Författarna arbetat tillsammans under framtagandet av denna uppsats. Det huvudsakliga skrivandet har skett tillsammans i samma tid och rum. Diskussioner har varit essentiella i att framarbeta det lämpligaste arbetssättet och utvärdera det. Vid datainsamling delades insamlingen av kvalitativa (insamlade av Johannes Malmberg Jans) och kvantitativa artiklar (insamlade av Joel Björkman) upp mellan författarna dock lästes samtliga artiklar av båda författarna samt kvalitetsgranskades först separat av respektive författare, för att sedan granskas korsvis. Dataanalysen gjordes var för sig för de kvalitativa och kvantitativa artiklarna och det delades upp mellan författarna. Joel Björkman analyserade de kvantitativa och Johannes Malmberg Jans analyserade de kvalitativa. Författarna läste sedan igenom varandras dataanalyser och diskuterade vilka skiljaktigheter som fanns och framförde sina åsikter. Uppkomna skiljaktigheter löstes på konstruktiva arbetssätt där bådas förslag överlades och analyserades tills en överenskommelse framtagits. Det sammanställda resultatet arbetades fram tillsammans samt metod- och resultatdiskussion framställdes tillsammans.
REFERENSER
Analyserade artiklar är utmärkta med asterix *.
* Aittasalo, M., Miilanunpalo, S., Ståhl, T. & Kukkonen-Harjula, K. (2006). From innovation to practice: initiation, implementation and evaluation of a physician-based physical activity promotion programme in Finland. Health Promotion International, 22(1), 19-27.
Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Enkäter. I B. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 140-149). Lund: Studentlitteratur.
Borglin, G. (2012). Mixad metod – en introduktion. I B. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 269-286). Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg-Lyckhage (2012). Att analysera berättelser (narrativer). I B. Friberg, F (Red.), Dags
för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 161-173). Lund:
Studentlitteratur
*Dunn, M. Z. (2008). Psychosocial Mediators of a Walking Intervention Among African American Women. Journal Of Transcultural Nursing, 19(1), 40-46.
doi:10.1177/1043659607309138.
Eldh, A-K. (2014) Delaktighet i rollen som patient. I B. DeFriberg, F. & Öhlén, J. (Red.),
Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt (s. 485-501). Lund: Studentlitteratur.
Faskunger, J., Lejon, M., Ståhle, A., Lamming, P. (2007). Fysisk aktivitet på recept (FaR): en vägledning för implementering. Statens Folkhälsoinstitut, 2007:01, Västerås.
Folkhälsomyndigheten, 2011. FaR - individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Elanders Tryckeri, Stockholm
Folkhälsomyndigheten, 2014. FaR i praktiken: Vem ordinerar FaR och vem får FaR. Hämtad den 27 november 2014 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/far-i-praktiken/vem- ordinerar-far-och-vem-far-far/
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I B. Friberg, F (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur
*Gademan, M., Deutekom, M. & Stronks, K. (2012). The effect of exercise on prescription on physical activity and wellbeing in a multi-ethnic female population: A controlled trial. BMC
Public Health, 12(758), 1-9.
Gyllensvärd, H. (2009). Fallolyckor bland äldre: En samhällsekonomisk analys och effektiva
preventionsåtgärder (Statens folkhälsoinstitut, nr R 2009:01). Östersund: Statens
folkhälsoinstitut
*Jones, F., Harris, P., Waller, H. & Coggins, A. (2005). Adherence to an exercise prescription scheme: The Role of expectations, self-efficacy, stage of change and psychological well- being. British Journal of health Psychology England, 10(2), 359-378.
*Josyula, L. & Lyle, R. (2013). Health Care provider physical activity prescription intervention. American Journal of Health Education, 12(2), 162-168.
Kallings, L. (2012). Fysisk aktivitet på recept: en underutnyttjad resurs. Läkartidningen,
51(109) 2348-2351.
Kallings, L. V., Leijon, M., Hellénius, M., & Ståhle, A. (2008). Physical activity on
prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life.
Scandinavian Journal Of Medicine & Science In Sports, 18(2), 154-161. doi:10.1111/j.1600-
0838.2007.00678.x
Karolinska Institutet Bibliotek. Medical Subject Headings. Hämtad den 19 November 2014 från http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm
*Karjalainen, J., Kiviniemi, A., Hautala, A., Niva, J., Lepojärvi, S., Mäkikallio, P., …Tulppo, M. (2012). Effect of exercise prescription on daily physical activity and maximal exercise capacity in coronary artery disease patients with and without type 2 diabetes. Scandinavian
Karrakoski, M. (2007). Att ta eller inte ta sin medicin: Om anknytning, allians och följsamhet
vid antidepressiva behandlingar. (Stockholms läns sjukvårdsområde, nr R 57) Stockholm:
Stockholms läns sjukvårdsområde.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I B. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 70-93). Lund: Studentlitteratur.
*Lamarche, K. & Vallance, J. (2013). Prescription for physical activity: A survey of Canadian nurse practitioners. The Canadian Nurse, 109(8), 22-26.
*Leijon, M., Bendtsen, P., Ståhle, K., Festin, K. & Nilsen, P. (2010). Factors associated with patient’s self-reported adherence to prescribed physical activity in routine primary health care.
BMC Family Practice, 11(38), 1-9.
Leijon, M-E., Bendtsen, P., Nilsen, P., Festin, K. & Ståhle, A. (2009). Does physical activity referral scheme improve the physical activity among routine primary health care patients?
Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 19(4), 627-636.
National Institutes of Health, National Library of Medicine. Medical Subject Headings. Hämtad den 19 November 2014 från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/
*Patel, A., Kolt, G., Keogh, J., & Schofield, G. (2012). The Green Prescription and older adults: what do general practitioners see as barriers?. Journal Of Primary Health Care, 4(4), 320-327.
*Patel, A., Schofield, G. M., Kolt, G. S., & Keogh, J. L. (2011). General practitioners' views and experiences of counselling for physical activity through the New Zealand Green
Prescription program. BMC Family Practice, 12(119). doi:10.1186/1471-2296-12-119. *Persson, G., Brorsson, A., Ekvall Hansson, E., Troein, M., & Strandberg, E. L. (2013). Physical activity on prescription (PAP) from the general practitioner's perspective - a qualitative study. BMC Family Practice, 14 (128). doi:10.1186/1471-2296-14-128.
*Roessler, K. & Ibsen, B. (2008). Promoting exercise on prescription: recruitment,
motivation, barriers and adherence in a Danish community intervention study to reduce type 2 diabetes, dyslipidemia and hypertension. BMC Public Health, 17(1), 187-193.
* Roessler, K. (2011). A corrective emotional experience – or just a bit of exercise? The relevance of interpersonal learning in Exercise on prescription. Scandinavian Journal of Psychology, 52, 4, 354–60. (2011). Scandinavian Journal of Psychology, 52(6), 619. doi:10.1111/j.1467-9450.2011.00933.x
Rome, Å., Persson, U., Ekdahl, C. & Gard, G. (2010). Willingness to pay for health
improvements of physical activity on prescription. Scandinavian Journal of Public Health,
38(151), 151-159.
*Rome, Å., Persson, U., Ekdahl, C. & Gard, G. (2009). Physical activity on prescription (PAP): Cost and consequences of a randomized, controlled trial in primary healthcare.
Scandinavian Journal of Primary Health Care, 27(2), 216-222.
Sjöling, M., Lundberg, K., Englund, E., Westman, A. & Jong, M. (2011). Effectiveness of motivational interviewing and physical activity on prescription on leisure exercise time in subjects suffering from mild to moderate hypertension. BMC Research Notes, 4(352), 1-7. Socialstyrelsen, (2005). Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad den 5 november 2014 från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf Statens beredning för medicinsk utvärdering, (2012). Mall för kvalitetsgranskning av
observationsstudier. Hämtad den 13 november 2014 från
http://www.sbu.se/sv/var_metod/Granskningsmallar/
Statens beredning för medicinsk utvärdering, (2012). Mall för kvalitetsgranskning av
Randomiserade studier. Hämtad den 13 november 2014 från
Statens beredning för medicinsk utvärdering, (2012). Mall för kvalitetsgranskning av studier
med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad den 13 november 2014 från
http://www.sbu.se/sv/var_metod/Granskningsmallar/
Sörensen, J., Skovgaard, T., Puggaard, L. (2006). Exercise on prescription in general practice: A systematic review. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 24(1). 69-74.
*Sörensen, J., Sörensen, J-B., Skovgaard, T., Bredahl, T. & Puggaard, L. (2010). Exercise on prescription: changes in physical activity and health-related quality of live in five Danish programs. European Journal of Public Health, 21(1), 56-62.
*Tava'e, N., & Nosa, V. (2012). The Green Prescription programme and the experiences of Pacific women in Auckland. Journal Of Primary Health Care, 4(4), 313-319.
Ulfvarson, J. & Bergqvist, M. (2014). Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling. I B. Edberg, A. & Wijk, H. (Red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (s. 729-754). Lund: Studentlitteratur.
*Wiles, R., Demain, S., Robison, J., Kileff, J., Ellis-Hill, C., & McPherson, K. (2008). Exercise on prescription schemes for stroke patients post-discharge from physiotherapy.
Disability & Rehabilitation, 30(26), 1966-1975. doi:10.1080/09638280701772997.
World Health Organization, (2003). Adherence to long-term therapies: Evidence for action. Hämtad den 18 november 2014 från