• No results found

7 Resultat och analys

7.5 Försäkring

7.5.1 Textanalysen

Textens teman och mikroteman är

• trafikförsäkring • trafikskadelagen

• hur en trafikförsäkring fungerar

• konsekvenser av att inte ha en trafikförsäkring • vem som är skyldig att köpa en trafikförsäkring • när man ska köpa en trafikförsäkring

• andra försäkringar.

Propositioner – vad säger texten?

Man måste ha en trafikförsäkring om man äger ett motorfordon som

används i trafik. Det är den som äger bilen som ska köpa trafikförsäkringen. Man ska köpa försäkringen samma dag som man köper bilen. Man kan säga till att man inte behöver sin trafikförsäkring om man sålt, avställt eller avregistrerat bilen eller om man köpt en trafikförsäkring av ett annat försäkringsbolag.

Alla som skadas i en trafikolycka får pengar om bilen har en

trafikförsäkring. Jag får inte så mycket pengar för mina skador om jag bidragit till olyckan genom att vara full eller oförsiktig. Den som är skyldig får betala den andres skador (person- och fordonsskador?) via

trafikförsäkringen. Om man själv är skyldig till olyckan får man ingen ersättning för skador på sin egen bil eller saker som fanns i bilen. Vidare måste man ha andra försäkringar för att få betalt om det brinner i bilen, om något blir stulet eller om någon förstör bilen.

Förförståelse och krav på slutsatser

Texten utgår från att man vet att det finns en trafikskadelag, vad en försäkring innebär, att fordonsägare registreras hos Vägverket, vad

avregistrera innebär, var man kan köpa en trafikförsäkring och att det finns en trafikförsäkringsförening.

Det står inte uttalat i texten, men jag antar att

• man köper trafikförsäkringen hos ett försäkringsbolag

• jag inte får så mycket pengar för mina personskador om jag varit full

eller oförsiktig. Det framgår inte

• varför det är bra att veta att jag inte får pengar för skador på min bil • vem som betalar skadorna om den skyldige inte har en

• vilka skador som ersätts om man kör på t.ex. en lyktstolpe. Texten

”får du oftast skadorna betalade…” leder mina tankar till personskador och skador på fordonet.

Texten är lite ojämn i detaljeringsnivån. Den knyter noga begreppet ägare till Vägverkets register. Däremot kan man förledas att tro att ett fordon automatiskt blir avställt om man slutar att använda det. Dessutom framkommer inte själva syftet med trafikförsäkringen tydligt. Texten hänvisar bara till lagen.

7.5.2 Resultat av intervjuerna

Texten lästes av två personer, C och I. C höll på att ta körkort och tycktes endast ha begränsade förkunskaper om försäkringar. I hade däremot körkort och körde även bil/lastbil i sitt arbete. Denne läsare hade förkunskaper om hur man avställer en bil och tycktes även ha förkunskaper om försäkringar.

Vad handlar texten om?

Efter att ha läst de första tre styckena svarade C: ” Ja, den handlar om olika försäkringar. Och det finns ju hur mycket som helst. Vad ska man välja?” Läsaren fick även motsvarande fråga efter att ha läst hela texten och svarade då: ”Om olika försäkringsbolag. Låter det som. Men det står inte vad man ska tänka på eller vad som är bra att veta… [eller] vad man ska tänka på när man ringer till försäkringsbolag.” Jag bedömer att svaren inte motsvarar textens budskap.

I svarade: ”Ja, den handlar ju om försäkring på bilen och om du kört på en person.” Här gjorde I en tolkning som inskränker textens budskap; texten handlar inte bara om att man kört på en person.

Måste man ha en trafikförsäkring?

C svarade: ”Måste, måste man inte, men det är ju ett hjälpmedel ifall det skulle hända nåt.” Jag bedömer att det inte är ett korrekt svar.

”Ja”, svarade I. På följdfrågan om vad som händer om man inte har en trafikförsäkring svarade läsaren: ”Kör du på någon annan får ju du stå för alltihop. Alla hans skador.” Eftersom innehållet i läsarens svar inte återfinns i texten fick läsaren frågan: ”Vad säger texten?” Läsaren svarade då: ”Ja, då får jag betala högre avgift.” Det är möjligt att I:s första svar kan sägas vara korrekt i praktiken i och med att bilföraren (eller ägaren) kan bli skyldig att betala tillbaka ersättning som Trafikförsäkringsföreningen betalat ut om fordonet varit oförsäkrat.5 Det fanns dock inget i samtalet som tydde på att

läsaren gjorde denna koppling.

Varför ska man ha en trafikförsäkring?

”Ifall man får lite pengar för sin skada”, svarade C.

”Ja, det är ju för att betala de skador som man gör”, svarade I.

Frågan torde vara ganska svår eftersom läsaren själv måste dra en slutsats utifrån informationen i texten. Med utgångspunkt från min tolkning av texten borde svaret ha innebörden ”För att man måste det enligt lag” och/eller ”För att få ersättning för skador samt ersätta motpartens skador”. Inget av svaren var därför helt komplett.

Om det är du som är skyldig till olyckan, vilken försäkring är det då som betalar skadorna?

”Ja, då får ju jag betala skadorna för de andra personerna”, svarade C. Läsaren fick även kontrollfrågan: ”Om du kör på mig får du då någon ersättning för skadorna på bilen?” Läsaren svarade först ”Tror nog man får ut lite och resten går till dig”, vilket var en felaktig gissning. Efter att ha uppmanats att läsa stycket tyst en gång till blev svaret korrekt: ”Ja, då får man inget.”

C fick även frågan ”om det är du som varit oförsiktig…?” C svarade ”Ja, då är det jag som får böta”. Böter nämns inte i texten. När jag i slutet av intervjun ställde en motsvarande fråga svarade C: ”Då får jag knappt ingenting. Kanske en del.” Efter en ledande följdfråga (”Ja, du är på rätt väg”) kontrollerade läsaren texten. Därefter svarade läsaren korrekt: ”Ja, du får mindre pengar, står det.”

”Min försäkring betalar ju mina skador”, svarade I. I samtalet fokuserade dock läsaren på exemplet att man kört på något stillastående. I nämnde inte att ersättningen kan minska om man varit full eller oförsiktig.

Om du är oskyldig, vilken försäkring är det då som betalar skadorna?

C svarade: ”Då får jag pengar.” Det framgick inte om C förstod att det är motpartens försäkring som betalar skadorna.

I svarade: ”Det är hans [försäkring som betalar]”, vilket torde vara ett korrekt svar enligt texten.

Om man krockar med t.ex. en lyktstolpe, gäller trafikförsäkringen då också? Vilken försäkring är det som betalar?

C svarade: ”Ja, eller oftast. Det beror ju på om man är onykter eller gör det med flit. För det har man hört många gånger. En försäkring står inte fast.” Här fyllde läsaren på svaret med egna erfarenheter.

”Ja, det är jag, den som kör på [som får betala. Min anm.]”, svarade I. ”Min försäkring betalar ju mina skador. --- Ja, det är ju så att det som står stilla får ju jag betala. Min försäkring. Självrisken.” Självrisk nämns inte i texten. Här använde läsaren sannolikt sin förkunskap om andra typer av försäkringar6. I slutet av intervjun repeterade vi några avsnitt som verkade svåra. Då kommenterade I, efter att ha läst att man oftast får skadorna betalda om man krockar med en lyktstolpe: ”Ja, det får jag. Om jag har kvitton och sådant.”

6 En trafikförsäkring gäller normalt utan självrisk. Självrisk måste betalas om t.ex. föraren

är under 24 år – vilket sannolikt inte gäller läsare I i min studie – eller om föraren kört rattfull. (Motormännen, u.å)

Vem ska köpa en trafikförsäkring?

Båda läsarna svarade korrekt på frågan, dvs. att det är ägaren.

När behöver man inte ha en trafikförsäkring?

Jag fick uppmana läsarna att läsa texten tyst ytterligare en gång efter

högläsningen. Därefter svarade båda läsarna korrekt eller nästan korrekt. En av läsarna, I, använde dessutom sin förkunskap och menade att man måste ha en avställningsförsäkring om bilen inte används.

Om det är någon som har sönder din bil eller det brinner i bilen, får du då några pengar från trafikförsäkringen?

C gissade fel, men svaret blev rätt efter en uppmaning om att läsa texten igen.

I svarade tveksamt nej, men hänvisade till texten som säger att man inte får ersättning.

Svåra ord eller passager i texten

Här redovisas svaren från dem som fick en fråga kring orden nedan eller som nämnde orden själva:

• Trafikförsäkringslagen. – C läste trafikförsäkring, I läste korrekt en

gång, men läste trafikförsäkringslaget (eller -bolaget) när vi repeterade i slutet av intervjun.

• Till exempel. – I stakade sig genomgående vid läsningen. • ”…får alla personer som blir skadade pengar”. – Båda läsarna

stakade sig vid ”skadade pengar” och ingen förstod texten. I sade ”Jag fattar inte vad dom menar med skadade pengar”.

• Registrerade ägare. – C läste ”registerägaren” och I läste

”regi…registreras ägare”.

• Avställa sitt fordon. – ”Att man bara ställer sitt fordon och går iväg”,

svarade C. I hade själv ställt av en bil och svarade: ”Det är när man tar ifrån det [fordonet] från trafiken och inte får köra det.”

• Avregistrera. – Ordet var svårt att avkoda. I hade själv avregistrerat

en bil, C blev inte ombedd att förklara ordet.

Synpunkter?

C sade: ”Ja, det där med avställda [var svårt. Min anm.].”

I sade: ”Man förstår inte vad de menar. … De kunde ha skrivit om texten lite bättre”. Läsaren efterlyste också lite fler exempel, inte bara lyktstolpe – gäller det inte en cyklist eller ett fordon som står stilla? ” Men det här var ju bara trafik. … trafik det gäller ju dom skador som man gör, dom får man ju själv betala självrisken för.”

7.5.3 Analys av intervjuerna

Min bedömning är att C inte förstod textens huvudbudskap, men vissa delar av texten. Sannolikt berodde svårigheterna på att C inte hade de

förkunskaper som texten kräver. Det innebar också att de facktermer som används i denna text hade en precisare innebörd för läsare I, dvs. ett annat intentionsdjup (Josephson, 1989). Texten tycktes dock innebära svårigheter

även för läsare I. Varken C eller I kunde t.ex. redovisa vems försäkring som betalar skador och vilka skador som ersätts. Texten är dock otydlig och inte heller jag kan ge en klar redovisning. Att texten ibland ger utrymme för egna tolkningar får till följd att det kan vara svårt att bedöma

intervjupersonernas svar; ett svar skulle kunna vara rätt i sak även om det inte följer textens budskap. Intervjuerna tydde dock inte på att läsarna hade förkunskaper om trafikförsäkringar som de använde i sina svar.

Den läsare som hade bil och körkort, I, kunde relatera till situationer som inte förklarades i texten. Läsaren frågade sig t.ex. vilka försäkringsregler som gäller om nycklarna sitter i bilen och ett barn tar bilen? Läsaren använde också sina förkunskaper om självrisk, men eftersom

trafikförsäkringen normalt gäller utan självrisk är jag tveksam till om kunskaperna var relevanta i det här sammanhanget. I sade också att man kan få ersättning för skador om man kört på en stolpe – vilket texten också säger – förutsatt att man kan visa kvitton. Eftersom texten samtidigt säger att man inte får ersättning för skador på sin egen bil om man är skyldig till skadorna, är jag tveksam till om texten ledde läsaren in på rätt spår. Jag kan

följaktligen konstatera att texten resulterade i flera obesvarade frågor. I denna text finns det en meningskonstruktion som gör texten svår att förstå, nämligen ”Om din bil har en trafikförsäkring och är med om en olycka får alla personer som blir skadade pengar”. Läsarna blev frågande och I kommenterade: ”Det är ju inte pengarna som blir skadade.” Här handlar svårigheten enligt min uppfattning om att syntaxen skapar oklarheter för läsarna. En sådan mening är enligt Platzak (1989) svårare än en mening som är entydig. Läsarna reagerade emellertid på meningskonstruktionen och sin egen tolkning av texten eftersom det är helt ologiskt att pengarna skulle bli skadade.

C svarade fel på frågan om man måste ha en trafikförsäkring. Läsaren tycktes inte relatera ”Trafikskadelagen säger att…” till att man är skyldig att ha en trafikförsäkring (förutsatt att man har en bil som används i trafik). Jag bedömer att det är ogynnsamt för förståelsen att inleda lättlästa texter med att referera till lagar, vilket även texten om läkemedel gör. Fyra av de fem som läste dessa texter avkodade inte lagnamnen korrekt. Som vi sett i teoriavsnittet störs läsningen om man måste lägga möda på att analysera detaljer i bokstäver och ord och det stjäl uppmärksamhet från förståelsen (Melin 1989a; Melin 1989b).

Min bedömning är att man inte, till skillnad mot texterna om nyckelhålet och läkemedel, i första hand bör sträva efter att göra den här typen av texter kortare eller att beskriva innehållet mer översiktligt. Texten får inte ge utrymme för missförstånd och den får inte heller bli så översiktlig att den blir meningslös. Däremot bör innehållet bli klarare. Kanske är det bättre att fokusera mer på varför man ska ha en trafikförsäkring.

Related documents