Författarna till uppsatsen har träffats dagligen och har lagt lika mycket tid på arbetet.
Dokumentet skrevs gemensamt i Google docs för att på ett tidseffektivt sätt samtidigt kunna skriva själv och läsa vad den andre skrev. Artiklarna som användes i resultatet söktes separat av författarna men gemensamt beslutades vilka artiklar som skulle inkluderas. Båda
författarna har skrivit på alla delarna av uppsatsen men ibland delades arbetet upp för att effektivisera processen. En öppen dialog har hållits för att innehållet skulle bli samstämmigt och för att båda författarna skulle kunna stå för det som har skrivits. De delar som den ene författaren skrev korrekturlästes och korrigerades även av den andre författaren för att språket skulle bli så enhetligt som möjligt. Slutsats, klinisk betydelse, abstract och förslag till vidare forskning har skrivits helt gemensamt.
31
REFERENSLISTA
(*Markerar artiklar som ingår i resultatdelen)
Ajzen, I. (1991). The Theory of Planned Behavior. Organizational Behavior and Human
Decision Processes 50, 179-211.
Akyol, A. (2007). Hand hygiene among nurses in Turkey: opinions and practices. Journal of
Clinical Nursing, 16(3), 431-437. doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01543.x
Arenas, M. D., Sánchez-Payá, J., Barril, G., García-Valdecasas, J., Gorriz, J. L., Soriano, A. & ... Angoso, M. (2005). A multicentric survey of the practice of hand hygiene in
haemodialysis units: factors affecting compliance. Nephrology, Dialysis, Transplantation:
Official Publication of the European Dialysis and Transplant Association - European Renal Association, 20(6), 1164-1171. doi: 10.1093/ndt/gfh759
Bannister, B. A., Begg, N. T. & Gillespie, S. H. (2000). Infectious Disease (2. uppl). Oxford: Blackwell Science.
*Barrett, R. & Randle, J. (2008). Hand hygiene practices: nursing students' perceptions.
Journal of Clinical Nursing, 17(14), 1851-1857. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02215.x
*Berland, A., Berentsen, S. B. & Gundersen, D. (2009). Sykehusinfeksjoner og pasientsikkerhet. Vård i Norden, 29(1), 33-37. ISSN: 0107-4083
Bissett, L. (2002). Can alcohol hand rubs increase compliance with hand hygiene? British
Journal of Nursing, 11(16), 1072-1077.doi:10.12968/bjon.2002.11.16.10548
Boyce, J. M. (2001). Antiseptic Technology: Access, Affordability and Acceptance.
32
Chau, J. P., Thompson, D. R., Twinn, S., Lee, D. T. & Pang, S. W. (2011). An evaluation of hospital hand hygiene practice and glove use in Hong Kong. Journal of Clinical Nursing,
20(9/10), 1319-1328. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03586.x
De Wandel, D., Maes, L., Labeau, S., Vereecken, C. & Blot, S. (2010). Behavioral determinants of hand hygiene compliance in intensive care units. American Journal of
Critical Care, 19(3), 230-239. doi: 10.4037/ajcc2010892.
Dombecki, C., Shah, M. M., Eke-Usim, A., Akkina, S. R., Ahrens, M., Sturm, L., Washer, L. & Foxman, B. (2015). The Impact of Role Models on Hand Hygiene Compliance. Infection
Control & Hospital Epidemiology, 36(5), 610-612. doi:10.1017/ice.2015.20
*Efstathiou, G., Papastavrou, E., Raftopoulos, V. & Merkouris, A. (2011). Factors influencing nurses‟ compliance with standard precautions in order to avoid exposure to microorganisms: A focus group study. BMC Nursing, 10(1), 1-12. doi:10.1186/1472-6955-10-1
*Erasmus, V., Brouwer, W., van Beeck, E., Oenema, A., Daha, T., Richardus, J. & Brug, J. (2009). A qualitative exploration of reasons for poor hand hygiene among hospital workers: Lack of positive role models and of convincing evidence that hand hygiene prevents
crossinfection. Journal of Infection Control and Hospital Epidemiology, 30(5), 415-419. doi: 10.1086/596773.
European Centre for Disease Prevention and Control. (2008). Annual Epidemiological Report
on Communicable Diseases in Europe 2008. Hämtad den 8 april, 2015, från ECDC,
http://ecdc.europa.eu/en/publications/Publications/0812_SUR_Annual_Epidemiological_Rep ort_2008.pdf
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.
Gammon, J., Morgan-Samuel, H. & Gould, D. (2008). A review of the evidence for suboptimal compliance of healthcare practitioners to standard/universal infection control precautions. Journal of Clinical Nursing, 17(2), 157-167. doi: 10.1111/j.1365-
33
George, J. B. (2011). Nursing theories: The base for professional nursing practice. (6. uppl.). New Jersey: Pearson Education.
Glance, L. G., Stone, P. W., Mukamel, D. P. & Dick, A. W. (2011). Increases in Mortality, Length of Stay, and Cost Associated With Hospital-Acquired Infections in Trauma Patients.
Arch Surg,146(7), 794-801. doi:10.1001/archsurg.2011.41.
Henderson, V. (2006). The concept of nursing. Journal of Advanced Nursing, 53(1), 21-34. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03660.x
Hilton, P. A. (1997). Theoretical perspectives of nursing: a review of the literature. Journal of
Advanced Nursing, 26(6), 1211–1220. doi:10.1111/j.1365-2648.1997.tb00815.x
Hooton, T. M., Bradley, S. F., Cardenas, D. D., Colgan, R., Geerlings, S. E., Rice, J. C., Saint, S., Schaeffer, A. J., Tambayh, P. A., Tenke, P. & Nicolle, L. E. (2010). Diagnosis, Prevention, and Treatment of Catheter-Associated Urinary Tract Infection in Adults: 2009 International Clinical Practice Guidelines from the Infectious Diseases Society of America. Clinical
Infectious Diseases, 50(5), 625–663. doi: 10.1086/650482
*Jackson, C., Lowton, K. & Griffiths, P. (2014). Infection prevention as „„a show‟‟: A
qualitative study of nurses‟ infection prevention behaviours. International Journal of Nursing
Studies, 51(3), 400-408. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.07.002
*Jang, J.H., Wu, S., Kirzner, D., Moore, C., Youssef, G., Tong, A., Lourenco, J., Stewart, R. B., McCreight, L. J., Green, K. & McGeer, A. (2010). Focus group study of hand hygiene practice among healthcare workers in a teaching hospital in Toronto, Canada. Infection
Control and Hospital Epidemiology, 31(2), 144-150. doi: 10.1086/649792.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henriksson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
34
*Knoll, M., Lautenschlaeger, C. & Borneff-Lipp, M. (2010) The impact of workload on hygiene compliance in nursing. British Journal of Nursing, 19(16), 18-22. doi:
10.12968/bjon.2010.19.Sup6.78213
Kowitt, B., Jefferson, J. & Mermel, L. A. (2013). Factors Associated with Hand Hygiene Compliance at a Tertiary Care Teaching Hospital. Infection Control & Hospital
Epidemiology, 34(11), 1146-1152. doi:10.1086/673465
Kuhns, M. & McEwen, M. (2011). Theories From the Behavioral Sciences. I M. McEwen & E. Wills (Red.), Theoretical Basis for Nursing (s. 274-299). Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
Lankford, M. G., Zembower, T. R., Trick, W. E., Hacek, D. M., Noskin, G. A. & Peterson, L. R. (2003). Influence of role models and hospital design on hand hygiene of health care
workers. Emerging Infectious Diseases, 9(2), 217-223. doi;10.3201/eid0902.020249
*Lindh, M., Kihlgren, A. & Perseius, K. (2013). Factors influencing compliance to hygiene routines in community care - the viewpoint of medically responsible nurses in Sweden.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(2), 224-230. doi:10.1111/j.1471-
6712.2012.01022.x
Liu, W., Liang, S., Wu, S. V. & Chuang, Y. (2014). Hand hygiene compliance among the nursing staff in freestanding nursing homes in Taiwan: A preliminary study. International
Journal of Nursing Practice, 20(1), 46-52. doi:10.1111/ijn.12120
Mani, A., Shubangi, A. M. & Saini, R. (2010). Hand hygiene among health care workers.
Indian Journal of Dental Research, 21(1), 115-118. doi:10.4103/0970-9290.62810
McEwen, M. (2011a). Overview of Theory in Nursing. I M. McEwen & E. Wills (Red.),
Theoretical Basis for Nursing (s. 21-45). Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
McEwen, M. (2011b). Philisophy, Science and Nursing. I M. McEwen & E. Wills (Red.),
35
*McInnes, E., Phillips, R., Middleton, S. & Gould, D. (2014). A qualitative study of senior hospital managers' views on current and innovative strategies to improve hand hygiene. BMC
Infectious Diseases, 14(611). doi: 10.1186/s12879-014-0611-3
Melhus, Å. (2013). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, B. G., Say, R., Wells, A., Wilson, F., Cloete, L. & Matheson, L. (2014). Australian graduating nurses‟ knowledge, intentions and beliefs on infection prevention and control: a cross-sectional study. BMC Nursing, 13(1), 1-17. doi: 10.1186/s12912-014-0043-9
Monsalve, M. N., Pemmaraju, S. V., Thomas, G. W., Herman, T., Segre, A. M. & Polgreen, P. M. (2014). Do peer effects improve hand hygiene adherence among healthcare workers?
Infection Control & Hospital Epidemiology, 35(10), 1277-1285. doi: 10.1086/678068
Picheansathian, W. (2004). A systematic review on the effectiveness of alcohol-based solutions for hand hygiene. International Journal of Nursing Practice, 10(1), 3-9. doi: 10.1111/j.1440-172X.2003.00457.x
Pittet, D. (2001). Improving Adherence to Hand Hygiene Practice: A Multidisciplinary Approach. Emerging Infectious Diseases, 7(2), 234-240.
Pittet, D., Simon, A., Hugonnet, S., Pessoa-Silva, C. L., Sauvan, V. & Perneger, T. V. (2004). Hand hygiene among physicians: performance, beliefs, and perceptions. Annals of Internal
Medicin, 141(1), 1–8. doi:10.7326/0003-4819-141-1-200407060-00008
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assesing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Raile Alligood, M. (2014). Nuring theorists and their work (8. uppl.). Missouri: Elsevier Mosby.
SBU. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården en handbok. Hämta den 5 maj, 2015, från SBU, http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
36
Seung Soon, L., Se Jeong, P., Moon Joo, C., Ju Hee, L., Hyun Joo, K., Jeong-a, L. & Yong Kyun, K. (2014). Improved Hand Hygiene Compliance is Associated with the Change of Perception toward Hand Hygiene among Medical Personnel. Infection & Chemotherapy,
46(3), 165-171. doi: 10.3947/ic.2014.46.3.165
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad den 7 april, 2015, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och- sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad den 7 april, 2015, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för sjuksköterska. Hämtad den 14 april, 2015, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005- 105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag. Hämtad den 13 april, 2015, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9629/2006-123- 12_200612312.pdf
Socialstyrelsen. (2009). Nationella indikatorer för God vård − Hälso- och
sjukvårdsövergripande indikatorer − Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Hämtad den 13 april, 2015, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17797/2009-11-5.pdf
Socialstyrelsen. (2015a). Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015. Hämtad den 7 april, 2015, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19753/2015-4-1.pdf
Socialstyrelsen. (2015b). Handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade
37
Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19789/2015- 3-37.pdf
SOSFS 2007:19. Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Stockholm: Socialstyrelsen.
Steen, M. & Degré, M. (2009). Mikrobiologi. Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession. Hämtad den 14 april, 2015, från Svensk sjuksköterskeförening,
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/ssf-om- publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2011). Nationell satsning för ökad patientsäkerhet.
Vårdrelaterade urinvägsinfektioner: åtgärder för att förebygga. Hämtad den 14 april, 2015,
från SKL, http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-634-7.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2014). Punktprevalensmätning av vårdrelaterade
infektioner Resultat från mätning våren 2014. Hämtad den 2 april, 2015, från Sveriges
kommuner och landsting,
http://skl.se/download/18.547ffc53146c75fdec0a240e/1404806906014/skl- punktprevalensmatning-vardrelaterade-infektioner-VT14.pdf
Tai, J. M., Mok, E. B., Ching, P. Y., Seto, W. H. & Pittet, D. (2009). Nurses and Physicians‟ Perceptions of the Importance and Impact of Healthcare-Associated Infections and Hand Hygiene: a Multi-Center Exploratory Study in Hong Kong. Infection, 37(4), 320-333. doi: 10.1007/s15010-009-8245-x
Tschudin-Sutter, S., Sepulcri, D., Dangel, M., Schuhmacher, H. & Widmer, A. F. (2015). Compliance with the World Health Organization Hand Hygiene Technique: A Prospective Observational Study. Infection Control & Hospital Epidemiology, 36(4), 482-483. doi: 10.1017/ice.2014.82
38
van Dalen, R., Gombert, K., Bhattacharya, S. & Datta, S. S. (2013). Mind the mind: Results of a hand-hygiene research in a state-of-the-art cancer hospital. Indian Journal of Medical
Microbiology, 31(3), 280-282. doi:10.4103/0255-0857.115639
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vårdhandboken. (2013). Smitta och infektioner [Operationsvård]. Hämtad den 30 april, 2015, från Vårdhandboken,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19789/2015-3-37.pdf
Ward, D. (2006). Infection control. Compliance with infection control precautions in primary care. Primary Health Care, 16(10), 35-39.
Weston, D. (2008). Vårdhygien för sjuksköterskor – med bakgrund i mikrobiologi och
infektionssjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
*White, K. M., Jimmieson, N. L., Obst, P. L., Graves, N., Barnett, A., Cockshaw, W., Gee, P., Haneman, L., Page, K., Campbell, M., Martin, E. & Paterson, D. (2015). Using a theory of planned behavior framework to explore hand hygiene beliefs at the „5 critical moments‟ among Australian hospital-based nurses. BMC Health Services Research, 15(59). doi: 10.1186/s12913-015-0718-2
WHO. (2002). Prevention of hospital-acquired infections A practical guide 2nd edition. Hämtad den 8 april, 2015, från WHO,
http://www.who.int/csr/resources/publications/whocdscsreph200212.pdf
WHO. (2009). Guidelines on Hand Hygiene in Health Care. Hämtad den 21 april, 2015, från WHO, http://whqlibdoc.who.int/publications/2009/9789241597906_eng.pdf?ua=1
Wiener-Well, Y., Galuty, M., Rudensky, B., Schlesinger, Y., Attias, D. & Yinnon, A. M. (2011). Nursing and physician attire as possible source of nosocomial infections. American
39
Zarb P., Coignard B., Griskeviciene J., Muller A., Vankerckhoven V., Weist K., Goossens MM., Vaerenberg S., Hopkins S., Catry B., Monnet DL., Goossens H. & Suetens, C. (2012). The European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) pilot point prevalence survey of healthcare-associated infections and antimicrobial use. Euro Surveillance, 17(46). PMID: 23171822
40
BILAGOR
Bilaga 1: Litteraturmatris
Nr Författare, titel, publikationsår
Syfte Urval Metod Resultat
1 Barrett, R. & Randle, J. (2008). Hand hygiene practices: nursing students‟ perception.
Undersöka sjuksköterskestudenters uppfattning om handhygien i en vårdmiljö. 10 sjuksköterskestuden ter från grund- eller masterutbildning
Semistrukturerade kvalitativa intervjuer
Följsamheten påverkades av tidsbrist och arbetsbörda, arbetsuppgifter, hudskada, okunskap om hygienrutiner och användning av skyddshandskar.
2 Berland, A., Berentsen, S. B. & Gundersen, D. (2011). Sykehusinfeksjoner og pasientsikkerhet. Undersöka sjuksköterskors tankar och erfarenheter av sjukvårdsrelaterade infektioner. 24 sjuksköterskor Kvalitativa gruppintervjuer Fem huvudteman identifierades: hygienriktlinjer, tidsbrist, ansvarsförhållande, samarbete, riskvärdering.
3 Efstathiou, G., Papastavrou, E., Raftopoulos, V. & Merkouris, A. (2011). Factors influencing nurses‟ compliance with standard precautions in order to avoid exposure to
microorganisms: A focus group study.
Undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till standardiserade hygienrutiner för att undvika arbetsrelateradexponerin g för patogener. 30 sjuksköterskor med minst två års yrkeserfarenhet Kvalitativa gruppintervjuer Följsamhet påverkades av akuta situationer, skyddsutrustning och dess påverkan på
omvårdnadsarbetet, obehag för patienten, tidsbrist, psykologiska faktorer, riskvärdering, rädsla, yrkesår.
4 Erasmus, V., Brouwer, W., van Beeck, E., Oenema, A., Daha, T., Rich- ardus,J., & Brug, J. (2009). A qualitative exploration of reasons for poor hand hygiene among hospital workers: lack of positive role models and convincing evidence that hand hygiene prevents cross infection.
Undersöka bestämningsfaktorer för följsamhet till handhygienrutiner hos sjukvårdspersonal i en sjukvårdsmiljö. 65 sjuksköterskor, läkare och medicinska studenter Kvalitativa gruppintervjuer Följsamheten påverkades av attityder, subjektiva normer och upplevd
beteendekontroll.
5 Jackson, C. Lowton, K. Griffiths, P. (2014) Infection prevention as “a show”: A qualitative study of nurses‟ infection prevention behaviours.
Studien syftar till att förklara hur sjuksköterskors arbete för att minska smittspridningen kan förklaras. 20 sjuksköterskor Kvalitativa intervjuer Följsamheten påverkades av att deltagarna ville ge ett gott intryck och skydda sig mot kritik. När de inte själva följde hygienrutinerna rationaliserade de beteendet med en logisk förklaring men när andra avvek från rutinerna beskrevs det som irrationellt.
41
6 Jang et al. (2010). Focus group study of hand hygiene practice among healthcare workers in a teaching hospital in Toronto, Canada.
Att förstå vilka bestämningsfaktorer som påverkar vårdpersonals handhygienbeteende.
153 vårdpersonal Gruppintervjuer Följsamhet till handhygienrutiner påverkades av vilja att skydda sig själv,gemensamt arbete, förebilder och brist på skyddsutrustning.
7 Knoll, M., Kautenschlaeger, C. & Borneff-Lipp, M. (2010). The impact of workload on hygiene compliance in nursing.
Undersöka om yttre faktorer (ex vårdkapacitet, arbetsbörda) hade påverkan på sjuksköterskans följsamhet till handhygienrutiner. 87 sjuksköterskor Narrativa intervjuer Följsamhet påverkades av tidsbrist, glömska, stress, akuta situationer, felaktigt utförande, negativ inställning till handhygien.
8 Lindh, M., Kihlgren, A., Perseius, Kent-Inge. (2012) Factors influencing compliance to hygiene routines in community care - the viewpoint of medically responsible nurses in Sweden
Undersöka faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner inom hemsjukvården 268 medicinskt ansvariga sjuksköterskor Web-baserat frågeformulär analyserat med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys Följsamhet påverkades av resurser, styrning, personal och externa faktorer
9 McInnes, E., Phillips, R., Middleton, S., Gould, D. (2014) A qualitative study of senior hospital managers views on current and innovative strategies to improve hand hygiene.
Undersöka chefer på sjukhus syn på strategier som förbättrar följsamheten till hand hygien 13 chefer på ett universitetssjukhus Tematiskt analyserade intervjuer
Sju teman identifierades: förändring börjar uppifrån, förnya budskapet, koppla samman handhygien hela vårdkedjan, bemyndiga (empower) patienterna, för sent att ta i med
hårdhandskarna och att förnya förhållandet till icke- följsamhet
10 White, K. M., Jimmieson, N. L., Obst, P. L., Graves, N., Barnett, A., Cockshaw, W., Gee, P., Haneman, L., Page, K., Campbell, M., Martin, E. & Paterson, D. (2015). Using a theory of planned behaviour framework to explore hand hygiene beliefs at the „5 critical moments‟ among Australian hospital-based nurses.
Undersöka sjuksköterskor på sjukhus beteende, normer och tilltro till att utföra handhygien.
27 sjuksköterskor Semistrukturerade gruppintervjuer
Följsamhet påverkas av viljan att skydda sig själv och patienten, socialt stöd, hudåkomma, tidsbrist, tillgång till
faciliteter/skyddsutrustning, kunskap, interventioner, akuta situationer, glömska, arbetsbörda.