7.1 Intervjuer av stora företag
7.2.2 Förluster genom ofrivillig ventilation
När beräkningen av den ofrivilliga ventilationen utfördes uppskattades flödet vid en simulerad provtryckning. Flödet antogs ligga på 0,8 l/s och m2 omslutningsarea, 1,0 l/s och m2 omslutningsarea och på 1,2 l/s och m2 omslutningsarea. Dessa värden testades för att få en ungefärlig bild av den ofrivilliga ventilationen och sedan vägdes resultaten mot varandra. Detta antagande anger inget exakt värde men hjälper till att genomföra en uppskattning av den ofrivilliga ventilationen.
42
8 Slutsatser
Den kvalitativa undersökningen har gett en bild av hur några stora företag ser på den nya lagen om energikartläggningar.
Generellt sett upplever merparten av de tillfrågade företagen i denna studie att de fått tillräcklig information kring lagen och att de är positivt inställda. Nu, innan lagen är helt implementerad anser de flesta att energieffektiviseringsarbetet är högt prioriterat. Det fanns lite blandade tankar om huruvida det finns risk för negativa effekter av lagen men hälften av de tillfrågade såg inte någon potentiell risk i samband med lagen. Majoriteten av de tillfrågade trodde att lagen kommer att leda till minskad energianvändning i Sverige. Generellt kan det sägas att upplevda känslor kring den nya lagen är mer positiv än negativ, både på företagsnivå och på för Sverige i stort.
Studien kring den nya lagen som införts kan vara användbar när utfallet av lagen i ett senare skede kommer analyserats.
Energikartläggningen utfördes för att visa ett exempel på vilket arbete som kan utföras om ett företag berörs av lagen om energikartläggningar i ett företag. För att tydligt visa på energiflöden ut och in i byggnaden skapades ett sankey-diagram. Slutsatsen är då redovisningen av betydande energiflöden och åtgärdsförslag för att effektivisera energianvändningen och därmed arbeta mot 20/20/20-målet och EUs energieffektiviseringsdirektiv.
Energikartläggningen har mynnat ut i några åtgärdsförslag som fungerande värmare i ventilationen, styrning av golvvärme och isolering/igensättning av dörrar som inte användes. Kartläggningen har fram för allt mynnat ut i energiflöden för värme, elanvändning och energiförluster. Denna
kartläggning kan vara en bra grund för fortsatt energieffektiviseringsarbete. Ekonomiska satsningar krävs och förhoppningsvis kommer det fortsatta arbetet vara riktat åt rätt håll tack vare
kartläggningen.
Åtgärdsförslagen av ”lågt hängande frukter” har visat vilken potentiell energibesparing som kan göras. Om stora företag genomför åtgärderna som föreslås i energikartläggningarna finns en energibesparingspotential som kan göra betydande skillnad inför framtidens utmaningar.
43
9 Litteraturförteckning
[1] ”Fossil fuel energy consumption (% of total),” The world bank, IBRD-IDA, 2014. [Online]. Available:
http://data.worldbank.org/indicator/EG.USE.COMM.FO.ZS/countries?order=wbapi_data_value _2013%20wbapi_data_value%20wbapi_data_value-last&sort=asc&display=graph. [Använd 16 03 2016].
[2] ”Energi i världen,” Energimyndigheten, 22 07 2015. [Online]. Available:
http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energi-i-varlden/. [Använd 17 02 2016].
[3] ”Lösningar,” WWF, 26 11 2015. [Online]. Available: http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/lsningar/1124285-lsningar-klimat. [Använd 17 02 2016]. [4] M. Thorsén, ”Elanvändning,” Svensk energi, 23 10 2015. [Online]. Available:
http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elanvandning/. [Använd 10 02 2016].
[5] ”Vad görs för att stoppa klimatförändringarna?,” Energimyndigheten, 17 12 2014. [Online]. Available: http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Klimat-och-miljo/Vad-gors-for-att-stoppa-klimatforandringarna/. [Använd 17 02 2016].
[6] ”Key world energy statics,” International energy agency, 2015.
[7] S. riksdag, ”Lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag,” 03 04 2014. [Online]. Available:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-266/. [Använd 19 01 2016].
[8] ”Energitillförsel,” Energimyndigheten, 22 07 2015. [Online]. Available:
http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energi-i-Sverige/Energitillforsel/. [Använd 17 02 2016].
[9] C. Ros, ”Wind in power - 2014 European statistics,” THE EUROPEAN WIND ENERGY ASSOCIATION, 2015.
[10] ”Energihistoria,” Energimyndigheten, 29 02 2012. [Online]. Available:
http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energi-i-Sverige/Energihistoria/. [Använd 17 02 2016].
[11] EU-upplysningen, ”Klimatmål för att stoppa global uppvärmning,” Sveriges rikstag, 15 12 2015. [Online]. Available:
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-global-uppvarmning/. [Använd 28 01 2016].
[12] S. fjärrvärme, ”Energieffektiviseringsdirektivet,” [Online]. Available:
http://www.svenskfjarrvarme.se/Medlem/Fokusomraden-/Fjarrvarldens-omvarld/EU-fragor/EU-direktiv/Energieffektiviseringsdirektivet/. [Använd 19 01 2016].
44
[13] E. u. o. tidning, ”DIREKTIV, EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2012/27/EU,” Europeiska unionens officiella tidning, 2012.
[14] ”Energimyndigheten,” 11 12 2015. [Online]. Available:
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/lag-och-ratt/energikartlaggning-i-stora-foretag/. [Använd 19 01 2016].
[15] B. S. Thollander Patrik, ”Impact after three years of the Swedish energy audit program,” Linköping University, Linköping, 2015.
[16] P. Thollander, Interviewee, Professor. [Intervju]. 09 02 2016.
[17] M. Berg, Interviewee, Handläggare på energimyndigheten. [Intervju]. 19 02 2016.
[18] ”Energikartläggning,” Energimyndigheten, 21 10 2015. [Online]. Available: http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/foretag-och-organisationer/energikartlaggning/. [Använd 16 01 2016].
[19] H. Wingfors, ”Energieffektivisering,” Svensk energi, 27 01 2015. [Online]. Available: http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Energieffektivisering/. [Använd 16 02 2016].
[20] ”Företag och organisationer,” Energimyndigheten, 21 10 2015. [Online]. Available:
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/foretag-och-organisationer/. [Använd 16 02 2016].
[21] S. riksdag, ”Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader,” 21 06 2006. [Online]. Available: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060985.HTM. [Använd 21 01 2016].
[22] J. Claesson, ”CERBOF Projekt no. 72: Utfall och metodutvärdering av energideklaration av,” KTH ‐ Energiteknik, Stockholm, 2011.
[23] ”energideklarationer2010 skrivelse,” Energirådgivarna, 20 12 2010. [Online]. Available:
http://www.energiradgivarna.com/uploaded/pdfarkiv/energideklarationer2010_skrivelse.pdf. [Använd 17 03 2016].
[24] M. Bengtsson, ”Energideklarationer i Sverige - Hinner alla berörda byggnader energideklareras inom tidsramarna?,” Malmö högskola, Malmö, 2008.
[25] J. C. Becker Anders, ”Energideklarationer enligt EU-direktivet,” Malmö högskola/Teknik och samhälle, Malmö, 2006.
[26] T. Sajjadi, ”Implementeringen av ett omöjligt uppdrag?,” Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen , Lund, 2015.
[27] M. J. N. A. Jagers S, ”Kan vi påverka folks miljöattityder genom information?,” Regeringskansliet, Finansdepartimentet, Stockholm, 2009.
45
[28] J. Valik, ”Utvärdering av systemet med energideklarationer,” Boverket, Karlskrona, 2009. [29] J. Johansson, ”Statens energimyndighets författningssamling,” Bromma , 2014.
[30] ”Vad är en torpargrund,” Din byggare, [Online]. Available: http://www.dinbyggare.se/vad-ar-en-torpargrund/. [Använd 08 02 2016].
[31] ”MITSUBISHI ELECTRIC SF35 VEH 465,” Polarpumpen, [Online]. Available:
https://www.polarpumpen.se/luft-luft-varmepump/varumarken/mitsubishi-electric/mitsubishi-electric-sf35. [Använd 02 03 2016].
[32] ”Vad betyder COP-värdet på en värmepump?,” Green match, 21 05 2014. [Online]. Available:
http://www.varmepumppriser.se/blogg/2014/05/vad-betyder-cop-vaerdet-paa-en-vaermepump. [Använd 18 03 2016].
[33] O. Hassan, ”Vanliga begrepp och standarder i byggnadsfysik- värme,” Tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, Umeå.
[34] B. L. E. R. Soleimani-Mohsen M, EnBe - Energiberäkningar, Lund: Studentlitteratur AB, 2014. [35] T. B. J. J. Sundberg Jan, ”Värmeöverförande egenskaper i svensk berggrund,”
Byggforskningsrådet, Stockholm, 1985.
[36] S. A. Sandin Elisabet, ”Energi och klimatkartanläggning/Analys- praktisk inriktning,” i PLUS AB, Stockholm, 2006.
[37] ”S & W Byggritningar AB,” [Online]. Available: http://www.swbyggritningar.se/Isolering.htm. [Använd 08 02 2016].
[38] V. Pettersson, ”Passivhus, detaljutformning och dess köldbryggor,” Umeå universitet, Umeå, 2013.
[39] E. J. Ahlgren Tobias, ”Värmeförluster vid utvändigt placerade ventilationssystem,” Linnéuniversitetet , Växjö, 2012.
[40] Å. Bergkvist, Interviewee, VVS- och energiingenjör. [Intervju]. 04 02 2016.
[41] J. Lars, ”Värmebehovsberäkning, Kursmaterial Installationsteknik FK,” Lunds Tekniska Högskola, Lund, 2001.
[42] A. Olsson-Jonsson, ”Luftrörelser,” SP, formas, 30 12 2011. [Online]. Available: http://energy.extweb.sp.se/ffi/luftrorelser.asp. [Använd 18 03 2016].
[43] V. Ahlund, ”Energikartläggning av förskolan Smultronstället,” Umeå universitet, Umeå, 2015.
[44] ”Luft och ventilation i bostäder,” Boverket, 29 08 2014. [Online]. Available:
http://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/ventilation/luft-och-ventilation-46
i-bostader/. [Använd 10 02 2016].[45] S.-M. Mohsen, ”Kurskompendium - värme- och ventilationsteknik, Energi i byggnader, VVS, fukt etc.,” Umeå universitet, Umeå, 2015.
[46] Energimyndigheten, ”Ventilera rätt - Bra att veta om ventilation av hus och lägenheter,” Statens energimyndighet, 2011.
[47] ”Olika typer av värmeväxlare,” Svensk Ventilation, [Online]. Available:
http://www.svenskventilation.se/ventilation/varmevaxlare/. [Använd 09 02 2016].
[48] P. Bergsman, ”Energianalys av Victoriagallerian i Umeå,” Umeå universitet, Umeå, 2013.
[49] R. Louise, ”Sex av sju klarade passivhuskraven,” Svensk bygtjänst, 25 09 2014. [Online].
Available: http://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/artiklar/2014/september/sex-av-sju-klarade-passivhuskraven/. [Använd 21 03 2016].
[50] M. Carleborg, ”Elanvändning i skolkök,” Umeå universitet, Umeå, 2014. [51] C. Hagman, ”Varmhållen och kyld skolmat,” Umeå universitet, Umeå, 2013.
[52] P. Levin, ”Sveby, Brukarindata kontor,” Sveby, Stockholm, 2010.
[53] P. Levin, ”Sveby, Brukarindata bostäder,” Sveby, Stockholm, 2012.
[54] S. Sandgren, ”Energieffektivisering och dess påverkan på inomhusmiljön,” Malmö högskola, Malmö, 2008.
[55] A. U. R. H. C. Nilson, Energieffektivisering i kontorsbyggnader: en vinst inte bara för miljön!, Stockholm: Byggforskningsrådet, 1996.
[56] F. P. Basiri farhad, Energisparguiden – erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler, Stockholm: UFOS, 2006.
[57] ”Energieffektivitet och sparpotentialen,” Belysningsbranchen, [Online]. Available: http://belysningsbranschen.se/belysning-miljo/energieffektivitet/. [Använd 10 02 2016].
[58] R. P. B. K. M. S. M. Thollander P, ”Journal of Cleaner Production,” Linköpings universitet, Linköping, 2013.
[59] ”Styrmedels förutsättningar att styra mot ökad energieffektivisering - en utvärdering av 24 styrmedel,” Sweco Energuide AB, 2014.
[60] K. Mahapatra, Diffusion of Innovative Domestic Heating Systems and Multi-Storey Wood-Framed Buildings in Sweden, Östersund: Mittuniversitetet, 2007.
47
[61] E. Lundkvist, Interviewee, Kvalitativa metoder. [Intervju]. 10 2014.
[62] R. Måns, ”Kvalitetsgranskning av behandlingsstudier,” Statens beredning för medicinsk utvärdering, Stockholm, 2014.
[63] P. Levin, ”Branschstandard för energi i byggnader,” i Sveby, 2012.
[64] J. L. P. Snygg, ”Resultat från energiberäkningstävling för ett flerbostadshus,” Sveby, Stockholm, 2011.
[65] P. W. Å. B. Å. G. J. Levin, ”Indata för energiberäkningar i kontor och småhus,” Boverket, Karlskrona, 2007.
[66] Å. N. R. P. U. Wahlström, ”Mätning av kall- och varmvatten i tio hushåll,” Statens energimyndighet, Borås, 2008.
[67] D. Olsson, ”Tappvarmvatten i flerbostadshus,” CIT Energy Management AB, Borås. [68] S. Burman, Interviewee, Civilingenjör energiteknik. [Intervju]. 09 02 2016.
[69] E. Lundkvist, Kvalitativa metoder, Umeå: Umeå universitet. [70] ”Energimyndigheten,” 21 10 2015. [Online]. Available:
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/lag-och-ratt/energikartlaggning-i-stora-foretag/berorda-av-lagen/. [Använd 19 01 2016].
[71] ”Energimyndigheten,” 11 15 2015. [Online]. Available:
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/lag-och-ratt/energikartlaggning-i-stora-foretag/. [Använd 19 01 1016].
[72] ”Om oss,” Energimyndigheten, 29 12 2015. [Online]. Available: http://www.energimyndigheten.se/om-oss/. [Använd 15 02 2016].