Respondent 2, 3 och 4 anser att digitala vårdverksamheter kan avlasta vårdcentraler genom att patienter som annars skulle besöka vårdcentralen kan vända sig till digitala vårdverksamheter, något som Jung och Padman (2014) också kommit fram till i sin studie. Däremot påstår Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2020) att det ännu inte är fastställt huruvida digitala vårdverksamheter avlastar eller istället bidrar till ett utökat vårdsökande. Ashwood et al. (2017) tror att ett utökat vårdsökande kan bero på bekvämligheten med de digitala vårdtjänsterna. Även respondent 3 anser att patienter i större utsträckning vänder sig till vården via digitala vårdtjänster på grund av den lätta tillgängligheten med digitala vårdverksamheter. Respondenten tror även att syftet med digitala vårdverksamheter i grunden är att avlasta vårdcentraler, men på grund av den ekonomiska påfrestningen som grundar sig i kostnadsfördelningen för besöken hos de digitala vårdverksamheterna blir det ökade vårdsökandet ekonomiskt påtagligt för vårdcentralerna. Till skillnad från respondent 3 menar Albert et al. (2011) att digitala vårdbesök kan vara ekonomiskt gynnsamt för primärvården vilket även Ashwood et al. (2017) håller med om när varje enskilt vårdbesök granskas. Däremot delar Ashwood et al. (2017) även åsikt med det respondent 3 säger, att sett till de totala vårdbesöken och dess kostnader blir det istället högre sammanlagda kostnader för hälso- och sjukvården med digitala vårdverksamheter på grund av det utökade vårdsökandet.
26 Ekman et al. (2019) lyfter en oro om att den digitala vården inte används för de patienter som är i störst behov av vård, utan istället är det patienter med mildare besvär som upptar vården. Det här är däremot ingen oro som uttryckts av respondenterna, utan istället anser respondent 2 och 4 att den gallring av patienter som digitala vårdverksamheter kan utgöra är något positivt som gör att patienter med allvarligare besvär får större tillgång till den fysiska vården hos vårdcentralerna. Vidare tror respondent 4 att gallringen kan bidra till kortare vårdköer och minskad belastning hos vårdcentralerna. Även respondent 2 utvecklar och förklarar att digitala vårdverksamheter kan leda till att vårdcentraler får kortare väntetider och då kan erbjuda en mer lättillgänglig vård. Gallringen av patienter kan ses som ett samarbete mellan de olika vårdaktörerna vilket ibland kan vara ett resultat av konkurrens enligt Aurora-Jonsson (2018). En kort väntetid förklaras vara av högsta prioritet för patienter vid valet av vårdgivare (Chudner et al., 2018). Likaså uttrycker Martinez et al. (2018) att den tidseffektiva aspekten är mycket avgörande för patienters nöjdhet. Vidare nämns korta väntetider också vara en mycket viktig aspekt för vårdcentralerna (Chudner et al., 2018). Socialstyrelsen (2018) lyfter också de kortare väntetiderna och förklarar att det är ett resultat av den digitala vårdens utveckling. Dock kan kortare väntetider enligt respondent 1 bli svårt att uppfylla i och med det fria vårdvalet eftersom respondentens vårdcentral upplever ett högre tryck av listade patienter som följd av det fria vårdvalet.
Enligt två olika rapporter är kommunikationen och samarbetet mellan vårdcentraler och digitala vårdverksamheter mycket bristfälligt i nuläget (CQC, 2018; Vårdföretagarna, 2019). Respondent 1 påpekar liknande i sitt påstående där respondenten menar att samarbetet mellan vårdverksamheterna måste förbättras genom att alla vårdverksamheter ska ha tillgång till samma journalsystem. Däremot påpekar Vårdföretagarna (2019) att samarbetet mellan de digitala vårdverksamheterna och vårdcentralerna kommer förbättras i framtiden. Ett bättre samarbete mellan de digitala vårdverksamheterna och vårdcentralerna kan bidra till högre vårdkvalitet och en avlastning för vårdcentralerna (CQC, 2018; Arwidson, Tüll & Lidé, 2018). En avlastning kan leda till en förbättrad tillgänglighet och effektivitet som är gynnsamt för såväl patienter som vårdpersonal (Jung & Padman, 2014).
27
4.4 Digitala vårdens fortsatta utveckling
Samtliga respondenter tror att användandet och utvecklingen av den digitala vården kommer fortsätta öka. Vilket stämmer överens med Ekmans et al. (2019) resonemang om att primärvården framöver kommer bli allt mer präglad av digital vård. Framförallt då fler patienter får vetskap om de digitala vårdtjänsterna (Ekmans et al., 2019). I och med den ökade vetskapen om digitala vårdtjänster tror respondent 2 att vissa ärenden kommer minska hos vårdcentralerna, till exempel receptförnyelser. Den digitala vårdutvecklingen leder till en förändring inom branschen som respondent 3 anser vara positiv då det ger upphov till en mer flexibel och lättillgänglig vård. Däremot menar respondenten även på att det måste ske en förändring i den ekonomiska fördelningen mellan digitala vårdverksamheter och vårdcentraler för att den digitala vårdutvecklingen ska vara positiv för vårdcentralerna. Ekman et al. (2019) har under de senaste åren sett en ökning av digitala vårdbesök, främst hos offentliga vårdaktörer. Respondent 5 uppger att Region Västmanland, som respondentens vårdcentral tillhör, under lång tid fört samtal om att införa digitala vårdmöten i egen regi, men att motståndet då varit stort från regionens vårdpersonal. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2020) nämner även att det finns vissa regioner som redan utvecklat egna digitala vårdtjänster som en följd av en ökad efterfråga på digital vård.
Arwidson, Tüll och Lidé (2018) konstaterar att vårdcentraler står inför en stor förändring i och med digitaliseringen av vården. Respondent 2 nämner att det kan uppstå en problematik för äldre vårdpersonal i takt med framfarten av digitala vårdtjänster då de kan ha svårt att anpassa sig efter det nya arbetssättet och den snabba utvecklingen. Även respondent 3 lyfter ett problem som kan komma till följd av ökat digitalt vårdsökande, men då i form av att vårdpersonal riskerar att tappa kompetens för fysiska vårdbesök om digitala vårdmöten ökar i allmänhet. En till tanke kring den förändring som Arwidson, Tüll och Lidé (2018) nämner är det respondent 5 säger om dem tekniska delarna som kommer med digitala vårdmöten, bland annat faktorer så som att patienter måste kunna hantera det digitala.