Sveriges anslutning till Europakonventionen innebär att Sverige som land är skyldigt att fullgöra de åtaganden som uttrycks i konventionen.259 I LEKMR fastslås att Euro- pakonventionen skall gälla som lag här i landet. Underlåtenhet av de nationella myn- digheterna att uppfylla konventionens krav utgör folkrättsbrott. Vissa internationella konventioner innehåller regler om hur staterna skall göra för att uppfylla kraven i den men så är inte fallet med Europakonventionen. Parterna är fria att agera på ett sätt de finner lämpligt för att uppfylla konventionens krav.260 Vad gäller Sveriges full- görande av åtagandena i Europakonventionen gjordes vid ratificeringen ett förbehåll angående föräldrarätten.261 I övrigt ansågs konventionens fri- och rättigheter ha till- räckligt skydd i gällande rätt. Ratificeringen för också med sig skyldigheten att se till att ny lagstiftning inte strider mot konventionens bestämmelser.262
Klagomål som riktats mot Sverige sedan ratificeringen omfattar i stora drag fem om- råden: domstolsprövning av förvaltningsbeslut, påstådda kränkningar av äganderät- ten, omhändertagande av barn, vissa rättssäkerhetsgarantier vid domstolsprövning och utlänningsärenden.263 Artikel 6 i konventionen fastslår rätten till domstolspröv-
255 Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis – En kommentar till Europakonventionen
om mänskliga rättigheter (2002), s. 33.
256 Artikel 46 i Europakonventionen.
257 Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis – En kommentar till Europakonventionen
om mänskliga rättigheter (2002), s. 33-34.
258 Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis – En kommentar till Europakonventionen
om mänskliga rättigheter (2002), s. 34.
259 SOU 1993:40 Del B Fri- och rättighetsfrågor – Inkorporering av Europakonventionen, s. 15. 260 SOU 1993:40 Del B Fri- och rättighetsfrågor – Inkorporering av Europakonventionen, s. 15. 261 SOU 1993:40 Del B Fri- och rättighetsfrågor – Inkorporering av Europakonventionen, s. 17. 262 2 kap. 23 § Regeringsformen.
ning om det föreligger tvist angående civila rättigheter och skyldigheter och vid an- klagelse för brott.264 Vid ratificeringen förutsattes att domstolsprövning av förvalt- ningsbeslut endast gällde ärenden inom den traditionella civilrätten, förmögenhetsrät- ten och familjerätten. Senare har dock domstolens bedömningar visat att bestämmel- sen även gäller det förvaltningsrättsliga området. Artikel 6 ger således rätt till dom- stolsprövning i alla fall då ett myndighetsbeslut rör en persons privata rättigheter och skyldigheter oberoende av om frågan faller inom privaträtten eller den offentliga rät- ten.265 Vad gäller skattetillägget har konstaterats av Europadomstolen att skattepro- cessen inte innefattas av uttrycket civila rättigheter och skyldigheter och därmed inte heller artikelns tillämpningsområde.266 Däremot har Regeringsrätten i målet RÅ 2000 ref. 66 I beslutat att skattetillägget är att klassa som straff och därmed är artikel 6 till- lämplig. Se vidare diskussion i kapitel 5.
4.3 Sammanfattande kommentarer
I och med ratificeringen och senare även de införda lagbestämmelserna är Sverige skyldigt att efterleva de krav som uppställs i konventionen. Det här betyder att svensk rätt är underordnad konventionens bestämmelser och får inte strida mot de garanterade rättigheterna. Om en enskild medborgare i en konventionsstat anser att någon av hans rättigheter kränkts av staten kan han framföra klagomål till Europa- domstolen. För att domstolen skall uppta frågan till förhandling krävs dock att de na- tionella rättsmedlen uttömts och att klagomålet framställs inom sex månader från dom meddelats i nationell domstol.
I Sveriges fall har ovisshet rått beträffande huruvida artikeln är tillämplig på skatte- förfaranden och skattetilläggsbestämmelsernas överensstämmelse med rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i konventionen. I rättspraxis och i utredningen267har dock fastslagits att skattetillägget är att betrakta som straffrättslig påföljd och att artikeln därmed är tillämplig på förfarandet.
I två fall har domstolen konstaterat brott från Sveriges sida mot artikel 6 i konven- tionen.268 Domarna resulterade i utredning och beslut om ändringar i lagtexten för att bättre tillgodose bestämmelsens krav. Åtgärderna visar på tvånget att efter en dom fö- reta åtgärder för att rätta till bristen i den nationella bestämmelsen. Eftersom det är varje nations ansvar att företa dessa åtgärder är staten fri att vidta de ändringar som
264 SOU 1993:40 Del B Fri- och rättighetsfrågor – Inkorporering av Europakonventionen, s. 18-19. 265 SOU 1993:40 Del B Fri- och rättighetsfrågor – Inkorporering av Europakonventionen, s. 19. 266 Prop. 2002/03:106 Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet m.m. s. 68 Konstaterandet be-
kräftas bland annat i rättsfallen Janosevic mot Sverige nummer 34619/97( dom den 23 juli 2002) och
Västberga Taxi och Vulic mot Sverige nummer 36985/97 (dom den 23 juli 2002).
267 SOU 2001:25 Skattetillägg m.m.
268 Janosevic mot Sverige nummer 34619/97( dom den 23 juli 2002) och Västberga Taxi och Vulic
anses nödvändiga. Ovisshet råder dock om hur omfattande förändringar som krävs för att Sverige inte skall balansera på gränsen till överträdelse av rättigheterna.
5 Europadomstolens bedömning av skattetillägget i
förhållande till Europakonventionen
5.1 Inledning
I samband med ratificeringen av Europakonventionen 1950 ansågs efter utredning269 att Sveriges lagar överensstämde med konventionens krav, vilket innebar att ändring- ar inte behövde vidtas. Efter detta har flertalet tveksamheter uppstått, vilket enligt ut- redningen förklaras med att domstolen vid tillämpningen gett konventionens be- stämmelser en innebörd som inte kunde förutses vid ratificeringen.270 Vad gäller skat- tetillägget tillsattes 1996 en utredare för att bland annat klarlägga dess ställning i för- hållande till Europakonventionens sjätte artikel.271 Trots flertalet utredningar, dom- stolsbeslut både från Europadomstolen och från Regeringsrätten samt de nyligen fö- retagna ändringarna i skattetilläggsbestämmelserna råder fortfarande osäkerhet angå- ende om Sverige balanserar på gränsen till brott mot artikel 6. Osäkerheten beror bland annat på att det är oklart hur artikeln skall tolkas.272