Uppmätta halter av metaller i analyserade prover från de fyra provgroparna redovisas i tabell 2 där de jämförs med Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM.
Tabell 2. Uppmätta halter av metaller jämförda med Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) (mg/kg TS)
Sammanfattningsvis visar resultaten av de kemiska analyserna av metaller följande:
De uppmätta halterna av metaller underskrider riktvärdena för KM i samtliga undersökta provgropar
Uppmätta halter av organiska ämnen i analyserade prover från de fyra provgroparna redovisas i tabell 3 där de jämförs med Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM.
Provpunkt: PG1 PG2 PG3 PG4 PG4 KM MKM
Tabell 3. Uppmätta halter av organiska ämnen jämförda med Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) (mg/kg TS)
Sammanfattningsvis visar resultaten av de kemiska analyserna av organiska ämnen följande:
I djupare belägna fyllnadsmassor (1,3-1,8 meter under markytan) i PG4 överskrider de uppmätta halterna av PAH:er med hög molekylvikt (PAH-H) riktvärdet för MKM.
Halterna av PAH:er med medelhög molekylvikt (PAH-M) överskrider riktvärdet för KM
I fyllnadsmassor på 0,6-1,0 meters djup i PG4 överskrider de uppmätta halterna av PAH-H riktvärdet för KM
I övriga provpunkter har inga halter av organiska ämnen som överskrider riktvärdena påträffats
Analysrapporterna från laboratoriet finns i bilaga 3.
Provpunkt: PG1 PG2 PG3 PG4 PG4 KM MKM
Ytlig samlingsprovtagning
4.2.1 Observationer i fält
Undersökningsområdet för samplingsprover på ytlig jord indelad i rutnät, består mestadels av sandig mulljord. I skogsområdet förekommer berg i dagen och provtagningsdjupet
begränsades till stor del av ytligt berg. Jorden i skogsområdet innehåller en stor andel organiskt material. I sydligaste delen av området består jorden delvis av sand.
Fältprotokoll som i detalj beskriver iakttagelser och jordarter redovisas i bilaga 2. Fotografier av skogsområdet där ytlig samlingsprovtagning utförts finns i figur 4.
Figur 4. Fotografier av skogsområdet där ytlig samlingsprovtagning utförts
4.2.2 Föroreningar i jord
Uppmätta halter av metaller i ytlig jord i rutor redovisas i tabell 4 där de jämförs med Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM, samt Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för farligt avfall (FA).
Tabell 4. Uppmätta halter av metaller jämförda med Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) samt avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för farligt avfall (FA) (mg/kg TS)
Provpunkt: Ruta A Ruta B Ruta C Ruta D Ruta E Ruta F Ruta G Ruta H KM MKM FA
Djup (m): 0-0,3 0-0,3 0-0,3 0-0,3 0-0,3 0-0,3 0-0,3 0-0,3
Jordart: saMu saMu saMu saMu saMu saMu/Sa saMu/Sa saMu/Sa
Anmärkning:
- Stor andel
ytligt berg - - Inslag av
grus i sydöst
Stor andel ytligt berg.
Sand i söder
Stor andel ytligt berg.
Sand i söder
Sand i söder
Arsenik (As) 4,0 11 70 10 3,1 10 5,6 4,6 10 25 1 000
Barium (Ba) 30 30 58 41 36 34 22 23 200 300 -
Kadmium (Cd) <0,1 0,33 0,67 0,52 0,10 0,43 0,12 0,18 0,8 12 100
Kobolt (Co) 4,3 1,2 1,9 1,4 12,1 3,6 1,6 1,6 15 35 100
Krom (Cr) 19 15 16 11 19 23 12 13 80 150 1 000
Koppar (Cu) 12 20 31 19 11 34 9 10 80 200 2 500
Kvicksilver (Hg) <0,2 0,32 0,43 0,52 <0,2 0,21 <0,2 <0,2 0,25 2,5 500
Nickel (Ni) 8,5 6,1 12,2 7,7 8,9 6,2 4,9 3,8 40 120 2 500
Bly (Pb) 16 3 050 5 230 3 460 35 1 810 855 1 150 50 400 2 500
Vanadin (V) 21 25 33 27 21 31 26 21 100 200 10 000
Zink (Zn) 48 39 747 54 65 66 33 37 250 500 2 500
Sammanfattningsvis visar resultaten av de kemiska analyserna av metaller följande:
Metallhalter som överskrider riktvärdena för MKM har påträffats inom samtliga undersökta delar av skogsområdet. De högsta halterna finns i norra delen av det undersökta skogsområdet (se figur 2)
I rutorna B, C och D har halter av bly påträffats som överskrider haltgränsen för FA. I övriga delar av skogsområdet (rutorna F, G och H) överskrider blyhalterna riktvärdet för MKM
Övriga metaller som påträffats i förhöjda halter inom delar av skogsområdet utgörs av arsenik, zink och kvicksilver
På gräsytan (rutorna A och E) har inga metallhalter som överskrider riktvärdena påträffats
Uppmätta halter av organiska ämnen redovisas i tabell 5 där de jämförs med Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM.
Tabell 5. Uppmätta halter av organiska ämnen jämförda med Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM)
Sammanfattningsvis visar resultaten av de kemiska analyserna av PAH:er följande:
I rutorna C och D överskrider de uppmätta halterna av PAH:er med hög molekylvikt (PAH-H) riktvärdet för KM
I övriga analyserade prover har inga PAH-halter överskridande riktvärdena för KM påträffats
TOC-halten, provets totala organiska kolhalt, analyserades i två av samlingsproverna av ytlig jord. Ruta A och ruta D analyserades och innehöll 3,5 % respektive 46 % organiskt kol. TOC-halten i ruta D är anmärkningsvärt hög. Fler prover bör analyseras för att få en representativ kolhalt. Analysrapporterna från laboratoriet finns i bilaga 3.
Provpunkt: Ruta A Ruta C Ruta D Ruta G Ruta H KM MKM
Bedömning av föroreningssituationen
En fördjupad miljöteknisk undersökning har genomförts inom ett område som benämns
”Område B” i Rudboda. Undersökningsområdet utgörs av ett skogsområde på ytligt berg, en gräsyta och en asfalterad parkeringsplats.
Resultaten av undersökningen visar att samtliga undersökta delar av skogsområdet är förorenade av metaller, främst bly, i halter som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. Halterna är som högst i den norra delen av skogsområdet där de uppmätta blyhalterna även överskrider Avfall Sveriges haltgränser för farligt avfall (FA). Övriga föroreningar som påträffats i förhöjda halter inom skogsområdet utgörs av arsenik, zink, kvicksilver och PAH:er. Föroreningarna härrör sannolikt från tidigare skjutbaneverksamhet i området.
Föroreningsutbredningen i skogsområdet har inte avgränsats i nordlig och östlig riktning.
Undersökningen har begränsats till gränsen för kommunens fastighet i nordlig riktning. I ytlig jord inom gräsytan inom undersökningsområdet har låga föroreningshalter uppmätts.
Troligen byttes jorden inom detta område ut i samband med att Rudboda centrum utvecklades i början av 70-talet enligt uppgifter tillsynsmyndigheten på Lidingö stad.
De förhöjda halterna av PAH:er som påträffats i provgropen PG4 vid parkeringen kan komma från förekomsten av gammal så kallad tjärasfalt bland massorna eller av att förorenade fyllnadsmassor använts vid anläggandet av parkeringen. Marken i den andra provpunkten på parkeringen innehåller låga föroreningshalter, liksom marken i de två djupare provpunkter som undersökts på gräsytan.
Blyhalterna i skogsområdet är kraftigt förhöjda. De förorenade massorna finns ytligt med risk för exponering. Dock är området är relativt otillgängligt för människor varför risken för
människors hälsa bedöms som mindre allvarlig med dagens markanvändning. De påträffade föroreningarna bedöms inte heller utgöra någon allvarlig risk för miljön eftersom jordlagren är mycket tunna, vilket innebär att den totala mängden förorening är begränsad. PAH:er som påträffats i marken vid parkeringen bedöms i dagsläget inte utgöra några oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön. Föroreningarna bedöms vara begränsade till djupare jord och merparten av området är asfalterat, vilket förhindrar både att människor exponeras för den och minimerar utlakning av förorening till omgivningen.
Vid en eventuell exploatering för bostadsbebyggelse inom undersökningsområdet krävs att marken klarar kraven för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets definition. Det medför större risker för att människor som bor och vistas inom området exponeras för föroreningarna, varför större krav ställs på markens föroreningsinnehåll.
Förslag till åtgärder
Skogsområdet är förorenat men är i dagsläget relativt otillgängligt för människor. I samband med exploateringen krävs att åtgärder vidtas för att förhindra att människor riskerar att exponeras för föroreningarna.
Vid en exploatering för bostadsbebyggelse (KM) behöver åtgärder vidtas i hela det
undersökta skogsområdet. Beroende på vad marken vid parkeringen kommer att användas till kan saneringen även omfatta delar av parkeringen. I det senaste planförslaget avses parkeringsområdet användas som fördröjningsmagasin för dagvatten, vilket skulle innebära att åtgärder kommer att krävas där föroreningshalterna överskrider riktvärdena för KM.
Åtgärderna genomförs förslagsvis genom att de förorenade massorna grävs ur och ersätts med rena massor. Urgrävda massor transporteras till godkänd deponi för omhändertagande.
Urgrävning och kvittblivning av massor behövs inte enbart med anledning av föroreningar, utan även av rent byggtekniska skäl. Av den anledningen har andra åtgärdsmetoder inte tagits i beaktning.
Mängden förorenad jord som behöver åtgärdas i skogsområdet är uppskattningsvis 250 ton.
I beräkningen har antagits att åtgärdsområdet omfattar 900 m2 och att jordlagret i genomsnitt har en mäktighet om 0,2 meter.
Åtgärdsområdet vid parkeringen begränsas sannolikt till det område där marken innehåller ett gammalt asfaltlager på cirka en meters djup. Storleken av detta område har inte
avgränsats. I djupled bedöms att ytlig jord (cirka 0-0,5 meter) inte omfattas av
saneringsbehovet då dessa massor utgörs av krossmaterial. Mängden förorenade massor som behöver åtgärdas i området vid parkeringen uppskattas grovt till cirka 300 ton. Detta omfattar djupare jord (cirka en meters mäktighet) inom en yta om cirka 200 m2. Ett fåtal provpunkter har undersökts inom detta område vilket gör att uppskattningen är grov.
Senast sex veckor innan påbörjad åtgärd ska en ”anmälan om efterbehandling av förorenat område” skickas till tillsynsmyndigheten.
Geosigma rekommenderar att miljökontroll innefattande kontrollprovtagning genomförs i samband med markarbetena. På så sätt säkerställs att inga otillåtna föroreningshalter kvarlämnas inom området och att hanteringen av förorenade massor för borttransport från området sker på ett korrekt sätt. Vid miljökontroll dokumenteras arbetena och avgränsningen kan avgöras för de påträffade föroreningarna i fyllnadsmassor vid parkeringen.
Mottagningsanläggningen kommer att kräva att laktest utförs inför deponering av FA-massor.
Då laktest är tidskrävande rekommenderas att det genomförs redan nu med material från genomförd provtagning.
Metallföroreningen är inte avgränsad i östlig riktning inom skogsområdet eller i nordlig riktning mot fastigheten Lojo 1. Det rekommenderas att kompletterande provtagning för avgränsning utförs med hänsyn till befintlig förskoleverksamhet och planerad exploatering.
Tidigare genomförd översiktlig undersökning på fastigheten Lojo 1 har inte påvisat förhöjda föroreningshalter, men med hänsyn till resultaten av föreliggande undersökning
rekommenderar Geosigma att fler prover analyseras.
Översiktlig kostnadskalkyl
I tabell 2 ges en översiktlig kostnadsuppskattning för sanering av förorenade massor från det undersökta området. Uppskattningen baseras på antagandena att 250 ton massor från skogsområdet, respektive 300 ton massor från parkeringsområdet, kommer att behöva saneras.
Hälften av massorna från skogen antas innehålla föroreningshalter motsvarande MKM-FA.
Andra hälften antas innehålla halter som överskrider FA-klassen. Vid parkeringen antas hälften av massorna innehålla föroreningshalter motsvarande KM-MKM och i andra hälften motsvarar halterna MKM-FA.
Kostnadsuppskattningen inkluderar projektledning, miljökontroll, förberedande arbeten, schaktning samt kostnader för transport och deponering. Entreprenadupphandling och återställning av marken ingår inte i kalkylen. Med dessa förutsättningar uppskattas den totala kostnaden till omkring 600 000 kr.
Tabell 2. Översiktlig kostnadskalkyl
Aktivitet Kostnad
Projektledning 50 000
Miljökontroll 50 000
Förberedelser, avstängning av arbetsområde, stängsel 30 000
Schaktning 150 000
Masshantering (transport och deponering) 320 000
Summa 600 000
Kostnadsuppskattningen för deponeringen förutsätter att jorden innehåller en organisk halt lägre än 10 %. Tilläggskostnader på grund av höga TOC-halter kan uppkomma om jorden som ska deponeras innehåller mer än det.
Kostnaden för deponering av FA-massor beror på massornas lakbarhet. I beräkningarna ovan har en genomsnittskostnad för deponering av FA-massor använts.
För att genomföra den planerade exploateringen i enlighet med den senaste situationsplanen för området (ej fastlagd, kan komma att ändras) förutsätts att skogen i
undersökningsområdet avverkas. Kostnadsuppskattningen i tabell 2 bygger på att träden tagits ner före saneringen. Om planen skulle ändras så att delar av skogen avses att bevaras kommer saneringen att bli mer komplicerad och därmed dyrare.
Bilaga 1
Fördjupad miljöteknisk markundersökning inom ”Område B” i Rudboda, Lidingö
Grap 16206
Provpunktskarta
PG4
Upprättad av: Granskad av: Skala:Uppdragsgivare:
Tidigare provpunkter (Bjerking) M4
M5
M6
Bilaga 2
Fördjupad miljöteknisk markundersökning inom ”Område B” i Rudboda, Lidingö
Grap 16206
Fältanteckningar
Jordlagerföljd
Provpunkt Djup (m) Jordart Anmärkning Djup (m)
PG1 0-0,3 saMu 0-0,3
0,3-0,8 F:grSa Tegel på ca 0,5 m 0,3-0,8
0,8-1,0 saLe Torr, hård 1,0-1,3
1,0-1,3 siLe Blå 1,3-1,6
1,3-2,5 saLe
Blå, ser naturlig ut. Mörkare lager med förmultnat organiskt
material mellan 0 1,3-1,6 m 1,6-2,5
2,5 Stopp p.g.a. ser naturlig ut
PG2 0-0,3 saMu 0-0,3
0,3-0,6 F:Gr Krossmaterial 0,6-1,5
0,6-1,6 F:grSa
Stor andel krossmaterial. Betongstomme i östra väggen (0,3-1,6 m under markytan). Armeringsjärn, träplanka, gammal jordkabel
1,6 Stopp mot betongplatta
PG3 0-0,05 Asfalt 0-0,5 0
0,05-0,3 F:Gr Finare krossmaterial. Geoduk vid ca 0,3 m 0,5-1,0
0,3-1,4 F:grSa 1,0-1,4
1,4 Stopp mot block/berg
PG4 0-0,6 F:Gr Krossmaterial. Finare material mellan 0-0,3 m
0,6-1,0 F:grSa 0,6-1,0
1,0-1,05 Asfalt Luktar inte, asfaltspray indikerar ej tjärasfalt 1,0-1,05
1,05-1,3 F:Gr Finare krossmaterial 1,3-1,8
1,3-1,8 F:grSa
1,8 Stopp mot block/berg
Ruta A 0-0,3 saMu På gräsyta 0-0,3
Ruta B 0-0,3 saMu
I skogsområde. Berg i dagen i ca 20 % av rutan (södra delen).
Stopp mot berg på 0,1-0,3 m i flera punkter. Mycket organiskt
material 0-0,3
Ruta C 0-0,3 saMu
I skogsområde. Stopp mot berg på 0,1-0,3 m i flera punkter.
Mycket organiskt material 0-0,3
Ruta D 0-0,3 saMu
I skogsområde. Stopp mot berg på 0,1-0,3 m i flera punkter.
Mycket organiskt material 0-0,3
Ruta E 0-0,3 saMu På gräsyta. Inslag av grus i sydöstra hörnet 0-0,3
Ruta F 0-0,3 saMu/Sa
I skogsområde. Sand mellan 0,1-0,3 m i sydligaste delen. Berg i dagen i ca 50 % av rutan (norra delen). Stopp mot berg på
0,1-0,3 m i flera punkter. Mycket organiskt material 0-0,3
Ruta G 0-0,3 saMu/Sa
I skogsområde. Sand mellan 0,1-0,3 m i sydligaste delen. Berg i dagen i ca 5 % av rutan. Stopp mot berg på 0,1-0,3 m i flera
punkter. Mycket organiskt material 0-0,3
Projekt: Miljöteknisk undersökning - Område B, Rudboda Proj.nr: 604422
Plats: Rudboda, Lidingö Kund: Lidingö stad
E N
PG1 160176.17 6584583.831
PG2 160168.12 6584571.599
PG3 160152.939 6584543.669
PG4 160171.038 6584535.434 23.813
Höjdsystem: RH 2000
25.444 25.275 23.343 Kund: Lidingö stad
Provpunkt Koodinatsystem: SWEREF 99 1800
FÄLTPROTOKOLL - KOORDINATER
Datum: 2016-08-31
Projekt: Miljöteknisk undersökning - Område B, Rudboda Proj.nr: 604422
Plats: Rudboda, Lidingö
Bilaga 3
Fördjupad miljöteknisk markundersökning inom ”Område B” i Rudboda, Lidingö
Grap 16206
Kemiska analysrapporter
Ankomstdatum 2016-09-01 Geosigma AB
Utfärdad 2016-09-09 Elin Andersson
Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm
Projekt Rudboda B2
Bestnr 604422
Analys av fast prov
Er beteckning PG1 0,3-0,8m Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798013
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
Er beteckning PG2 0,6-1,5m Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798014
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 4 D STGR
metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 4 D STGR
aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 4 D STGR
Er beteckning PG3 0,5-1,0m Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798015
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 4 D STGR
metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 4 D STGR
aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 4 D STGR
Er beteckning PG4 1,3-1,8m Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798016
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
Er beteckning Ruta A
Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798017
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
Er beteckning Ruta B
Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798018
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
TS_105°C 67.5 2 % 1 V WIDF
As 10.7 3.3 mg/kg TS 1 H WIDF
Ba 30.2 7.1 mg/kg TS 1 H WIDF
Cd 0.328 0.084 mg/kg TS 1 H WIDF
Co 1.23 0.30 mg/kg TS 1 H WIDF
Cr 15.4 3.1 mg/kg TS 1 H WIDF
Cu 20.1 4.5 mg/kg TS 1 H WIDF
Hg 0.316 0.096 mg/kg TS 1 H WIDF
Ni 6.11 1.73 mg/kg TS 1 H WIDF
Pb 3050 622 mg/kg TS 1 H FREN
V 25.4 5.5 mg/kg TS 1 H WIDF
Zn 38.8 7.4 mg/kg TS 1 H WIDF
Er beteckning Ruta C
Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798019
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
Er beteckning Ruta D
Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798020
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
Er beteckning Ruta E
Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798021
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
Er beteckning Ruta F
Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798022
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
Er beteckning Ruta G
Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798023
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
Er beteckning Ruta H
Provtagare Elin Andersson Provtagningsdatum 2016-08-31
Labnummer O10798024
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
* efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys.
Metod
1 Bestämning av metaller enligt MS-1.
Analysprovet har torkats vid 50°C och elementhalterna TS-korrigerats.
För jord siktas provet efter torkning.
För sediment/slam mals alternativt hamras det torkade provet . Vid expressanalys har upplösning skett på vått samt osiktat/omalt prov.
Upplösning har skett med salpetersyra för slam/sediment och för jord med salpetersyra/väteperoxid.
Analys med ICP-SFMS har skett enligt SS EN ISO 17294-1, 2 (mod) samt EPA-metod 200.8 (mod).
Rev 2015-07-24
2 Bestämning av torrsubstans enligt SS 028113/1 Provet torkas vid 105°C.
Mätosäkerhet (k=2): ±6%
Rev 2013-05-15 3 Paket OJ-1
Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA)
Mätning utförs med GCMS enligt metod baserad på SS EN ISO 18287:2008 mod. och intern instruktion TKI38.
PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren.
Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen.
Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren
Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen)
Enligt direktiv från Naturvårdsverket oktober 2008.
Mätosäkerhet k=2 Enskilda PAH: ±26-30%
Rev 2016-03-17 4 Paket OJ-21H
Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner.
Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA).
* summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener.
Mätning utförs med GCMS enligt intern instruktion TKI45a som är baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual.
PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren.
Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen.
Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren.
Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen.
Enligt direktiv från Naturvårdsverket oktober 2008.
Mätosäkerhet (k=2):
Alifatfraktioner: ±27-35%
Aromatfraktioner: ±28-31%
Enskilda PAH: ±24-42%
Summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener är inte ackrediterad.
Rev 2016-03-24
5 Bestämning av glödgningsrest enligt SS 028113/1
Metod
Torkat prov glödgas i ugn vid 550°C.
Mätosäkerhet (k=2): ±6%
Rev 2011-03-08
6 Bestämning av glödgningsförlust enligt SS 028113/1 Torkat prov glödgas i ugn vid 550°C.
Mätosäkerhet (k=2): ±6%
Rev 2011-02-08
7 TOC beräknas utifrån glödförlust baserad på “Van Bemmel” faktorn.
Glödgningsförlustbestämningen är ackrediterad.
Rev 2016-04-04
Godkännare FREN Fredrik Enzell LISO Linda Söderberg STGR Sture Grägg
WIDF William Di Francesco
Utf1
D För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, 182 17 Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030).
H Mätningen utförd med ICP-SFMS
För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, 977 75 Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030).
N För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, 182 17 Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030).
O För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, 182 17 Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030).
V Våtkemisk analys
För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, 977 75 Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030).
1 För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, 182 17 Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030).
Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet.
Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.
Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet.
Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats www.alsglobal.se
Den digitalt signerade PDF filen representerar originalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior.
Ankomstdatum 2016-09-13 Geosigma AB
Utfärdad 2016-09-19 Elin Andersson
Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm
Projekt Rudboda B2
Bestnr 604422
Analys av fast prov
Er beteckning PG4 0,6-1,0 m
Labnummer O10800779
Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign
* efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys.
Metod
1 Bestämning av metaller enligt MS-1.
Analysprovet har torkats vid 50°C och elementhalterna TS-korrigerats.
För jord siktas provet efter torkning.
För sediment/slam mals alternativt hamras det torkade provet . Vid expressanalys har upplösning skett på vått samt osiktat/omalt prov.
Upplösning har skett med salpetersyra för slam/sediment och för jord med salpetersyra/väteperoxid.
Analys med ICP-SFMS har skett enligt SS EN ISO 17294-1, 2 (mod) samt EPA-metod 200.8 (mod).
Rev 2015-07-24 2 Paket OJ-1.
Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) enligt metod baserad på US EPA 8270 och ISO 18287.
Mätning utförs med GC-MS.
PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren.
Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen.
Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren
Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen)
Enligt nya direktiv från Naturvårdsverket oktober 2008.
Rev 2013-09-18
Godkännare FREN Fredrik Enzell WIDF William Di Francesco
Utf1
H Mätningen utförd med ICP-SFMS
För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, 977 75 Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030).
V Våtkemisk analys
För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, 977 75 Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030).
1 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, 190 00, Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till.
Laboratorierna finns lokaliserade i;
Prag, Na Harfê 9/336, 190 00, Praha 9,
Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, 470 03 Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, 530 02 Pardubice.
Kontakta ALS Stockholm för ytterligare information.
1
Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data - Guide to the
Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data - Guide to the