Arbetet med litteraturstudien har genom hela processen skett gemensamt. Läsning av artiklar, analys samt kvalitetsgranskning har skett av författarna var för sig för att sedan diskuteras sinsemellan tills konsensus uppnåtts. Examensarbetet har skett i nära samarbete, men respektive författare har tilldelats huvudansvar för olika delar så som inledning, bakgrund, metod, metoddiskussion, betydelse och förslag på vidare forskning. För att säkerställa studiens kvalitet har vi i de fallen då delar av arbetet skrivits separat läst, bearbetat och sammanställt texten tillsammans. Via en internetbaserad databas (Google Drive) har samma dokument delats vilket möjliggjorde simultant skrivande genom hela examensarbetet.
REFERENSER
Asterix (*) markerar studier inkluderade i analysen
Amir, M., Roziner, I., Knoll, A., & Neufeld, M. Y. (1999). Self-efficacy and social support as mediators in the relation between disease severity and quality of life in patients with epilepsy.
Epilepsia, 40(2), 216-224. doi: 10.1111/j.1528-1157.1999.tb02078.x
Asadi-Pooya, A. A., Nikseresht, A., Yaghoubi, E., & Nei, M. (2011). Physical injuries in patients with epilepsy and their associated risk factors. Seizure, 21(3), 165-168. doi: 10.1016/j.seizure.2011.10.009.
Baker, G. A. (2002). The Psychosocial Burden of Epilepsy. Epilepsia, 43(6), 26-30. doi: 10.1046/j.1528-1157.43.s.6.12.x
Baker, G. A., Brooks, J., Buck, D., & Jacoby, A. (2000). The stigma of epilepsy: a European perspective. Epilepsia, 41(1), 98-104. Från
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=The+stigma+of+epilepsy%3A+a+European+per spective
Baker, G. A., Jacoby, A., Buck, D., Stalgis, C., & Monnet, D. (1997). Quality of life of people with epilepsy: a European study. Epilepsia, 38(3), 353-362. Från
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9070599
*Baker, G. A., Jacoby, A., Gorry, J., Doughty, J & Ellina, V. (2005). Quality of Life of People with Epilepsy in Iran, the Gulf, and Near East. Epilepsia, 46(1), 132-140. doi: 10.1111/j.0013-9580.2005.20704.x
Berkovski, S. Y. (2014). Two Notions of Shame. Ratio, 27(3), 328-349.
Från http://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=caf7afb8-9745-4db3-8a30- 55da26fd565f%40sessionmgr115&vid=33&hid=126
Bishop, M., & Allen, C. A. (2003). The impact of epilepsy on quality of life: a qualitative analysis. Epilepsy Behavior, 4(3), 226-233. doi: http://dx.doi.org/10.1016/S1525-
5050(03)00111-2
Boardman, J., Grove, B., Perkins, R., & Shepherd, G. (2003). Work and employment for people with psychiatric disabilities. British Journal of Psychiatry, 182(?), 467-468. doi: 10.1192/bjp.182.6.467
Borglin, G. (2012). Mixad metod - en introduktion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
metodik: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 269-287). Lund: Studentlitteratur.
Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
metodik: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 329-343). Lund: Studentlitteratur.
Dilorio, C., Osborne Shafer, P., Letz, R., Henry, T., Schomer, D. L., & Yeager, K. (2003). The association of stigma with self-management and perceptions of health care among adults with epilepsy. Epilepsy & Behavior, 4(3), 259-267. doi: http://dx.doi.org/10.1016/S1525- 5050(03)00103-3
Enskär, K., & Golsäter, M. (2014). Från barndom till ungdom - den växande människans omvårdnadsbehov. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och
förhållningssätt (s. 91-125). Lund: Studentlitteratur.
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Fisher, R. S., Vickrey, B. G., Gibson, P., Hermann, B., Penovich, P., Scherer, A., & Walker, S. (2000). The impact of epilepsy from the patient’s perspective I. Descriptions and subjective perceptions. Epilepsy Research, 41(1), 39-51. doi: http://dx.doi.org/10.1016/S0920-
1211(00)00126-1
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 115-124). Lund: Studentlitteratur.
*Gauffin, H., Flensner, G., & Lantdblom, A-M. (2015). Being parents with epielpsy: thoughts on its consequences and difficulties affecting their children. Neuropsychiatric Disease and
Treatment, 27(11), 1291-1298. doi: 10.2147/NDT.S74222.
*Gauffin, H., Flensner, G., & Lantdblom, A-M. (2011). Livning with epilepsy accompanied by cognitive difficulties: Young adults´ experiences. Epilepsy & Behavior, 22(4), 750-758. doi: 10.1016/j.yebeh.2011.09.007.
Giovagnoli, A. R., & Avanzini, G. (2000). Quality of life and memory performance in patients with temporal lobeepilepsy. Acta Neurologica Scandinavica, 101(5), 295-300. doi: 10.1034/j.1600-0404.2000.90257A.x
*Gülpek, D., Bolat, E., Mete, L., Arici, S., & Celebisoy, M. (2011). Psychiatric comorbidity, quality of life and social support in epileptic patients. Nordic Journal of Psychiatry, 65(6), 373-380. doi: 10.3109/08039488.2011.565798.
Haas, B. K. (1999). Clarification and integration of similar quality of life concepts. Journal
of Nursing Scholarship, 31(3), 215-220. doi: 10.1111/j.1547-5069.1999.tb00483.x
Hall, K. E., Isaac, C. L., & Harris, P. (2009). Memory complaints in epilepsy: an accurate reflection of memory impairment or an indicator of pooradjustment? A review of the literature. Clinical Psychology Review, 29(4), 354-367. doi: 10.1016/j.cpr.2009.03.001.
Hamelin, S., Kahane, P., & Vercueil, L. (2010). Fatigue in epilepsy: A prospective inter-ictal and post-ictal survey. Epilepsy Research, 91(2-3), 153-160. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.eplepsyres.2010.07.006
Hawley, C. E., Roessler, R. T., & McMahon, B. T. (2012). A Comparison of Workplace Discrimination Experiences for Youth and Adults with Epilepsy. Journal of Rehabilitation,
78(3), 27-35. Från http://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=9141b6ee-28d4-
47c8-a775-d3999aa6b046%40sessionmgr114&vid=4&hid=126
Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2009). Hälsobegreppet - synen på hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 237- 260). Lund: Studentlitteratur.
Hendriks, M. P., Aldenkamp, A. P., van der Vlugt, H., Alpherts, W. C., & Vermeulen, J. (2002). Memory complaints in medically refractory epilepsy: relationship to epilepsy-related factors. Epilepsy & Behavior, 3(2), 165-172. doi: http://dx.doi.org/10.1006/ebeh.2002.0320
Henricsson, M. (2012). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig metodik: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 53- 66). Lund: Studentlitteratur.
International League Against Epilepsy. (u.å.). Seizure classification. Hämtad 15 september, 2015, från International League Against Epilepsy,
https://www.epilepsydiagnosis.org/seizure/seizure-classification-groupoverview.html
Jacoby, A., Gorry, J., Gamble, C., & Baker, G. A. (2004). Public Knowledge, Private Grief: A Study of Public Attitudes to Epilepsy in the United Kingdom and Implications for Stigma.
*Jacoby, A., Ring, A., Whitehead, M., Marson, A., & Baker, G. A. (2014). Exploring loss and replacement of loss for understandning the impacts of epilepsy onset: A qualitative
investigation. Epilepsy & Behavior, 33(?), 59-68. doi: 10.1016/j.yebeh.2014.02.015.
Karceski, S. C. (2007). Seizure medications and their side effects. Neurology, ?(?), 27-29. doi: 10.1212/01.wnl.0000296051.34044.07
Kerr, M. P. (2012). The impact of epilepsy on patients’ lives. Acta Neurologica Scandinavica,
126(194), 1-9. doi: 10.1111/ane.12014
Kılınç, S., & Campbell, C. (2009). “It shouldn’t be something that's evil, it should be talked about”: Aphenomenological approach to epilepsy and stigma. Seizure: European Journal of
Epilepsy, 18(10), 665-671. doi: 10.1016/j.seizure.2009.09.001
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig metodik: Från
idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur.
*Kwan, P., Yu, E., Leung, H., Leon, T., & Mychaskiw, M. A. (2008). Association of
subjective anxiety, depression, and sleep disturbance with quality-of-life ratings in adults with epilepsy. Epilepsia, 50(5), 1059-1066. doi: 10.1111/j.1528-1167.2008.01938.x.
Lu, B., & Elliot, J. O. (2012) Beyond seizures and medications: Normal activity limitations, socialsupport, and mental health in epilepsy. Epilepsia 53(2), 25-28. doi: 10.1111/j.1528- 1167.2011.03331.x
McCagh, J., Fisk, J. E., & Baker, G. A. (2009). Epilepsy, psychosocial and cognitive functioning. Epilepsy Research, 86(1), 1-14. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.eplepsyres.2009.04.007
*McLaughlin, D. P., Pachana, N. A., & Mcfarland, K. (2007). Stigma, seizure frequency and quality of life: The impact of epilepsy in late adulthood. European Journal of Epilepsy, 17(3), 281-287. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.seizure.2007.09.001
*Micallef, S., Spooner, C. G., Simon Harvey, A., Wrennall, J. A., & Wilson, S. J. (2010). Psychological outcome profiles in childhood-onset temporal lobe epilepsy. Epilepsia, 51(10), 2066-2073. doi: 10.1111/j.1528-1167.2010.02664.x.
Mirnics, Z., Czikora, G., Zavecz, T., & Halasz, P. (2001). Changes in Public Attitudes Toward Epilepsy in Hungary: Results of Surveys Conducted in 1994 and 2000. Epilepsia, 42 (1), 86-93. doi: 10.1046/j.1528-1157.2001.18000.x
Perucca, P., Gilliam, F. G., & Schmitz, B. (2009). Epilepsy treatment as a predeterminant of psychosocial ill health. Epilepsy Research, 15(2), 46-50. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.yebeh.2009.03.016
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2014). Essentials of Nursing Research: Appraising Evidence for
Nursing Practice (8th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Poochikian-Sarkissian, S., Wennberg, R. A., Sidani, S., & Devins, G. M. (2007). Quality of life in epilepsy. Canadian Journal of Neuroscience Nursing, 29(1), 20-25. Från
http://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=caf7afb8-9745-4db3-8a30- 55da26fd565f%40sessionmgr115&vid=37&hid=126
*Räty, L. K. A., & Wilde-Larsson, B. M. (2011). Patients´perceptions of living with epilepsy: a phenomenographic study. Journal of Clinical Nursing, 20(13-14), 1993-2002. doi:
10.1111/j.1365-2702.2010.03572.x.
Sander, J. W. (2005). Ultimate success in epilepsy – the patient’s perspective. European
Journal of Neurology, 12(4), 3-11. doi: 10.1111/j.1468-1331.2005.01326.x
Siqueira, N. F., Guerreiro, M. M., & de Souza, E. A. (2011). Self-esteem, social support perception and seizure controllability perception in adolescents with epilepsy. Arquivos de
Neuro-Psiquiatria, 69(5), 770-774. doi: http://dx.doi.org/10.1590/S0004-
282X2011000600009
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2 september, 2015, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2007). Sjukskrivning vid epilepsi. Hämtad 10 september, 2015, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/epilepsi
Sullivan, C., & Buckley, S. (2013). A survey examining the impact of driving cessation on people with epilepsy in Ireland. British Journal of Occupational Therapy, 76(9), 399-408. doi: http://dx.doi.org/10.4276/030802213X13782044946265
Suurmeijer, T. P., Reuvekamp, M. F., & Aldenkamp, B. P. (2001) Social functioning, psychological functioning, and quality of life in epilepsy. Epilepsia, 42(9), 1160-1168. doi: 10.1046/j.1528-1157.2001.37000.x
Svenska Epilepsiförbundet. (u.å.). Om epilepsi. Hämtad 24 augusti, 2015, från Svenska Epilepsiförbundet, http://epilepsi.se/Om-epilepsi.html
Svensk Sjuksköterskeförening. (2010). Personcentrerad vård. Hämtad 24 oktober, 2015, från Svensk Sjuksköterskeförening, http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.personcentrerad.vard_web.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 24 oktober, 2015, från Svensk Sjuksköterskeförening, http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_2014.webb.pdf
Tellez-Zenteno, J. F., Patten, S. B., Jetté, N., Williams, J., & Wiebe, S. (2007) Psychiatric comorbidity in epilepsy: a population-based analysis. Epilepsia, 48(12), 2336-2344. doi: 10.1111/j.1528-1167.2007.01222.x
Ternestedt, B-M., & Norberg, A. (2014). Omvårdnad ur livscykelsperspektiv - identitetens betydelse. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och
förhållningssätt (s. 33-67). Lund: Studentlitteratur.
The World Health Organization. (1997). WHOQOL Measuring Quality of Life. Hämtad 1 september, 2015, från World Health Organization,
http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf
The World Health Organization. (1998). WHOQOL User Manual. Hämtad 1 september, 2015, från World Health Organization,
http://www.who.int/mental_health/evidence/who_qol_user_manual_98.pdf
Tomson, T., Beghi, E., Sundqvist, A., & Johannessen, S. I. (2004) Medical risks in epilepsy: a review with focus on physical injuries, mortality, traffic accidents and their prevention.
Epilepsy Research 60(1), 1-16. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.eplepsyres.2004.05.004
Vickrey, B. G., Perrine, K. R., Hays, R. D., Hermann, B. P., Cramer, J. A., Meador, K. J., & Devinsky, O. (1993). Ouality Of Life In Epilepsy QOLIE-31: Scoring Manual [Broschyr]. Santa Monica: RAND. Från
https://www.rand.org/content/dam/rand/www/external/health/surveys_tools/qolie/qolie31_sco ring.pdf
Wallengren, C., & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig metodik: Från idé till examination inom
omvårdnad (s. 482-496). Lund: Studentlitteratur.
Wang, Y. H., Haslam, M., Yu, M., Ding, J., Lu, Q., & Pan, F. (2015). Family functioning, marital quality and social support in Chinese patients with epilepsy. Health and Quality of
Life Outcomes, 13(10), ?-?. doi: 10.1186/s12955-015-0208-6.
*Whatley, A. D., Dilorio, C. K., & Yeager, K. (2010). Examining the relationships of
depressive symptoms, stigma, social support and regimen-specific support on quality of life in adult patients with epilepsy. Health Education Research, 25(4), 575-584. doi:
10.1093/her/cyq001.
Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 27-43). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (u.å.). WHO definition of Health. Hämtad 20 september, 2015, från World Health Organization, http://www.who.int/about/definition/en/print.html
World Health Organization. (2015). Epilepsy. Hämtad 1 september, 2015, från World Health Organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs999/en/
Östlund, L. (2006). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning
BILAGOR
Bilaga I:1 Matris över artiklarna
Författare Titel Tidskrift Årtal
Baker, G. A., Jacoby, A., Gorry, J., Doughty, J., & Ellina, V.
Quality of Life of People with Epilepsy in Iran, the Gulf, and Near East.
Epilepsia 2005
Perspektiv Livskvalitet (Quality Of Life)
Problem och syfte Problem: Tidigare studier visar att människor med epilepsi i större
utsträckning lider av depression, ångest, låg självkänsla mm, men att få studier gjorts i mellanöstern, trots att en nygjord studie i Jordanien visar på högre siffror relaterat till ångest och depression.
Syfte: Att studera vilken påverkan epilepsi och dess behandlingar har på
människors liv, som bor i Iran, gulf-länderna och i nära östern.
Metod Kvantitativ ansats där klinisk, demografisk och psykosocial data samlades in
genom självskattningsenkäter som delades ut till 3847 epilepsipatienter i öppenvården.
Resultat Resultatet visas under 6 rubriker/teman. 1. “Demographic and clinical
characteristics of respondents” visar studiedeltagarnas medelålder, könsfördelning, hur många som var singlar, gifta/sambos, skilda eller änklingar. Det visar hur många procent som hade arbete (36 %). De visar medelåldern för debut av epilepsin (18 år) och medeltiden för hur länge den pågått (10 år). Hur många som varit anfalls-fria det senaste året (42 %), senaste månaden (33 %) och hur många som får en eller fler anfall varje månad (25 %). Det framkom också i procent vilka fysiska och psykiska skador deltagarna fått rel. till anfallen. Stora skillnader fanns mellan länderna. 2. “Antiepileptic drug therapy”, visar att 98 % tog antiepileptisk läkemedel. Antalet olika sorter som togs samt vilka läkemedels preparat som användes varierade med olika procent samt presenterade hur deltagarna upplevde att anfallen kontrollerades och vilka bieffekter som var vanligast. 3. “Perceived impact of epilepsy”, visade att mer än en tredjedel upplevde att diagnosen hade en negativ inverkan på deras övergripande hälsa, framtida planer och
ambitioner, och deras känslor om dem själva. 4. “Perceived stigma of epilepsy”, visar att mer än en tredjedel av deltagarna upplevde stigmatisering pga av deras epilepsi. 5. “Perceived health status”, visar deltagarnas självskattade hälsostatus, där domänerna om psykisk hälsa och energi var de som visade lägst poäng. 6. “Perceptions of overall quality of life”, visar att 40 % beskrev sig själva som extremt eller väldigt glada, 27 % var ganska glada, 17 % valde ansiktet med neutralt uttryck, och resterande 7 % ansåg sig extremt eller väldigt olyckliga.
Författare Titel Tidskrift Årtal
Gauffin, H., Flensner, G., & Lantdblom, A-M.
Livning with epilepsy accompanied by cognitive difficulties: Young adults´ experiences.
Epilepsy & Behavior 2011
Bilaga I:2. Matris över artiklarna
Problem och syfte Problem: Epilepsi kan ibland följas av minnessvårigheter. Det kan vara
orsakat av den underliggande orsaken till epilepsin, från återkommande anfall, som bieffekt av medicinering eller som ett symptom av en annan sjukdom som t.ex. depression.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av att leva med
epilepsi och subjektiv kognitiv försämring (subjective cognitive decline).
Metod Kvalitativ ansats, semi-strukturerade intervjuer med 14 deltagare i
fokusgrupper. Deltagarna hade en epilepsidiagnos med subjektiv minnesförsämring och var i åldern 18-35 år.
Resultat Fyra teman analyserades fram ur intervjuerna: 1. Affecting the whole person. 2.
Influencing daily life. 3. Affecting relationships. 4. Meeting ignorance in society.
Författare Titel Tidskrift Årtal
Gauffin, H., Flensner, G., & Lantdblom, A-M.
Being parents with epielpsy: thoughts on its consequences and difficulties affecting their children.
Neuropsychiatric Disease and Treatment
2015
Perspektiv Nej.
Problem och syfte Problem: Att föräldrar med epilepsi kan vara oroliga för hur epilepsin
påverkar deras barn.
Syfte: Att beskriva aspekter av vad det innebär att vara förälder med epilepsi,
med fokus på föräldrarnas perspektiv och deras tankar angående att ha barn.
Metod Kvalitativ ansats, semi-strukturerade intervjuer med 14 deltagare i
fokusgrupper. Deltagarna hade epilepsi med subjektiv minnesförsämring och var i åldern 18-35 år.
Resultat Fyra teman togs fram från intervjuerna: 1. En ihållande känsla av osäkerhet,
eftersom ett anfall kan komma när som helst och barnet kan skadas. 2. En känsla av otillräcklighet, genom att inte kunna ta fullt ansvar för sitt barn. 3. Insikten av att ens barn måste ta mer ansvar än vad andra barn behöver göra. 4. En känsla av skyldighet, för att inte kunna uppfylla de egna förväntningarna av hur en förälder bör vara.
Författare Titel Tidskrift Årtal
Gülpek, D., Bolat, E., Mete, L., Arici, S., & Celebisoy, M.
Psychiatric comorbidity, quality of life and social support in epileptic patients.
Nordic Journal of Psychiatry
2011
Perspektiv Livskvalitet (Quality of Life)
Problem och syfte Problem: Med epilepsi följer många psykiska sjukdomar och fortsätter vara
en diagnos som stör patienters livsfunktion och livskvalitet.
Syfte: Att undersöka antalet psykiska besvär som finns hos epilepsi patienter,
fastställa depressions- och ångestnivåer och jämföra resultaten med friska personer. Epilepsins effekt på livskvalité och effekten av socialt stöd vid epilepsi kommer också att undersökas.
Bilaga I:3. Matris över artiklarna
Metod Kvantitativ ansats, där 50 epilepsipatienter jämfördes med en kontrollgrupp
på 50 personer genom att använda: Structured Clinical Interview for DSM-IV, Beck Depression Inventory, Beck Anxiety Scale, Multi-dimensional Scale of Perceived Social Support och World Health Organization Quality of Life Assessement-Brief.
Resultat Resultaten visar att utbildningsnivån i kontrollgruppen var signifikant högre,
arbetslösheten låg på 22 % i epilepsigruppen och var på 0 % i kontrollgruppen. 44 % av patienterna i epilepsigruppen hade en psykisk diagnos. De psykiska och fysiska nivåerna på WHOQOL-Brief var signifikant lägre i epilepsigruppen. Depression och ångest var vanligare hos kvinnor jämfört med män. Hos de som var arbetslösa var livskvalitet i miljö-domänen lägre än hos de som hade ett arbete. Patienters livskvalitet i den fysiska-domänen försämrades av längre varaktighet av epielpsi diagnos. Högre nivåer av depression och ångest visade sig hos patienter som haft ett eller flera anfall inom de senaste två månaderna. Signifikanta negativa samband fanns mellan depressionsnivåer och de fysiska, psykiska, sociala och mijömässiga domänerna för livskvalitet hos
epilepsipatienter. I samma grupp fanns andra signinfikanta negativa samband mellan ångestnivåer och fysisk, psykisk, sociala och miljö-domäner av
livskvalitet. Positiva samband fanns mellan “en speciell person” och miljö- domänen av livskvalitet. Den största effekten av socialt stöd var signifikant för både de sociala och miljö-domänerna av livskvalitet.
Författare Titel Tidskrift Årtal
Jacoby, A., Ring, A., Whitehead, M., Marson, A., & Baker, G. A.
Exploring loss and replacement of loss for understandning the impacts of epilepsy onset: A qualitative investigation.
Epilepsy & Behavior 2014
Perspektiv SPF-teorin (Social Production Function).
Problem och syfte Problem: Tidigare studier identifierar förlust som ett nyckelkoncept för att
förstå inverkan/påverkan av kronisk sjukdom. Studierna visar även att det finns ett behov av att bättre förstå relationen mellan olika psykosociala strategier, de processer där dessa förluster sker och strategier och
mekanismerna bakom hur dessa förluster kan ersättas eller återskapas för att maximera livskvaliteten.
Syfte: Att få en fördjupad förståelse för personer med en epilepsi diagnos
levda erfarenheter av förlust och att undersöka relationen mellan olika influenser identifierade av personer med epilepsi som medlar förlust och därmed påverkar deras generella livskvalitet.
Metod Kvalitativ ansats där 67 personer med nydebuterad epilepsi deltog genom
intervjuer. Deltagarna fick även poängsätta deras nuvarande livskvalitet genom att använda “Trial QOL follow-up”.
Resultat Resultatet visar hur deltagarna tolkade konceptet livskvalitet. Det förklarar
livskvalitetens påverkan, med en länk mellan psykosocial- och social förlust. Resultatet visar deltagarnas tankar angående återbyggnad av normalitet och att återfå bra livskvalitet. Resultatet visar även medlande faktorer i förlust, faktorer som förvärrar förlust och faktorer som minskar förlust.
Bilaga I:4. Matris över artiklarna
Författare Titel Tidskrift Årtal
Kwan, P.,
Howan Leung, E. Y., Leon, T., &
Mychaskiw, M. A.
Association of subjective anxiety, depression, and sleep disturbance with quality-of-life ratings in adults with epilepsy.
Epilepsia 2008
Perspektiv Livskvalitet (Quality Of Life)
Problem och syfte Problem: Tidigare forskning visar att ångest, depression och sömnproblem
existerar hos patienter med epilepsi och att detta påverkar deras livskvalitet. Men det komplexa sambandet mellan dessa faktorer har aldrig studerats.
Syfte: Att bedöma hur ångest, depression, sömnstörningar och anfalls
relaterade variabler påverkar livskvalitets nivåer hos vuxna med epilepsi och sambanden mellan dessa faktorer.
Metod Kvanitativ ansats, där 247 öppenvårdspatienter diagnostiserade med epilepsi
deltog genom att svara på intervjufrågor. Intervjufrågorna innefattade olika skalor: Hospital Anxiety and Depression Scale, Hamilton Anxiety Rating Scale, Medical Outcomes Study Sleep scale, Epworth Sleepiness Scale, och Quality of Life in Epilepsy Inventory-31 (QOLIE-31).
Resultat Resultatet visade att eventuell depression, ångest och sömnsvårighet, antalet
antiepileptiska läkemedel som användes samt att vara anfallsfri de senaste fyra veckorna, hade ett tydligt samband med QOLIE-31´s övergripande poängnivå. Komplexa samband presenterades mellan dessa faktorer.
Författare Titel Tidskrift Årtal
McLaughlin, D. P., Pachana, N. A., & Mcfarland, K.
Stigma, seizure frequency and quality of life: The impact of epilepsy in late adulthood.
European Journal of Epilepsy
2007
Perspektiv Hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL)
Problem och syfte Problem: Få studier har gjorts som undersöker epilepsins påverkan på
livskvalité hos äldre människor. Att det kan finnas skillnader i vad som påverkar livskvalité hos yngre och hos äldre, då äldre kan ha åldersrelaterade fysiska begränsningar och multipla sjukligheter.
Syfte: Att undersöka hälsorelaterad livskvalité och psykosocial funktion hos
64 äldre vuxna med epilepsi jämfört med en kontrollgrupp i samma ålder. De vill även undersöka vilken påverkan upplevd stigma och anfalls frekvens har på hälsorelaterad livskvalité och psykosocialt välmående.
Metod Kvantitativ ansats, där 64 personer över 60 år med epilepsi intervjuades
utifrån flera olika mätinstrument, valda utefter att besvara studiens syfte (WPSI, QOLIE, Stigma scale och Seizure frequency).
Resultat Det var inte någon skillnad mellan grupperna relaterat till ålder eller
utbildning. Det fanns stora skillnader relaterat till civil status och anställning. De flesta i epilepsigruppen stod på medicinering. Resultatet visar att det fanns skillnader mellan känslomässig anpassning, yrkesanpassning, ekonomisk status, psykosocial funktion, generell livskvalité, känslomässigt välmående, energi/utmattning, kognitiv funktion och social funktion.
Bilaga I:5. Matris över artiklarna
Författare Titel Tidskrift Årtal
Micallef, S., Spooner, C. G., Simon Harvey, A., Wrennall, J. A., & Wilson, S. J.
Psychological outcome profiles in childhoos- onset temporal lobe epilepsy.
Epilepsia 2010
Perspektiv Nej.
Problem och syfte Problem: Barn med kronisk epilepsi kan ha en dålig psykologisk prognos