botgörelse och räddning än vad israeliterna, representerade i den ogina Jona, syntes vara.
194Jonas ilska över Guds nåd mot Nineve pekar, enligt Feldman, på en fanatisk patriotism, såväl
hos Jona själv, som hos det judiska folk som han representerade. Septuagintas översättning
mjukar upp denna passage genom att istället uttrycka att Jona var djupt bedrövad och
förvirrad. Josefus som utesluter passagen om Nineves ånger, Guds nåd och Jonas reaktion,
undviker risken för en för Israel ogynnsam jämförelse med ett hedniskt folk mer hörsamma
för Gud är Israel självt. Josefus ville enligt Feldman inte betrakta judarna på ett mörkare sätt
än hedningarna.
195Min analys visar att Pseudo-Filons slut påminner om bibelbokens då även
den slutar mitt i en dialog. Också bibelboken slutar med att Gud får sista ordet, och talar om
motivet bakom sitt handlande med Nineves folk, och även om sitt agerande gentemot
profeten; kärleken. Kanske kan man säga att PRE uttrycker en realistisk syn både på Guds
190 Siegert, Drei hellenistisch-jüdische Predigten I, 48.
191 Pirkê de Rabbi Eliezer (PRE), 343 The Power of Repentance.
192 Pirkê de Rabbi Eliezer (PRE), 343 The Power of Repentance.
193 Feldman, Josephus Interpretation of Jonah, 11-14.
194 Williams, ”Jonah” i The International Standard Bible Encyklopedia, 1116.
kärlek och nåd och på människors natur i sitt tal om nåd och återfall. Gång på gång återfaller
människan i synd, gång på gång är hon beroende av Guds nåd och omsorg. Så kan man,
hävdar jag, teologiskt se på slutet i PRE, även om det förstås också kanske fanns en strävan
hos den/de som författade PRE att visa att hedningarna inte var bättre eller frommare än
judarna, som även de, gång på gång, hemföll åt synden eller omvände sig av fel skäl.
Teologin är väsentlig i sammanhanget kring Jona, men även politiken. Min uppsats sträcker
sig i högre grad åt det teologiska. Jag vill ändå inflika att politiken exempelvis inverkade på
vad Josefus valde att ta upp eller utesluta. I det politiska spelet var det förstås svårt att från
judiskt håll ta till sig att Gud skulle benåda Nineve. Detta innebar ju att de kunde komma
tillbaka och ”ta kål på” Israel.
3. Analys av kristna källor
3.1. Evangelierna och Q
Denna primärkälla utgörs av de perikoper i evangelierna som nämner Jona. Dessa återfinns i
Matteusevangeliet kapitel tolv, 16 samt Lukasevangeliet kapitel elva. Jag har valt att inleda
det kristna avsnittet med en analys av evangelietexterna då de innehar en särställning i kristen
tradition och så färgar övriga tolkningar. Primärkällan granskas i den översättning som
återfinns i Bibel 2000.
196Matteusevangeliet betraktas som det mest judiskt färgade av
synoptikerna, skrivet för en grekisktalande, judekristen församling, med såväl judisk- som
hednamission. Det lokaliseras till Syrien och dateras mellan år 80 och 95 vår tideräkning.
197Lukasevangeliet uttrycker tydligt Jesu kärlek till de socialt utsatta och är skrivet för
hednakristna läsare av en hednakristen. Läkaren Lukas anges i fornkyrklig tradition som
författare. Lukas evangelium dateras från år 70.
1983.1.1. Beskrivning av primärkällans innehåll
Sedan sade några skriftlärda och fariséer till honom: ”Mästare, vi vill se dig göra ett tecken.” Han svarade: ”Detta onda och trolösa släkte kräver ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jona-tecknet. Ty liksom profeten Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter skall Människosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter. Folk från Nineve skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som är förmer än Jona. Söderns drottning skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än Salomo. 199
Fariséerna och sadducéerna kom fram till honom, och för att sätta honom på prov bad de att han skulle låta dem se ett tecken från himlen. Han svarade dem: ”På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, himlen är röd, och på morgonen: I dag blir det oväder, himlen är röd och dyster. Himlens utseende kan ni tyda men inte tecknen för tiderna. Detta onda och trolösa släkte begär ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jona-tecknet.” Sedan lämnade han dem och gick sin väg.200
29När ännu mer folk strömmade till sade han till dem: ”Detta släkte är ett ont släkte. Det vill ha ett tecken, men det skall inte få något annat än Jona-tecknet. 30Ty liksom Jona blev ett tecken för folket i Nineve skall Människosonen bli det för detta släkte. 31Söderns drottning skall uppstå vid domen tillsammans med människorna i detta släkte och bli deras dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än Salomo.
196Bibelkommissionen. Bibeln. (Örebro: Svenska Bibelsällskapet och Libris förlag), 2000.
197 Mikael Winninge, ”Evangelierna och Apostlagärningarna” i Jesus och de första kristna, red. Mitternacht and Runesson, (Stockholm: Verbum förlag, 2006), 211-213.
198 Winninge, ”Evangelierna och Apostlagärningarna”, 217-219.
199 Bibelkommissionen, Bibeln. Matt 12:38-42.
32Folk från Nineve skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som är förmer än Jona. 201