Som tidigare nämnts användes Lindströms (2008) modell som beskriver olika mål som lärarna har med sina aktiviteter/lektioner för att analysera våra intervjusvar. På förskolan förekom det mest enligt några av förskollärarnas beskrivna exempel att de använde estetiska lärprocesser som ett sätt där målet var att lära MED estetik, det vill säga att lära sig andra ämnen med hjälp av estetik men en del förskollärare använder i verksamheten även lära OM, I, och GENOM estetik. I skolan var det lärande MED estetik som användes mest men tre av respondenterna använde även lärande GENOM. Lärande I och OM förekom sparsamt.
48
7 Konklusion
Vi har kommit fram till att alla de tillfrågade lärarna i förskola och skola har en positiv attityd till estetiken i undervisningen. Studien visar utifrån intervjuerna och vad litteraturen säger att estetiken spelar en viktig roll i barns utveckling och lärande. Estetik handlar om olika uttryckssätt, alla slags tal- och skriftspråk, bild, musik, drama, skapande, rollekar, måla, pyssla, och så vidare. Estetik förknippas också med konst och sinnlig upplevelse. Både förskolan och skolan använder sig av estetiska lärprocesser på olika sätt och mer eller mindre. I estetiska lärprocesser använder barn och elever sina sinnen, upplevelser och reflekterar över tidigare erfarenheter och det de lärde sig tidigare. I estetetiska lärprocesser är barn och elever aktiva och delaktiga. De utvecklar sina fantasier och kreativiteter eftersom barnen utgår ifrån sina egna intressen, tankar samt gör saker med händerna. Alla barn och elever är kreativa och kan skapa något nytt av sina fantasier. Vidare, lär sig barn och elever genom att göra praktiska saker som har koppling till minnet, vilket underlättar att repetera och reproducera tidigare intryck och handlingar. I förskolorna och skolorna i våra studier ses estetiken som barnens möjlighet att uttrycka sina känslor och upplevelser på olika sätt eftersom alla barn är olika. Det handlar även om ett demokratiskt förhållningssätt mellan alla i förskola och skola, där alla barn/elever kan synas och göra sina röster hörda. Det är ett sätt för lärarna att fånga barnens behov och intresse, dvs. var barnen ligger i sin kunskapsutveckling. Därför är det viktigt att alla lärare både i förskolan och i skolan tar hänsyn till estetiken. Lärarna behöver skapa förutsättningar för barnen och skapa möjligheter för barnens rika upplevelser och erfarenheter vilka utvecklar barnens nyfikenheter och fantasier. Alla lärare både i förskolan och skolan använder estetiken för att skapa någon slags mening i arbetet och använder inte bara som “fritt skapande” vilket säger emot det Aulin-Gråhamn & Thavenius (2003) som hävdar att estetik i förskola och skola sällan används för att skapa mening. Alla förskollärare och lärare använder estetiken mest som lärande MED estetik enligt Lindströms (2008) modell, vilket handlar om att med hjälp av estetik underlätta barn och ungas lärande i andra ämnen. Men det sker inte bara lärande MED utan också mer eller mindre som lärande I estetik, lärande OM estetik och lärande GENOM estetik.
Slutligen, alla slags lärare behöver kunskap, erfarenheter och utbildning kring estetik så att de kan ta tillvara på estetiken och vet hur det går till att planera estetiska lärprocesser. Detta för att lärarna ska känna sig säkrare i arbetet och ha fler idéer kring hur man kan lägga upp och utveckla undervisningen på ett estetiskt sätt.
8 Fortsatta studier
Det skulle vara intressant för vidare studier att kunna observera förskollärare/grundskollärare och också barn i verksamheten under en längre period. Detta skulle göra det möjligt att se om lärare arbetar på det sättet som de säger, och följa hela lärandeprocessen för att se hur det påverkar barnens lärande. Det skulle också vara intressant att använda både observation och intervju för då skulle man intervjua de äldre barnen om hur estetiska lärprocesser påverkar deras lärande.
50
Litteraturförteckning
Alerby, Eva & Elidottir Jórunn (2006). Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet.
Lund: Studentlitteratur.
Aulin – Gråhamn, L. & Thavenius, J. (2003a). Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning 9/2003. Malmö Högskola: Lärarutbildningen.
Aulin – Gråhamn, L. & Thavenius, J. (2003b). Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning 9/2003. Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Ingår i Nygren – Landgärds, C. & Borg, K. (red) (2006). Lärandeprocesser genom skapande arbete i vetenskaplig belysning. Rapport nummer 21/2006
Aulin-Gråhamn, Lena; Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. I Lars, Lindström. Slöjd vidgar perspektiven: Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. Kritisk utbildningstidskrift. KRUT Nr 133/134 (1-2/2008).
Ejvegård, Rolf (2010). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Fridolin, Gustav; Amin, Jasbar; Ehm, Tina (2013). DN, ”Ge estetiska ämnen en starkare ställning i skolan” 2013-06-15. www.dn.se. (Hämtad 2014-01-20)
Jank, Werner & Mayer, Hilbert (1997) Nyttan av kunskaper i didaktisk teori i Michael Uljens (red.), Didaktik, (s.17-34). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Svend, Brinkmann (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys- exemplet fenomenografi. Linköping: Studentlitteratur
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2009): Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik . 3. uppl. Umeå: Fundo förlag.
Lindström, Lars (2008). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. I Slöjd vidgar perspektiven KRUT. Kritisk utbildningstidskrift Nr. 133/134 (1-2/2008).
Malmström, Elisabet (2013). Bild och pedagogikens estetiska språk– en analys av nationella styrdokument. Utbildning och demokrati, 2013 volym 22, nr 1, sidor 109-135.
Marton, Ference (1997), Mot en medvetandets pedagogik I Uljens, Michael (red.) Didaktik, (s.98-119). Lund: Studentlitteratur.
Marton, Ference (1981). Phenomenography — Describing conceptions of the world around us Instructional Science 10 (1981) 177-200. Elsevier Scientific Publishing Company, Amsterdam - Printed in the Netherlands.
Marton, Ference. Describing conceptions of the world around us. Reports from the Institute of Education, University of Goteborg. no 66, 1978. Ingår i: Larsson, Staffan. Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Linköping 2011-09-01. ISBN: 91-44-24331-6 Serie: Teori, forskning, praktik.
McLennan, Pecaski, Deanna Marie (2010). Process or Product? The Argument for Aesthetic Exploration in the Early Years. Early Childhood Educ J (2010) 38:81–85
Molin, Lena (2006): Rum, frirum och moral. En studie av skolgeografins innehållsval Geografiska Regionstudier, nr 69. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, Kap 3.
Nygren – Landgärds, C. & Borg, K. (red) (2006). Lärandeprocesser genom skapande arbete i vetenskaplig belysning. Rapport nummer 21/2006
52 Sandell, Marie (2004). Lära sig kan alla! – men inte på samma sätt och inte samma dag. Stockholm:
Ekelunds/Gleerups Utbildning AB
Sotiropoulou-Zormpala, Marina (2012). Reflections on Aesthetic Teaching. Art Education 65.1 (Jan 2012): 6-10.
SOU 1999:63: Att lära och leda – en lärarutbildning för samverkan och utveckling, slutbetänkande. Stockholm: Utbildningsdepartementet. ingår i Malmström, 2013. Bild och pedagogikens estetiska språk – en analys av nationella styrdokument. Utbildning och demokrati, 2013 volym 22, nr 1, sidor 109-135.
Stensmo, Christer. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken. Utbildning & Demokrati 2005, VOL 14, NR 1, 11–33. Tema: Estetik och Utbildning.
Utbildningsdepartementet (2010). Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Stockholm: Regeringen. Prop. 2009/10:89
Utbildningsdepartementet (2010). Lpfö98Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes Utbildningsdepartementet (2011). Lgr11 Läroplanen för grundskolan. Stockholm: Fritzes
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Elanders Gotab
Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB