En medvetenhet kring förförståelsen hos författarna fanns och risken för att påverka objektiviteten beaktades då resultaten skulle tolkas (Olsson & Sörensen, 2011). Eftersom kännedom kring fenomenet existerade var författarna noggranna med att hålla ett neutralt förhållningssätt under hela processen och hjälpte till att medvetandegöra varandra om risken kring att förförståelsen kunde påverka att information misstolkas eller missas (Lindseth & Norberg, 2004; Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Det finns enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) olika uppfattningar om huruvida forskaren bör dra nytta av sin förförståelse eller inte eftersom trovärdigheten kan minska om forskaren har låtit förförståelsen genomsyra dataanalysen. Författarna upplevde inga nackdelar med att ha god förförståelse mer än det som redan beskrivits. I linje med Kvale och Brinkman (2014) upplevde författarna fördelarna med att ha god förförståelse i ämnet bland annat genom att det blev enklare att utforma intervjuguiden och lättare att ställa följdfrågor till informanterna under intervjun för att få en djupare förståelse jämfört med om förförståelse saknats. Författarna anser även att bådas närvaro under intervjuerna gagnade granskningen och analysen av det insamlade materialet då båda var väl insatta i den information som framkommit.
Trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet
En pilotintervju genomfördes och svarade på studiens syfte vilket gör att giltigheten stärks. Även att lämplig metod och val av informanter som i denna studie hade erfarenhet av fenomenet stärker giltigheten i studien (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
Författarna är medvetna om att det är arbetskollegor som intervjuas vilket kan ses som en svaghet i studien. Dock uppfattades inte informanterna som hämmade i sina svar, snarare trygga vilket också stärker giltigheten (Trost, 2010). Tillförlitligheten i resultatet kan ha påverkats av att informanterna var i viss relation med författarna, vilket beaktades under intervjuerna. Däremot stärks tillförlitligheten av att det finns citat i anknytande till texten i resultatet (Polit & Beck, 2017). Författarna har försökt bekräfta sina ställningstaganden under hela forskningsprocessen vilket ökar tillförlitligheten i studien. Tillförlitligheten och trovärdigheten ökade även genom att författarna följde den beskrivna processen för
kvalitativ innehållsanalys i linje med Lundman och Hällgren Graneheim (2017). I denna studie har båda författarna deltagit under samtliga intervjuer, utom vid en, bearbetat materialet och utfört analysen gemensamt vilket också stärker tillförlitligheten.
Överförbarheten i studien stärktes genom att författarna tydligt beskrev studiens metod där även datamättnaden motiverades (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017; Polit & Beck, 2017). Överförbarheten handlar om huruvida resultatet kan överföras och användas i andra grupper och verksamheter. Slutlig bedömning av resultatets överförbarhet lämnas dock till läsaren enligt Lundman & Hällgren Graneheim (2017).
35 Slutsats
Specialistsjuksköterskorna i studien upplevde den interprofessionella simuleringsövningen som en realistisk, positiv och nyttig upplevelse. De beskriver vidare att medvetenheten ökat kring vikten av ett välfungerande team och effektiv kommunikation vid akut
omhändertagande. Samtliga specialistsjuksköterskor beskrev även att de fått kunskap och redskap att använda i sitt kliniska arbete. Tidigare forskning stärker denna studies resultat gällande vikten av ett bra samarbete i teamet och effektiv kommunikation för att öka patientsäkerheten. Interprofessionell medicinsk simulering kan bidraga till ett förbättrat teamarbete och omvårdnad på intensivvårdsavdelningen, men förutsättningarna är att hela teamet utbildas och att repetitionsutbildning erbjuds för att kunskaperna skall bibehållas. Klinisk tillämpbarhet
Denna studie ger en inblick i sjuksköterskors upplevelse av interprofessionell medicinsk simulering. Utifrån resultatet ses vikten av tydlig kommunikation och effektivt teamarbete vid ett akut omhändertagande av patienter på IVA. Interprofessionella team bör få
regelbunden träning med kompetenshöjande utbildning genom medicinsk simulering för att säkerställa ett effektivt samarbete och omvårdnad kring patienten. För att implementera studiens resultat och slutsatser i den kliniska verksamheten bör interprofessionell
medicinsk simulering genomföras på IVA med återkommande repetitionsövningar. Författarna till den aktuella studien anser även att andra verksamheter inom akutsjukvård kan ta del av resultatet från studien och använda vid utvecklande och implementerande av interprofessionell medicinsk simulering.
Förslag till fortsatt forskning
Författarna finner det intressant att utveckla området genom att undersöka övriga
professioners upplevelser av interprofessionell medicinsk simulering. Studier skulle kunna utföras med hjälp av individuella intervjuer eller fokusgruppsintervjuer. Förslag till
ytterligare forskning är att utföra en observationsstudie på intensivvårdsavdelningen där fokus skulle ligga på att bedöma om teamet, i en akut situation, använder sig av de redskap de fått under den medicinska simuleringsövningen gällande teamarbete och
kommunikation. Ett annat intressant forskningsområde är intensivvårdssjuksköterskans komplexa roll i en akut situation vad gäller ledning och samordning.
36 REFERENSER
Aitken, L., Chaboyer, W., & Elliott, D. (2012). Scope of Critical Care Practice. In L. Aitken, A. Marshall & W. Chaboyer (Eds.), ACCCN's critical care nursing (2nd ed., pp. 3- 16). Chatswood, N.S.W.: Elsevier.
Andreatta, P.B. (2010). A typology for health care teams. Health Care Manage Review.
35(4), 345-54. doi: 10.1097/HMR.0b013e3181e9fceb.
Baker, D. P., Day, R., & Salas, E. (2006). Teamwork as an Essential Component of High- Reliability Organizations. Health Services Research, 41(4), 1576-1598.
doi: org/10.1111/j.1475-6773.2006.00566.x
Ballangrud, R., Hall-Lord, M.L., Persenius, M., & Hedelin, B. (2014). Intensive care nurses´ perceptions of simulation-based team training for building patient safety in intensive care: A descriptive qualitative study. Intensive care and Critical Care Nursing, 30(4), 179-187. doi: org/10.1016/j.iccn.2014.03.002
Bengtsson, K. (2017). Akut omhändertagande enligt CABCDE. Hämtad 20 november,
2018, från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5855
Berg, LM., Källberg, AS., Ehrenberg, A., Florin, J., Östergren, J., Djärv T., Brixey, JJ., & Göransson, K. (2016). Factors influencing clinicians`perceptions of interruptions as disturbing or non-disturbing: A qualitative study. International Emergency Nursing, 27,11- 16. doi:org/10.1016/j.ienj.2016.01.003.
Björk, J. (2011). Praktisk statistik för medicin och hälsa. (1. uppl.). Stockholm: Liber. Buckley, T., & Gordon, C. (2011). The effectiveness of high fidelity simulation on
medical-surgical registered nurses' ability to recognise and respond to clinical emergencies.
Nurse Educ Today, 31(7), 716-721. doi: 10.1016/j.nedt.2010.04.004
CAMST Simulatorcentrum. (2015). Instruktörskurs i medicinsk avancerad simulering. Hämtad 20 november, 2018, från http://www.simulatorcentrum.se/
Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. I A. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad
nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (1. uppl., ss.63-101).
Lund: Studentlitteratur AB.
Carne, B., Kennedy, M., & Gray, T. (2012). Crisis resource management in emergency medicine. Emergency Medicine Australia, 24(1), 7-13. doi: 10.1111/j.1742-
6723.2011.01495.x
Courtenay, M., Nancarrow, S., & Dawson, D. (2013). Interprofessional teamwork in the trauma setting: a scoping review. Human resources for health, 11, 2-10. doi:10.1186/1478- 4491-11-57
37
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss.143-154). Lund:
Studentlitteratur AB.
Datainspektionen. (2016). Dataskyddsförordningen. Hämtad 28 november, från https://www.datainspektionen.se/lagar--
regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningen---fulltext/
Edberg, A.K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J. (Red.). (2013).
Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden
(1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Ekbom, B., Cederholm, M., & Vikström, T. (Red.). (2014). ATSSTM: Akut traumasjukvård
för sjuksköterskor (3. uppl.). 2014. Uppsala: ATSSTM.
Ekengren, A.M., & Hinnfors, J. (2012). Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur AB.
Fanning, R., & Gaba, M. (2007). The Role of Debriefing in Simulation-Based Learning.
Journal of the Society for Simulation in Healthcare, 2, (2), 115-125. doi:
10.1097/SIH.0b013e3180315539
Felländer-Tsai, L., Stahre, C., Anderberg, B., Barle, H., Bringman, S., Kjellin,
A.,…Wredmark, T. (2001). Simulatorträning inom medicinsk verksamhet: Ny pedagogisk modell för god patientsäkerhet. Läkartidningen, 98(36), 3772-3776.
Fernandez Castelao, E., Boos, M., Ringer, C., Eich, C. & Russo, S. (2015). Effect of CRM team leader training on team performance and leadership behavior in simulated cardiac arrest scenarios: A prospective, randomized, controlled study. BMC Medical Education,
15(116), 1-8. doi: 10.1186/s12909-015-0389-z
Gaba, DM. (1992). Improving Anesthesiologists´ Performance by simulating Reality.
Anesthesiology, 76(4), 495-501.
Gaba, D. M. (2004). The future vision of simulation in health care. BMJ Quality & Safety,
13(1), 2-10. doi: 10.1136/qshc.2004.009878
Gaba, D.M. (2010). Crisis resource management and teamwork training in anaesthesia.
British Journal of Anaesthesia, 105(1), 3-6. doi:10.1093/bja/aeq124
Gjeraa, K., Møller, T.P., & Østergaard, D. (2014). Efficacy of simulation-based trauma team training of non-technical skills. A systematic review. Acta Anaesthesiol Scand, 58(7),
775–787. doi: 10.1111/aas.12336
Haddleton, E. (2018). Crew Resource Management – CRM. I Vårdhandboken. Hämtad 30 oktober, 2018, från http://www.vardhandboken.se/Texter/Teamarbete-och-
38
Helmreich, R.L. (2010). Why CRM?: Empirical and Theoretical Bases of Human Factors Training. In B. Kanki, R. Helmreich, & J. Anca (Eds.), Crew Resource Management (2nd ed. pp.3-57) Sand Diego: Academic Press.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 111-119).
Lund: Studentlitteratur AB.
Hindle, S.A. (2006). Psychological factors affecting communication. In Ellis, R.B., Gates, B. & Kenworthy, N. (red.) Interpersonal Communication in Nursing (2nd ed., pp. 53-70). Edinburgh: Churchill Livingstone.
Hommel, A. (2018). Kärnkompetenser för att uppnå god och säker vård. I A. Hommel & Å, Andersson (Red.). Kvalitetsutveckling inom omvårdnad: Sjuksköterskans professionella ansvar. (1. Upp., 13-28). Lund: Studentlitteratur AB.
Husebø, S., Silvennoinen, M., Rosqvist, E., & Masiello, I. (2018). Status of Nordic research on simulationbased learning in healthcare: an integrative review. Advances in
Simulation. 3(12), 1-20. doi:10.1186/s41077-018-0071-8
Institute of medicine. (2000). To Err Is Human: Building a safer health system. National academy press: Washington, D.C.
Jacobsson, U. (2011). Forskningens termer & begrepp: En ordbok. Lund: Studentlitteratur AB.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (ss.57-80). Lund: Studentlitteratur AB.
KlinSim. (2018). Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Hämtad 12
november, 2018, https://www.klinsim.se/wp-content/uploads/2018/06/Utbildningsmaterial- klinsim-1.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Laerdal. (2018). SimMan 3G. Hämtat 20 november, 2018, från
https://www.laerdal.com/se/products/simulation-training/emergency-care-trauma/simman- 3g/
Leonard, M., Graham, S., & Bonacum, D. (2004). The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care. Qual Saf
Health Care, 13(1), 85-90. doi: 10.1136/qshc.2004.010033
Lindseth, A. & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scand J Caring Sci, 18(2), 145-153. doi: org/10.1111/j.1471- 6712.2004.00258.x
39
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och
sjukvård (3. uppl., ss. 219-234). Lund: Studentlitteratur AB.
Manser, T. (2009). Teamwork and patient safety in dynamic domains of healthcare: a review of the literatur. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 53(2), 143-151. doi: 10.1111/j.1399-6576.2008.01717.x.
McCabe, C., & Timmins, F. (2015). Grundläggande kommunikation-inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
McConaughey, E. (2008). Crew Resource Management in healthcare – the evolution of teamwork training and MedTeams. Journal of Perinatal & Neonatal Nursing, 22, (2), 96- 104. doi: 10.1097/01.JPN.0000319095.59673.6c
Meurling, L. (2013). Teamwork training using patient simulation. Doktorsavhandling, Division for Anaesthesia and Indetsive Care Department of Clinical Science, Intervention and Technology Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
Meurling, L., Hedman, L., Sandahl, C., Felländer-Tsai, L., &
Wallin, C.j. (2013). Systematic simulation-based team training in a Swedish intensive care unit: A diverse response among critical care professions. BMJ Quality & Safety, 22(6), 485-494. doi:10.1136/bmjqs-2012-000994
O´Leary, K.J., Thompson, J.A., Landler, M.P., Kulkarni, N., Haviley, C., Hahn, K.,… Williams, M.V. (2010). Patterns of nurse-physician communication and agreement on the plan of care. Quality and Safety in Health Care, 19 (3), 195-199. doi:
10.1136/qshc.2008.030221
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber Förlag.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikensgrunder: Att planera, genomföra
en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Rabøl, L.I., Lehman Andersen, M., Østergaard, D., Bjørn, B., & Mogensen, T. (2011). Descriptions of verbal communication errors between staff. An analysis of 84 root cause analysis-reports from Danish hospitals. BMJ Quality & Safety, 20(3), 268-274.
doi:10.1136/bmjqs.2010.040238
Rall, M., & Dieckmann, P. (2005). Simulation and Patient Safety. The use of simulation to enhance patient safety on a system level. Current Anaesthesia and Critical Care, 16, 273- 281. doi: org/10.1016/j.cacc.2005.11.007
40
Riksföreningen för anestesi och intensivvård och svensk sjuksköterskeförening. (2015).
Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Hämtad 10 december, 2018, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/anestesi.och.intensivvard.kompbeskr.pdf
Riksföreningen för akutsjuksköterskor & svensk sjuksköterskeförening. (2017b).
Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning or akutsjukvård. Hämtad 10 februari, 2019 från
https://www.swenurse.se/globalassets/sena/akutkomp-2017_tryck-1.pdf
Rose, L. (2011). Interprofessional collaboration in the ICU: how to define? Nursing in
critical care, 16(1), 5-10. doi: org/10.1111/j.1478-5153.2010.00398.x
Sacks, G.D., Shannon, E.M., Dawes, A.J., Rollo, J.C., Nguyen, D.K., Russel, M.M., Ko, C.Y., & Maggard-Gibbons, M.A. (2015). Teamwork, communication and safety climate: A systematic review of interventions to improve surgical culture. BMJ Quality & Safety,
24(7), 458-467. doi:10.1136/bmjqs-2014-003764
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Regeringskansliet.
SFS 2018:218. Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Stockholm: Sveriges riksdag.
Sharp, L. (2012). Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund: Studentlitteratur AB. Sjögren, P.A., Györki, I., & Malmström, S. (2011). Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Bonnier
Socialstyrelsen. (2017a). Definition av patientsäkerhet och vårdskada. Hämtad 2 november, 2018, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-
patientsakerhet/definitionen-av-patientsakerhet-och-vardskada
Socialstyrelsen. (2017b). Ledarskapet teamet och individen. Hämtad 13 februari, 2019, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/sakerhetskultur/ledarskapet-teamet-individen Stevens, L. M., Cooper, J. B., Raemer, D. B., Schneider, R. C., Frankel, A. S., Berry, W. R., & Agnihotri, A. K. (2012). Educational program in crisis management for cardiac surgery teams including high realism simulation. J Thorac Cardiovasc Surg, 144(1), 17- 24. doi: 10.1016/j.jtcvs.2012.03.006
41
resource management and team training. Anesthesiology Clinics, 25, (2), 283-300. doi: org/10.1016/j.anclin.2007.03.011
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska (ISBN: 978-91-85060-10-8). Hämtad 7 december, 2018, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017c). Teamarbete och förbättringskunskap. Två
kärnkompetenser för god och säker vård (ISBN: 978-91-85060-30-6). Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/kvalitet/teamarbete.och.forbattringskundkap.pdf
Thim, T., Vinther Krarup, N. H., Lerkevang Grove, E., Rohde, C. V., & Løfgren, B. (2012). Initial assessment and treatment with the Airway, Breathing, Circulation,
Disability, Exposure (ABCDE) approach. International Journal of General Medicine, 5, 117–121. doi: 10.2147/IJGM.S28478
Thomas, C.M., Bertram, E., & Johnsson, D. (2009). The SBAR Communication Technique: Teaching Nursing Students Professional Communication Skills. Nurse
Educator, 34(4) 176-180. doi: 10.1097/NNE.0b013e3181aaba54
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Weaver, S.J., Rosen, M.A., Salas, E., Baum, K.D., & King, M.S. (2010). Intergrating the science of team training: Guidelines for continuing education. Journal of Continuing
Education in the Health Professions, 30(4), 208-220. doi: 10.1002/chp.20085
Weaver, SJ., Feitosa, J., Salas, E., Seddon, R., & Vozenilek, J. (2013). The theoretical drivers and models of team performance and effectiveness for patient safety. In E. Salas & K. Frush (Eds.), Improving patient safety through teamwork and team training (pp.3-20). United States of America: Oxford University Press.
Weller, J.M., Boyd, M., & Cumin, D. (2014). Teams, tribes and patient safety:
Overcoming barriers to effective teamwork in healthcare. Postgraduate Medical Journal, 90(1061), 149-54. doi: org/10.1136/postgradmedj-2012-131168
Weller, J.M., Nestel, D., Marshall, S.D., Brooks, P.M., & Conn, J.J. (2012). Simulation in clinical teaching and learning. Medical Journal of Australia, 196(9), 1-5. doi:
10.5694/mja10.11474
West, P., Sculli, G., Fore, A., Okam, N., Dunlap, C., Neily, J., & Mills, P. (2012). Improving Patient Safety and Optimizing Nursing Teamwork Using Crew Resource Management Techniques. Journal of Nursing Administration, 42(1), 15-20. doi: 10.1097/NNA.0b013e31823c17c7
World Health Organization. (2011). Patient safety curriculum guide: Multi-professional
42
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44641/9789241501958_eng.pdf;jsessionid =A809176F9883EED17F0056E7FC16D39E?sequence=1
Zigmont, J.J., Kappus, L.J., & Sudikoff, S.N. (2011). Theoretical foundations of learning through simulation. Seminar Perinatolology, 35(2), 47-51. doi:
10.1053/j.semperi.2011.01.002
Öhrn, A. (2013). Säker vård. I A. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans
specialistområden (1. uppl., ss.181-215). Lund: Studentlitteratur AB.
Østergaard, D., Dieckmann, P., & Lippert, A. (2011). Simulation and CRM. Best Practice
I
Bilaga A (1)
Stockholm 2018-XX-XX Till verksamhetschef
V/O Anestesi- och intensivvård
Vi, Carina Wallingstam och Camilla Westerholm, studerar just nu på
specialistsjuksköterskeprogrammet vid Sophiahemmet Högskola och ska genomföra ett självständigt arbete på avancerad nivå omfattande 15 högskolepoäng. Området som kommer studeras berör IVA sjuksköterskans upplevelse vid omhändertagandet av den kritiskt sjuka patienten efter att ha genomfört interprofessionell medicinsk simulering (var god se nästa sida för sammanfattning av studiens innehåll och uppläggning). Vi är därför mycket intresserade av att få genomföra studien på intensivvårdsavdelningen (IVA) vid Er klinik.
Forskningsetiska principer kommer att följas strikt, vilket bl.a. innebär att namn i studien (inklusive namn på arbetsplatser) kommer att vara avidentifierade.
Om Du godkänner att studien genomförs på IVA är vi tacksamma för din underskrift av denna bilaga som därefter returneras till oss. Om Du känner dig tveksam till att studien genomförs på IVA är vi tacksamma för besked om detta. Har Du ytterligare frågor rörande undersökningen är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare.
När studien godkänd och klar kommer vi gärna och presenterar resultatet på arbetsplatsen om Du så önskar.
Vänlig hälsning
Carina Wallingstam Camilla Westerholm
Students namnteckning Students namnteckning
_________________ __________________
Students namnförtydligande Students namnförtydligande
Carina Wallingstam Camilla Westerholm
Students telefonnummer Students telefonnummer
XXXXXXXX XXXXXXXX
Students E-postadress Students E-postadress
XXXXXXXX XXXXXXXX Handledares namnteckning _________________ Handledarens namnförtydligande Jason Murphy Handledares telefonnummer
II
Sammanfattning av ARBETETS upplägg och innehåll Bilaga A (2) Arbetets titel: Förbättrar interprofessionell medicinsk simulering kommunikationen på IVA? En intervjustudie av intensivvårdssjuksköterskor
Problemområde: Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är ofta kritiskt sjuka och för att kunna ge en god och säker vård behövs säkerhet i teamarbetet.
Forskningen visar att den mänskliga faktorn är en stor orsak till fel och misstag inom sjukvården och att detta kan tränas med hjälp av medicinsk simulering. På en
intensivvårdsavdelning arbetar personalen i interprofessionella team som ständigt förändras i olika teamkonstellationer. Ett sätt att öva teamträning och akut
omhändertagande är att öva med hjälp av medicinsk simulering. På ett sjukhus i Stockholm tränades IVA-personal i ett strukturerat omhändertagande enligt ABCDE samt
kommunikation enligt Crew Resource Management (CRM).
Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva IVA-sjuksköterskors upplevelser av interprofessionell teamträning genom medicinsk simulering i akut omhändertagande samt hur den påverkat kommunikation och teamarbetet i det kliniska arbetet.
Arbetets design och metod för datainsamling: Vi kommer att använda oss utav kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer som datainsamling. Åtta stycken sjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning kommer att intervjuas. Inklusionskriteriet innefattar sjuksköterskor med erfarenhet från interprofessionell teamträning genom medicinsk simulering, där det skall ha gått minst sex månader sedan de deltagit i simuleringsövning och ha minst två års yrkeserfarenhet inom intensivvård. Vi kommer utifrån en deltagarlista på simuleringsenheten få tillgång till namnen på vilka personer som har genomfört interprofessionella teamträningen. Utifrån dessa listor kommer Carina Wallingstam välja ut dessa personer slumpvis utifrån inklusions-och exklusions kriterierna. De informanter som har en av författarna som chef på IVA kommer att exkluderas av etiska själ utifrån exklusionskriterier. Ett mail kommer sedan att skickas ut till de personer som valts ut om de kan tänka sig att delta i studien. Deltagarna i studien kommer att intervjuas utifrån en intervjuguide individuellt i ca 20-40 minuter på ett avskilt ställe på sjukhuset. Intervjuerna kommer att spelas in på mp3 spelare samt transkriberas för att sedan kunna bearbetas och slutligen raderas.
Tidslängd för arbetet: Vi planerar att börja med en pilotintervju snarast möjligt men senast i December 2018, för att sedan genomföra resten av intervjuerna Dec- Februari 2019. Sedan kommer materialet transkriberas och kodas i Feb- Mars 2019.
Jag godkänner härmed att Carina Wallingstam och Camilla Westerholm får utföra studien ” Förbättrar interprofessionell medicinsk simulering kommunikationen på IVA” på kliniken under tidsperioden Dec-Mars 2019.
__________________________