• No results found

6. 3 Förhoppningar och implikationer för framtida forskning

Som nämndes i introduktionen under kapitel 1, kostar kriminalitet det svenska samhället miljonbelopp varje år (Sydsvenskan, 4 Februari 2012). Ökad kunskap om kriminella behövs därför med utgångspunkt i vad det tjänar samhället, men också då det kan förändra attityder och bemötandet mot före detta kriminella. Detta menar vi främjar ett öppet och icke-polariserat samhälle. Kunskap behövs också riktas till redan aktivt kriminella så att fler får en uppfattning om de förutsättningar som finns för att avsluta en kriminell livsstil, vilket också BRÅ skriver i sin rapport ​Stöd till avhoppare från kriminella grupperingar från 2018 (s.11; s.13):

Erfarenhetsutbytet i landet behöver öka Den kompetens som finns i landet när det gäller insatser för avhoppare skulle, enligt Brås mening, behöva komma fler till del än i dag. Detta skulle kunna ske genom ökat erfarenhetsutbyte.

Brå föreslår att verksamheterna förstärker sina insatser för att få fler personer från kriminella grupperingar och berörda myndigheter att få kännedom om deras arbete.

Genom denna studie har vi fått kunskap om brister i hanteringen av kriminella som vill byta livsbana. Flera av intervjupersonerna vittnar om dåligt bemötande och brist på förståelse för den enskilda individens behov. Det gäller både vid myndighetskontakt och med närstående.

Detta tyder på att ytterligare kunskaper och resurser behövs inom de områden där kriminella kan tänkas söka hjälp, likt BRÅ uttrycker i sin ovan nämnda rapport. Denna kunskap kan uppkomma genom att fler individer med självupplevda erfarenheter får komma till tals.

Vi hoppas och vill att resultatet från denna uppsats kan komma att användas inom olika organisationer och myndigheter. Detta för att öka och sprida förståelsen för kriminellas livshistoria och för att åskådliggöra människan bakom brottet. I längden är också förhoppningen att detta arbete ska bidra till minskad brottslighet och ge en ökad förståelse för människans anpassningsförmåga

7. R E F E R E N S L I S T A

Ahrne, G., Svensson, P. (2013) ​Handbok i kvalitativa metoder

​ . Stockholm: Liber

Andershed, H., Andershed, A-K., Tuvblad, C. (2017) Psykologiska och biologiska perspektiv på sociala anpassningsproblem. I Meeuwiesse, A. & Swärd, H. (red.) ​Perspektiv på sociala problem

​ (andra utgåvan, s.242-260) Stockholm: Författarna och Natur & Kultur

BRÅ (2001) ​Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser

​ . Hämtad

18-03-19 från: https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800018789/1371914 731666/2001_15_kriminell_utveckling.pdf

BRÅ (2009) ​Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling.

Hämtad 2018-04-02 från: https://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b298000 1575/1371914736934/2009_orsaker_till_brott_bland_unga.pdf

BRÅ (2016) ​Stöd till avhoppare från kriminella grupperingar. Hämtad 2018-04-02 från:

https://www.bra.se/download/18.25f91bdc15453b49d0f42d9d/1465470312075/2016_6_Stod _till_avhoppare_fran_kriminella_grupperingar.pdf

BRÅ (2017) ​Återfall i brott 2014 - preliminär statistik

​ . Hämtad 2018-05-16 från:

https://www.bra.se/download/18.62fc8fb415c2ea106932e8b/1496215815301/Sammanfattnin g_aterfall_prel_2003-2014.pdf

Burnett, Ros (2004) To reoffend or not to reoffend? The ambivalence of convicted property offenders. I Maruna, Shadd. och Immarigeon, Russ (Red.) ​After Crime and Punishment:

Pathways to offender reintegration (s.152-180). Hämtad 2018-04-15 från:

https://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/detail.action?docID=449581

Carlsson, Christoffer (2016) Att lämna våldsbejakande extremism. Hämtad 2018-04-02 från:

https://www.iffs.se/media/21813/valdsbejakande_extremism.pdf Ebaugh, H. (1992) ​Becoming an ex - the process of role exit.

​ Chicago : University of Chicago

Estrada, F., Flyghed, J., Nilsson, A., Pettersson, T., Sarnecki, J., Tham, H. (2018) ​Svagt stöd i forskningen för att hårdare straff minskar brotten. DN Debatt 29/1-18. Hämtad 2018-02-09 från: ​https://www.dn.se/debatt/svagt-stod-i-forskningen-for-att-hardare-straff-minskar-brotten/

Farall, Stephen och Shadd, Maruana (2003) ​Desistance from crime: a theoretical reformulation Soziologie der Kriminalität. Sonderheft 43/2003 der Kölner Zeitschrift f¨¨

Soziologie und Sozialpsychologie

Foucault, Michel (2003) ​Övervakning och straff

​ . Lund: Arkiv

Haggård, Ulrika A, Gumpert, Clara H och Grann, Martin (2001) ​Against all odds: a qualitative folow-up study of high-risk violent offenders who were not reconvicted. Journal of interpersonal violence, 16: 1048

Johansson, A. (2012) ​Narrativ teori och metod

​ . Malmö: Författaren och Studentlitteratur

King, Sam (2013) Early desistance narratives: A qualitative analysis of probationers transitions towards desistance. Punishment and society 15:147

Kriminalvården. (2014) Orsaker till kriminalitet: Sammanfattningsrapport (2013:267) Hämtad 2018-05-14 från: https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/

forskningsrapporter/7063_orsaker-till-kriminalitet---sammanfattningsrapport.pdf

Nationalencyklopedin (2018) ​Kriminalitet

​ . Hämtat 2018-05-18 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kriminalitet

Nationalencyklopedin (2018) ​Identitet

​ . Hämtad 2018-06-01 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/identitet

Paul, M. (2014, 4 Februari) How your memory rewrites the past. ​Northwestern University

​ .

Hämtad 2018-05-09 från:

https://news.northwestern.edu/stories/2014/02/how-your-memory-rewrites-the-past

Rydén-Lodi B., Stattin H., och af Klinteberg B. (2005) ​Återfallsförbrytare - vilka var de?

Hämtad 2018-05-16 från: https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/

forskningsrapporter/4819_r16-aterfallsforbrytare.pdf

Rydén-Lodi, Birgitta (2008) ​Lyckas mot alla odds: protektiva faktorer vid upphörandeprocessen vid brottslig verksamhet. Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet

Socialstyrelsen (2008) ​Insatser för unga lagöverträdare. Hämtad 2018-04-09 från:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8799/2008-126-58_2008126 58.pdf

Trost, J. (2001) ​Enkätboken.

​ Lund: Jan Trost och Studentlitteratur

Tunnell, K D (1992) ​Choosing Crime: The Criminal Calculus of Property Offenders

​ .

Chicago: Nelson-Hall Publishers

Vetenskapsrådet (2018) ​Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

​ . Hämtad 2018-04-17 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wikström, P-O H. och Treiber, K., 2007. ​The role of self-control in crime causation: Beyond Gottfredson and Hirschi's general theory of crime. Hämtad 2018-03-24 från:

http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1477370807074858

8. B I L A G O R

Bilaga 1 - ​

Transkiberingsguide

Tabell 3 - Transkriberingsguide för studien “Jag vill inte dit igen”

Ljudning Kodas Exempel

Betonade ord VERSALER MYCKET bra

Förvrängning av rösten kursiv kanske ​lite

konstigt

Kort paus (mindre än 1 sek) .

Lång paus (1-3 sek) ...

Mycket lång paus (mer än 3 sek) (...) Andning el. omtag i mening ,

Avbrott i ord (stakning) - kan-kanske

Skratt [ ] [Precis] / [Skratt]

Icke-verbal förklaring / Sammanfattning

( ) (Ohörbart)​ / ​(host)

Censurering * * *ort* / *behandlingshem*

Bilaga 2 ​

- ​Informationsbrev

___________________________________________________________

Information till intervjupersoner som önskar delta i

Related documents