Gamla avfallsdeponier och områden där det tidigare bedrivits miljöfarlig verksamhet kan utgöra en risk för grund- och ytvatten. Det finns tre ned-lagda avfallsdeponier i kommunen, men deras påverkan på grundvatten är av ringa betydelse då samtliga är nerlagda före år 1970 samt att åtgärder vidtogs i samband med att de avvecklades.
Före detta Skandiaverkens markområde har undersökts och förhöjda halter av vissa tungmetaller och kolväten har konstaterats, dock inga alarmerande nivåer. Nedlagda bensinstationer kartläggs av SPIMFAB som också sane-rar förorenad mark om sådan påträffas. Inom Lysekils kommun finns i öv-rigt inga kända förorenade områden från avslutade verksamheter. Det före-tag i kommunen med pågående verksamhet som medför stor risk för för-orening av mark och vatten är Preemraff Lysekil.
Det kan även förekomma förorenad mark i mindre skala i områden där det bedrivs eller har bedrivits verksamheter och där olika typer av kemikalier har hanterats. Exempel på sådana verksamheter är fritidsbåtshamnar, verk-städer m.m.
Buller
De mest betydande källorna till bullerstörningar i kommunen är vägtrafi-ken, raffinaderiverksamheten (Preemraff-Lysekil), andra industrier, far-tygstrafik, stenbrytningsverksamheter, fritidsaktiviteter (t ex motorgräs-klippare och motorbåtar) samt olika typer av evenemang med musik som-martid. Även vindkraftverk är möjliga bullerkällor som vid en utbyggnad riskerar att orsaka störningar för omgivningen. Störningar från källor in-omhus förekommer också från bl.a. fläktsystem och musikarrangemang.
Även vissa skolmiljöer kan vara bullriga där många barn vistas i utrymmen med dålig ljuddämpning. Buller genereras även från Försvarsmaktens öv-ningsverksamheter på Stora Kornö.
För trafikbuller finns endast vägledande riktvärden. Riktvärdena inomhus är 30 dBA för ekvivalent ljudnivå (= medelljudnivå) och 45 dBA för max-imal ljudnivå nattetid. Riktvärdena utomhus är 55 dBA vid fasad för ekvi-valent ljudnivå och 70 dBA för maximal ljudnivå vid uteplats.
För industribuller finns riktlinjer som har status av gällande Allmänna råd.
I bostäder mm är riktvärdena för ekvivalent ljudnivå kl. 07-18 50 (55*) dBA, kl. 18-22 45 (50*) dBA och kl. 22-07 40 (45*) dBA. För maximal ljudnivå gäller 55 (55*) dBA.
Ljudnivåer inom (*) avser befintlig industri.
För buller i bostäder, lokaler för undervisning och vård, samlingslokaler mm finns allmänna råd. För störningar av buller inomhus anges riktvärden för maximal ljudnivå 35-45 dBA och ekvivalent ljudnivå 30 dBA. För dis-kotek, konserter m.fl. verksamheter med ljudnivåer där risk för
hörselska-Kommunens riktlinjer
Vid planläggning eller annan exploatering av områden där det kan förekomma förorenad mark skall marken undersökas i samband med att detaljplan upprättas. Om föroreningar före-kommer skall dessa avlägsnas innan marken får användas för utbyggnadsändamål.
INTRESSEN OCH ANSPRÅK
Miljöskydd, hälsa och säkerhet dor kan förekomma finns riktvärden för maximal ljudnivå 115 dBA och ekvivalent ljudnivå 100 dBA. För ”knattediskotek” och liknande rekom-menderas en begränsning av ekvivalenta ljudnivån till 90 dBA.Elektromagnetiska fält
Effekten på levande organismer av elektromagnetiska fält från bl.a. kraft-ledningar och sändare för mobiltelefoni har på senare tid aktualiserats. Inga svenska gränsvärden finns för allmänhetens exponering. Däremot har Strålskyddsinstitutet givit ut allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Man rekommenderar där tills vidare viss försiktighet. Vid samhällsplanering och byggande rekommenderas där-för att:
• Sträva efter att utforma eller förlägga nya kraftledningar och elekt-riska anläggningar så att exponering för magnetfälten begränsas.
• Undvik att placera nya bostäder, skolor och daghem etc. nära be-fintliga el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält, om det finns alternativa placeringar.
• Sträva efter att begränsa fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i befintliga hem, skolor och på arbetsplatser.
En av de största källorna till/för ökning av människors exponering för elek-tromagnetiska fält har på senare år blivit egna användandet av mobiltelefo-ner. Även exponering från andra människors användande av mobiltelefoner i närområdet kan inte försummas. Detta gäller särskilt mobiltelefonanvän-dande inne i ”plåtskal” som bilar, bussar mm där telefonerna tvingas gå på maximal sändareffekt medan stor del av ”strålningen” reflekteras runt inne i fordonet.
Kommunens riktlinjer
• Kommunen tillämpar socialstyrelsens allmänna råd Buller inomhus och höga ljudnivåer, SOSFS 1996:7 och Riktlin-jer för externt industribuller (SNV 1978:5)
• Kommunen tillämpar riktvärdena för vägtrafikbuller i Inf-rastrukturproposition (1996/97:53) vid planering av inf-rastruktur, skolor, bostäder mm, så att inga nya fastigheter utsätts för buller över riktvärdena. Antalet fastigheter med trafikbuller överstigande riktvärdena beräknas och åt-gärdsplaner för bullerskyddsåtgärder upprättas.
Kommunens riktlinjer
• Kommunen tillämpar Strålskyddsinstitutets regler för elektromagnetiska fält i samband med all detaljplanelägg-ning och nybyggande. För närvarande gäller Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elek-tromagnetiska fält (SSI FS 2002:3.)
• Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.
INTRESSEN OCH ANSPRÅK
Miljöskydd, hälsa och säkerhet74 ÖP 06 LYSEKILS KOMMUN
Avfall
Avfallsverksamheten har under 90-talet och fram till nu utvecklats på ett positivt sätt.
Skärpt lagstiftning i kombination med hög kommunal ambition har medfört att Lysekils kommun nått långt vad gäller omhändertagandet av såväl indu-stri- och verksamhetsavfall som hushållsavfall. Sedan många år har långt gående sortering av industri- och verksamhetsavfall medfört ett stort tillva-ratagande av resurserna i avfallet, vilket resulterat i att återvinningsgraden 2003 låg på 88 % inräknat alla typer av avfall och endast 12 % deponera-des. Vid 90-talets början deponerades ungefär hälften av allt avfall.
Insamlat hushållsavfall förbränns i fjärrvärmeproducerande förbrännings-anläggningar i Lidköping och Göteborg tillsammans med utsorterat indu-stri- och verksamhetsavfall.
Kommunens avfallsanläggning ligger på Sivik och drivs av Rambo AB på entreprenad åt kommunen. På Sivik tas alla sorters avfall emot för sortering och lagring innan vidaretransport sker. En mindre del av avfallet deponeras fortfarande. Miljöfarligt avfall från hushåll samlas in via miljöstationer på 3 platser i kommunen förutom på Sivik där även företag lämnar farligt av-fall. Allt sådant avfall lämnas till destruktionsföretag liksom el- och elekt-ronikavfall. Insamling av tidningar och förpackningsavfall samlas in via återvinningsstationer placerade på olika platser i kommunen. Avvattnat och rötat slam från avloppsreningsverken komposteras på Sivik för att senare användas för grönyteändamål.
En anpassningsplan för Sivik har tagits fram av Rambo och är för närva-rande under handläggning på länsstyrelsen. Planens ambition är att Sivik-sanläggningen skall vara kvar under en 10-15-årsperiod med avfallshanter-ing för att den därefter skall avslutas och området återställas.
Den nuvarande avfallsplanen, som gäller sedan 1994-01-01, är föråldrad.
En gemensam avfallsplan för kommunerna Lysekil, Sotenäs, Munkedal och Tanum (ägarkommuner till avfallsbolaget Rambo AB) med kommun-specifika delar är framtagen och kommer inom den närmaste tiden att antas i respektive kommuner.
Ett område för deponi av muddermassor finns i Norra hamnen i Lysekil.
Området som har använts under lång tid har god kapacitet för fortsatt an-vändning.
Geoteknik
På uppdrag av Statens räddningsverk har under 2001 utförts en översiktlig skredriskkartering av stabilitetsförhållanden i Lysekils kommun. Utred-ningens omfattning har begränsats till vissa av Statens Geotekniska Institut utvalda områden där bebyggda områden studerats. Obebyggda områden har inte ingått i utredningen varför det kan finnas ytterligare områden i kommunen med bristfällig stabilitet.
Kartläggningen kan användas av kommunen för att se var det finns behov av detaljerade eller kompletterade stabilitetsutredningar. Karteringen är översiktlig, varför det vid bygglovprövning och upprättande av detaljplaner krävs detaljerade utredningar av ett områdes stabilitet.
INTRESSEN OCH ANSPRÅK
Miljöskydd, hälsa och säkerhet Redovisningen omfattar ca 30 olika områden, vilka framgår av karta Miljö-skydd, hälsa och säkerhet. Utförligare kartor och beskrivningar finns till-gängliga på miljö- och stadsbyggnadskontoret.Den översiktliga stabilitetskarteringen omfattar endast områden med lera och silt och behandlar inte branta partier med förutsättningar för bergras och blocknedfall. För sådana riskområden bör en separat utredning utföras som i första hand omfattar tätorter och områden där allmänheten brukar vistas.
Inom områden där översiktsplanen redovisar tätortsutbyggnad för bostäder består grunden i de flesta fall av berg i dagen eller berg täckt av ett tunt jordtäcke. Områden där grundförhållandena inte är kända eller där det fö-rekommer lera och silt är följande:
Lysekil: För delar av Fiskebäcksområdet har det gjorts geotekniska utred-ningar som visar att undergrunden delvis består av lera och silt.
Lyse: De geotekniska förhållandena behöver utredas inom Lyse-Berga. För Skalhamn och Norra Grundsund finns översiktliga geotekniska utredningar som ger riktlinjer för vilka delar som bör undantas från bebyggelse.
Bro-Brastad: I Brodalen söder om samhället har gjorts en geoteknisk ut-redning som visar att grunden består av lera och att bebyggelse inte kan placeras nära Broälven. Lerjordar förekommer även i området vid Bro sko-la och inom förtätningsområdena Hjälmedal och Tuntorp-Sandvik.
Skaftö: Översiktliga geotekniska undersökningar har utförts i området sö-der om Backavägen och öster om förskolan i Grundsund. Utredningarna visar att undergrunden delvis består av lös lera och silt. Mer detaljerade undersökningar måste göras för att närmare klarlägga vilka delar av dessa områden som är lämpliga för bebyggelse. Vidare förekommer lerjordar i de föreslagna förtätningsområdena öster om Stockevik och nordost om Öster-sidan.