hänt i frågan om valfrihetsreformen på sysselsättningsområdet när det
-Har något hänt i frågan om valfrihetsreformen på sysselsättningsområdet när det