Förpackningsfrågan

Konsumentförpackningar

I debatten förs ofta förpackningen fram som en orsak till matsvinn hos konsument. Det finns få studier som visar hur stor andelen förpackningsrelaterat svinn är av det totala konsumentsvinnet. Det är viktigt att använda studier som görs i respektive land, då konsumenter agerar olika i olika länder. En svensk studie (Williams et.al, 2012) gjord hos konsumenter i Sverige kan ge en fingervisning kring det förpack- ningsrelaterade svinnet. Det ska noteras att deltagarna i studien var personer som tyckte att matsvinnfrågan var viktig, och hälften av dem hade fått en viss utbildning i frågan. Resultat av studien redovisas kvantitativt och Figur 17 visar en samman- ställning av dessa resultat.

Figur 17 Orsaker till matsvinn hos konsument, resultat sammanställda från Williams et. al, (2012)

Figur 17 baserad på Williams et al. 2012 visar att det förpackningsrelaterade svin- net i konsumentledet i denna studie i grova drag följer 80/20-regeln. Svinnet p.g.a. orsakerna ”Produkten blivit dålig” och ”Svinn från tillredda varor” är betydligt större än till följd av de två förpackningsrelaterade orsakerna ”FP för stor” och ”FP svår att tömma”. ”FP för stor” är dessutom starkt relaterad till ”Passerad BF”, och det vore intressant med en uppföljande studie kring grundorsakerna till den största orsaken ”Produkten blivit dålig”. Det finns många tänkbara orsaker till att produk- ten blir dålig hemma hos konsument, t ex att konsumenten har köpt en för stor förpackning vilket i sin tur kan bero antingen på att den var billigare per kg eller att

menten slänger mat, detta är nödvändigt för att kunna hjälpa konsumenten att minska matsvinnet.

En reflektion utifrån diagrammet är att svårtömda förpackningar inte tycks orsaka särskilt stort svinn hemma hos konsumenterna. Eftersom tömningsbarheten trots detta kan vara viktig för konsumenterna, kan industrin ändå vara intresserade av att tillgodose konsumentens önskemål och försöka åtgärda dessa så gott det går. Nya förpackningsmaskiner är dock stora investeringar för tillverkarna.

Sekundärförpackningar

Sekundärförpackningar kan ibland lyftas fram som orsaker till matsvinn. Det som SIK har identifierat kring detta är att vissa sekundärförpackningar för livsmedels- produkter som sampackas med andra produkter på pall i detaljhandelns centrallager kan vara svåra att samlasta på grund av sin utformning. Dock är den relativa storle- ken på detta problem inte känd eftersom denna typ av förpackningsrelaterat svinn inte är satt i relation till andra typer av kedjerelaterat matsvinn, såsom datumkassat- ioner. Först när man gjort denna relativa jämförelse blir det möjligt att veta vilka orsaker som är störst ur ett kedjeperspektiv (SIK har inte kännedom om att denna typ av studier gjorts). Sekundärförpackningen som är den minsta beställningsbara mängden kan vara ett problem för de minsta butikerna som har låg omsättning av varor (Eriksson, 2012).

12.2 Kampanjer

Livsmedelskedjan är ett instabilt system som dessutom har dålig styrbarhet, vilket innebär att det idag är svårt att parera för olika former av vanliga variationer och störningar. Systemet är varken förutsägbart eller robust vilket innebär att matsvinn uppkommer som en konsekvens av ett stort antal olika händelser. Matsvinn i form av datumkassationer är exempelvis en konsekvens av dessa faktorer. När det insta- bila systemet kedjan utsätts för ytterligare belastning och störningar såsom är fallet vid kampanjer, saknar systemet tillräcklig förmåga att effektivt parera för de kas- kad- och kedjeeffekter som följer av kampanjerna. Effekten blir matsvinn. Detta innebär att samtliga de åtgärder som leder till ökad stabilitet, styrbarhet och robust- het för systemet kedjan har potential att minska svinnet som uppkommer vid kam- panjer.

SLU har undersökt effekten av kampanjer på butikernas frukt- och grönsaksavdel- ning (Schütt & Strid, 2013) och resultaten för ”basfrukter” (äpple, banan, päron) visar att försäljningen vid kampanj ökar med ca 20 % av den kampanjsatta basfruk- ten samtidigt som försäljningen av övriga basfrukter minskar ungefär lika mycket. Vad gäller svinnet så ökade det för både kampanjvaran (med ca 30 %) och övriga basfrukter, vilket tros bero på att butikspersonalen överbeställer kampanjvaran för att säkerställa att den inte tar slut samtidigt som de fortsätter att beställa lika myck-

På grund av det förlopp som beskrivs i SLUs projekt påverkar kampanjer i butiker- na både utbud och efterfrågan i butikerna, och som följd av det även produktionen i industrin. En typisk situation vid kampanj kan vara att butikerna har kampanj på korv av märket A vilket gör att försäljningen av A ökar, samtidigt som försäljning- en av korv av märkena B, C och D minskar. Korvproducent A behöver som följd av kampanjen öka sin produktion, men har svårt att förutspå med hur mycket. Korvproducenterna B, C och D upplever som följd av kampanjen en minskad be- ställning från butikerna, men eftersom de sannolikt inte blivit förvarnade om kam- panjen i förväg står de till slut med överblivna produkter på sina färdigproduktlager som riskerar att kasseras som datumkassationer. På detta sätt förstärker kampanjer- na instabiliteter i livsmedelskedjan och försvårar möjligheterna att prognosticera både produktionsvolymer i industrin och beställningsvolymer i handeln och i buti- kerna.

En i framtiden stabiliserad och mer robust kedja med högre styrbarhet och mer ändamålsenliga informationsflöden mellan aktörer skulle skapa mycket bättre för- utsättningar att hantera de kaskadeffekter som uppkommer hos ett flertal aktörer vid kampanjer. Med ett sådant förbättringsarbete för kedjan skulle effekten bli mindre mängder datumkassationer i samband med kampanjer.

12.3 Förlängd hållbarhet/sänkt temperatur i