av styrelsenätverketav styrelsenätverket
4.3 Förklarande faktorer till förändringarna i det svenska Förklarande faktorer till förändringarna i det svenska Förklarande faktorer till förändringarna i det svenska Förklarande faktorer till förändringarna i det svenska styrelsenätverket
hänföras till förändringar av ägarkoncentrationen. Dock skulle ägarkoncentrationen kunna utgöra en förklarande faktor till att styrelsenätverkets täthet, under den andra femårsperioden, kom att öka. Det var också under denna period som den största ökningen av ägarkoncentrationen på börsen ägde rum.
Ökningen av andelen utländska styrelseledamöter påvisar att internationaliseringen varit en påverkande faktor mot den minskade tätheten i styrelsenätverket. Dock torde internationaliseringen inte vara den enda faktorn som lett till den minskade tätheten i styrelsenätverket. Detta då andelen utländska styrelseledamöter som mest uppgår till 14,5 %, och därmed endast utgör en liten andel av den totala andelen styrelseledamöter i styrelsenätverket. Det torde således finnas även andra faktorer som kommit att leda till en minskad täthet i styrelsenätverket.
4.3 4.3 4.3
4.3 Förklarande faktorer till förändringarna i det svenska Förklarande faktorer till förändringarna i det svenska Förklarande faktorer till förändringarna i det svenska Förklarande faktorer till förändringarna i det svenska styrelsenätverket
styrelsenätverket styrelsenätverket styrelsenätverket
Utifrån analyserna av både styrelseledamöternas och bolagens nätverk går det att konstatera att en förändring av styrelsenätverket har skett under perioden år 1999 till 2009. Sammantaget visar resultaten att styrelsenätverkets täthet har minskat under hela tioårsperioden. Förändringen av styrelsenätverkets täthet är således i enlighet med studiens proposition, det vill säga att nätverkets täthet skulle minska.
Men är denna minskning ett resultat av införandet av Svensk kod för bolagsstyrning?
Studiens resultat visar på att merparten av de reglerade bolagen valt att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har majoriteten valt att följa bolagsstyrningskodens stadganden kring tillsättande av valberedning, majoriteten oberoende styrelseledamöter, styrelsernas uppgifter och strävan efter en jämn
- 54 -
könsfördelning. Det innebär således att bolagen tillämpar de stadganden som torde påverka det svenska styrelsenätverket, mot en minskad täthet. Att tätheten har minskat, tillsammans med att stadgandena i bolagsstyrningskoden följs, indikerar således på att Svensk kod för bolagsstyrning kan ha haft en inverkan på det svenska styrelsenätverket. Dock påvisar studiens beroende variabler att den största minskningen av styrelsenätverkets täthet skedde mellan år 1999 och 2004, det vill säga innan svensk kod för bolagsstyrning infördes. Vidare går det att urskilja få signifikanta förändringar av styrelsenätverket efter det att Svensk kod för bolagsstyrning infördes. De signifikanta förändringar som går att urskilja är i variablerna centralitet och path length. Båda dessa variabler indikerar på en ökning av styrelsenätverkets täthet efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning, vilket inte är förenligt med studiens proposition. Införandet av Svensk kod för bolagsstyrning kan således inte ha varit den bidragande orsaken till att styrelsenätverkets täthet kom att minska. Innebär detta då att Svensk kod för bolagsstyrning inte medfört någon minskning av styrelsenätverkets täthet?
Mycket talar för att minskningen av styrelsenätverkets täthet skedde redan innan införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att bolagen påbörjat en anpassning till regleringen, redan innan dess införande. Exempelvis går det att uttyda tendenser till att bolagen började anpassa sig till stadgandet att eftersträva en jämn könsfördelning i styrelserna, redan innan regleringen infördes. År 2002 kungjorde regeringen att införandet av könskvotering i styrelserna skulle lagstadgas175. Aktualiseringen av könskvotering i styrelse skulle vidare kunna utgöra en bidragande faktor till att frågan till viss del kom att regleras i Svensk kod för bolagsstyrning. Detta eftersom bearbetningen av bolagsstyrningskoden ägde rum vid ungefär samma tidpunkt. Data påvisar att en markant ökning av antalet kvinnliga ledamöter ägde rum åren efter hotet om att införa regleringen. Detta påvisar att hotet om att en reglering skall införas kan leda till att bolag anpassar sig redan innan regleringen införs. Det kan således vara vetskapen om att en bolagsstyrningskod skulle införas som lett till den minskade tätheten i styrelsenätverket, och att hotet om att införa regleringen haft större effekter på styrelsenätverket än själva införandet av regleringen.
175 Adams & Ferreira (2009)
- 55 -
En annan möjlig förklaring till den minskade tätheten i styrelsenätverket, utöver hotet att införa en bolagsstyrningskod i Sverige, skulle kunna vara den ökade internationaliseringen. Variabeln utländska styrelseledamöter påvisar en förändring mot en minskad täthet i styrelsenätverket under den första femårsperioden. Dock torde detta inte vara den enda påverkande variabeln. Detta då andelen utländska styrelseledamöter utgör en tydlig minoritet av styrelseledamöterna i styrelsenätverket. Då förändringarna i andelen utländska styrelseledamöter är relativt små, borde detta således inte få någon större effekt på styrelsenätverket som helhet.
Sammanfattningsvis har vi kunnat göra det sannolikt att regleringar, i form av Svensk kod för bolagsstyrning, har haft en påverkan på styrelsenätverket i Sverige under perioden 1999 till 2004. Förändringen av styrelsenätverkets täthet har motsvarat vad studiens proposition föreskrivit. Dock har den påverkande faktorn till förändringen inte varit i enlighet med propositionen, då införandet av Svensk kod för bolagsstyrning inte varit den påverkande faktorn. Det bör det snarare vara tillkännagivandet av att en reglering skulle införas som lett till att bolagen kommit att anpassa sig, vilket därmed har kommit att påverka styrelsenätverket i Sverige.
Dock har det skett en ökning av styrelsenätverkets täthet under den andra perioden. Vilken förklarande faktor kan finnas till denna förändring?
I denna studie har vi inte kunnat identifiera några faktorer i Svensk kod för bolagsstyrning som skulle kunna ha lett till en ökning av styrelsenätverkets täthet.
Däremot kan ökningen av ägarkoncentrationen i börsbolagen ha lett till att styrelsenätverkets täthet ökade mellan år 2004 och 2009. Denna faktor skulle således kunna vara den förklarande faktorn till att styrelsenätverkets täthet ökat mellan år 2004 och 2009.
- 56 -
5555. . . . Påverkar regleringar styrelsenätverket? Påverkar regleringar styrelsenätverket? Påverkar regleringar styrelsenätverket? Påverkar regleringar styrelsenätverket?
etta kapitel presenterar de slutsatser som genererats under studiens gång, angående regleringars påverkan på styrelsenätverket. Slutligen presenteras förslag till vidare forskning kring det svenska styrelsenätverket och vad som påverkar detta.
Syftet med denna studie har varit att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition har varit att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker. Utifrån studiens referensram har vi kunnat generera en proposition som sedan analyserats mot det empiriska materialet. Studiens proposition är följande;
Införandet av Svensk kod för bolagsstyrning har lett till att tätheten i det svenska styrelsenätverket har minskat.
Studien har visat att tätheten i det svenska styrelsenätverket har minskat från 1999 till 2009, detta i enlighet med studiens proposition. Den största minskningen skedde mellan åren 1999 och 2004, det vill säga innan Svensk kod för bolagsstyrning infördes. Vidare skedde en ökad täthet i det svenska styrelsenätverket mellan åren 2004 och 2009. Det senare motsäger således studiens proposition. Det går således att konstatera att införandet av regleringen inte lett till en minskning av tätheten i styrelsenätverket. Däremot kan det göras sannolikt att hot om en reglering, som påverkar styrelsesammansättningar, kan leda till förändringar i styrelsenätverket redan innan regleringen införs.
Vidare kan det göras sannolikt att den ökade internationaliseringen, i kombination med hotet om regleringen, kan ha lett till minskningen av styrelsenätverkets täthet mellan åren 1999 och 2004. Ökningen av styrelsenätverkets täthet mellan åren 2004 till 2009 kan sannolikt inte hänföras till införandet av en reglering. Däremot
D
- 57 -
utgör sannolikt den ökade ägarkoncentrationen en påverkande faktor till ökningen av nätverkets täthet.
Denna studie har således påvisat att hot om regleringar kan utgöra ett effektivare instrument för att åstadkomma förändringar i styrelsenätverket, än själva införandet av en reglering.
5555.1 Förslag till fortsatt forskning .1 Förslag till fortsatt forskning .1 Förslag till fortsatt forskning .1 Förslag till fortsatt forskning
Vi anser att det vara av stort intresse att se hur det som återges i Svensk kod för bolagsstyrnings stadganden kring styrelsesammansättningen, hanterades innan införandet av den svenska bolagsstyrningskoden. Detta för att kunna erhålla en djupare analys om självregleringars påverkan på det svenska styrelsenätverket.
Vidare vore det av stort intresse att genomföra en liknande studie om ett antal år, då Svensk kod för bolagsstyrning torde blivit mer väletablerad och tillämpad i de svenska börsnoterade bolagen.
- 58 -
6666. Källförteckning . Källförteckning . Källförteckning . Källförteckning
Adams, R. B. & Ferreira, D. (2009) “Women in the boardroom and their impact on governance and performance”. Journal of Financial Economics. Vol: 94 Nr: 2 Sid. 291-309
Aguilera, R.V. & Cuervo-Cazurro, A. (2009) “Codes of Good Governance”.
Corporate Governance: An International Review. Vol: 17 Nr:3 Sid. 376-387
Aktiebolagslagen (1975:1385)
Aktiebolagslagen (2005:551)
Bohman, L. (2010) Director Interlocking and Firm Ownership; Longitudinal Studies of 1-and 3- Mode Network Dynamics. Stockholm. Acta Universitatis Stockholmiensis
Carlsson, R.H. (2007) “Swedish Corporate Governance and Value Creation:
owners still in the driver´s seat” Journal Compilation. Vol: 15 Nr: 6 Sid. 1038-1055
Collin, S. (1997) Ägande och effektivitet; Wallenberggruppens och Svenska Handelsbanksgruppens struktur, funktion och effektivitet. Lund. Lund University Press.
Collingsworth, B., Menezes, R. & Martins, P. (2009) “Assessing Organizational Stability via Network Analysis”. 2009 IEEE Symposium on Computational Intelligence for Financial Engineering. Vol: 2009 Sid. 43-50
Davis, G. F. (1991) “Agents without Principles? The Spread of the Poison Pill through the Intercorporate Network”. Administrative Science Quarterly. Vol: 36 Sid. 583-613
- 59 -
Fama, E. F. & Jensen, M. C. (1983) ”Separation of Ownership and Control”.
Journal of Law & Economics. Vol: XXVI Sid. 301-325
Farrell, A.K. & Hersch, L.P. (2005) “Additions to corporate boards: the effect of gender” Journal of Corporate Finance. Vol: 11 Nr: 1-2 Sid. 85-106
Freeman, L.C. (1979) “Centrality in Social Networks Conceptual Clarification”
Social networks. Vol: 1 Sid. 215-239
Fristedt, D. & Sundqvist, S. (2004a) Styrelse och revisorer; i Sveriges Börsföretag 2004-2005. Stockholm. SIS Ägarservice AB.
Fristedt, D. & Sundqvist, S. (2004b) Ägarna och Makten i Sveriges Börsföretag 2004. Stockholm. SIS Ägarservice AB.
Fristedt, D. & Sundqvist, S. (2009a) Styrelse och revisorer; i Sveriges Börsföretag 2009-2010. Stockholm. SIS Ägarservice AB.
Fristedt, D. & Sundqvist, S. (2009b) Ägarna och Makten i Sveriges Börsföretag 2009. Stockholm. SIS Ägarservice AB.
Gay (2001) “A Boardroom Revolution? The impact of the Cadbury nexus on the work of non-executive directors of FTSE 350 Companies”. Corporate Governance: An International Review. Vol: 9 Nr: 3 Sid. 152-165
Granovetter, M. S. (1976) ”Network Sampling: Som First Steps” The American Journal of Sociology. Vol: 81 Nr: 6 Sid. 1287-1303
Granovetter, M. S. (1985) “Economic Action and Social Structure: the Problem of Embeddedness”. The American Journal of Sociology. Vol: 91 Nr: 3 Sid. 481-510.
Gregory, H. J., Simmelkjaer, R. T. (2002), "Comparative study of corporate governance codes relevant to the European Union and its member states". Final report commissioned by the European Union.
- 60 -
Gulati R. & Gargiulo M. (1999) “Where Do Interorganizational Networks Come From?”. The American Journal of Sociology. Vol: 104, Nr: 5 Sid. 1439-1493
Hanneman, R. A., & Riddle, M., (2005) Introduction to Social Network Methods, Riverside. CA: University of California.
Harris, D. A. & Helfat, C. E. (2007) “The Board of Directors as a Social Network” Journal of Management Inquiry. Vol: 16 Nr: 3 Sid. 228-237
Heijltjes, M., Olie, R. & Glunk, U. (2003) “Internationalization of Top Management Teams in Europe”. European Management Journal. Vol: 21 Nr: 1 Sid. 89-97
Hillman, A. J., Cannella, A. A. Jr. & Harris, I. C. (2002) “Women and racial minorities in the boardroom: How do directors differ?” Journal of Management.
Vol: 28 Nr: 6 Sid. 747-763
Hillman, A. J., & Dalziel, T. (2003) “Board of directors and firm performance:
Integrating Agency and Resource Dependency Perspective”. Academy of Management Review. Vol: 28 Nr: 3 Sid. 383-396
Högfeldt, P. (2005) “The history and politics of corporate ownership in Sweden”.
Från: Morck, R.K. A History of Corporate Governance around the World.
Chicago. Chicago University Press.
Jonnergård, K. & Larsson U. (2007) ”Developing Codes of Conduct: Regulatory Conversations as Means for Detecting Institutional Change”. Law & Policy. Vol:
29 Nr: 4 Sid. 460-492
Jonnergård, K. & Stafsudd, A. (2009) ”The making of active boads in Swedish public companies”. Springer Sience+ Business Media.
- 61 -
Kogut, B. & Walker, G. (2001) “The Small World of Germany and the Durability of National Networks”. American Sociological Review. Vol: 66 Sid. 317–335
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Hämtad från <www.bolagsstyrning.se>.
Hämtad den 31 mars 2010
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2007) Årsrapport 2006
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2008) Årsrapport 2007
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2009) Årsrapport 2008
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2010) Årsrapport 2009
Kärreman M. (1999) ”Styrelseledamöters mandat – ansats till teori om styrelsearbete i börsnoterade företag.”. Lund. Lund Business Press.
Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda
Luoma, P.& Goodstein J. (1999) “Stakeholders and Corporate Boards:
Institutional Influences on Board Composition and Structure”. The Academy of Management Journal. Vol: 42 Nr: 5 Sid. 553-563
Lynall, M. D., Golden, B. R. & Hillman, A. J. (2003) “Board composition from Adolescence to Maturity: A Multitheoretic View”. Academy of Management Review. Vol: 28 Nr: 3 Sid. 416-432
Mintz, B. & Schwartz, M. (1981) “Interlocking Directorates and Interest Group Formation”. American Sociological Review. Vol: 46 Nr: 6 Sid. 851-869
Mizurchi, M. S. (1996) “What Do Interlocks Do? An Analysis, Critique, and Assessment of Research on Interlocking Directorates”. Annual Review of Sociology. Vol: 22 Sid. 271-298
- 62 -
Newman, M. E. J. (2003a) “Ego-centered networks and the ripple effect”. Social Networks. Nr: 25 Sid. 83-95
Newman, M. E. J. (2003b) “The Structure and Function of Complex Networks”.
SIAM Review. Vol: 45 Nr: 2 Sid. 167-256
Nordic Gender Institute (2009) Gender and Power in the Nordic Countries
OMX Nordic Exchange Stockholm (2008) Regelverk för emittenter
Ong, C-H., Wan, D. & Ong, K-S. (2003) “An Exploratory Study on Interlocking Directorates in Listed Firms in Singapore”. Corporate Governance. Vol: 11 Nr: 4 Sid. 322-334
Ruigrok, W., Peck, S., Tacheva, S., Greve, P. & Hu, Y. (2006) “The Determinants and Effects of Board Nomination Committees”. Journal of Management
Governance. Vol:10 Nr: 2 Sid. 119-148
Ryan. B. F., Joiner B. L. & Ryan T. A (1989) Minitab handbook. Boston. PWS-Kent Publishing.
Sevenius, R. (2007) Bolagsstyrning. Lund. Studentlitteratur AB.
Sinani, E., Stafsudd, A., Thomsen, S., Edling, C. & Randoy, T. (2008) “Corporate Governance in Scandinavia: Comparing Networks and Formal Institutions.”
European Management Review. Vol: 5 Nr: 1 Sid. 27-40.
Skog, R. (2005) En svensk kod för bolagsstyrning – vad är det för något och vad innebär den? Uppsala. Iustus förlag.
Stafsudd, A. (2009) “Corporate Networks as Informal Governance Mechanisms:
A Small Worlds Approach to Sweden”. Corporate Governance: An international Review. Vol. 17, Nr. 1, Sid. 62-76
- 63 -
SOU 2004:46 Svensk kod för bolagsstyrning; Förslag från Kodgruppen
SOU 2004:130 Svensk kod för bolagsstyrning; Betänkande av Kodgruppen
Styrelsekollegiet. Hämtad från <www.styrelsekollegiet.se>. Hämtad den 21 april 2010
Sundin, A. & Sundqvist, S. (1999a) Styrelse och revisorer; i Sveriges börsföretag 1999-2000. Stockholm. DN Ägarservice AB.
Sundin, A. & Sundqvist, S. (1999b) Ägarna och Makten i Sveriges Börsföretag 1999. Stockholm. DN Ägarservice AB.
Svensk kod för bolagsstyrning (2008) Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Trosa tryckeri.
Svensk kod för bolagsstyrning (2010) Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Trosa tryckeri.
Svernlöv, C. (2008) Svensk kod för bolagsstyrning; med kommentarer för praktisk tillämpning. Stockholm. Nordstedts Juridik.
Terjesen, S., Sealy, R. & Singh, V. (2009) “Women Directors on Corporate Boards: A Review and Research Agenda”. Corporate Governance: An International Review. Vol: 17 Nr: 3 Sid. 320-337
Useem, M. (1984) The inner circle; Large Corporation and the Rise of Business Political Activity in the U.S. and U.K. Oxford. Oxford University Press.
Walt van der, N. & Ingley, C. (2003) “Board Dynamics and the Influence of Professional Background, Gender and Ethnic Diversity of Directors” Corporate Governance: An International Review. Vol: 11 Nr: 3 Sid. 218-234
- 64 -
Wasserman, S. & Faust, K. (1994) Social Network Analysis; Methods and Applications. Cambirdge. Cambridge University Press.
Watts, J. D. & Storgatz, H. S. (1998) “Collective dynamics of ’small-world’
networks”. Nature. Vol: 393 Nr: 6684 Sid. 440-443
Watts, J. D. (1999) “Networks, Dynamics and the Small-World Phenomenon”.
American Journal of Sociology. Vol. 105, Nr. 2, Sid. 493-527
Werder von, A., Talaulicar, T. & Kolat, G. L. (2005) “Compliance with the German Corporate Governance Code: an empirical analysis of the compliance statements by German listed companies”. Corporate Governance. Vol: 13 Nr: 2 Sid. 178-187
Westphal, J. D. & Zajac E. D. (1996) “Director Reputation, CEO-Board Power, and the Dynamics of Board Interlocks”. Administrative Science Quarterly. Vol:
41 Nr: 3 Sid. 507-529
Westphal, J. D. & Milton, L. P. (2000) “How Experience and Network Ties Affect the Influence of Demografic Minorities on Corporate Boards”.
Administrative Science Quarterly. Vol: 45 Nr: 2 Sid. 366-398