I försöken med krypning, vars resultat presenterades i avsnitt 7.2, var försök 5 – Chalmersmodellen med krypning det försök som gjordes först och kan anses som försöket med de mest rekommenderande värdena på krypparametrarna. För att få spridning av resultatet, med mindre och mer krypsättning, gjordes justeringar av krypparametrarna, vilket framgick av Figur 7.3. Justeringen av enbart parametern i försök 4, för att få mindre krypsättning, gav nästan ingen skillnad i resultat i varken sättningskurva eller porövertrycksdiagram. Detta kan bero på att höjningen av värdet på var liten, från 2500 till 3000, för att värdet på skulle hålla sig inom rekomenderande värden.
I försök 6, där mer krypsättning var målet, ändrades både parametern och parametern . Detta gav en större skillnad i resultat med en totalsättning år 2002 som var 140 mm högre, än i försök 5, och med ett generellt högre porövertryck, vilket kan innebära att mer primärsättning är att vänta i framtiden än för de andra två försöken. Man kan således anta att justering av parametern har större påverkan på resultatet än justering av parametern .
Höjning av permeabiliteten
I försök 7, med förhöjd permeabilitet, vars resultat redovisas i avsnitt 7.4, visar resultatet en sättning år 2002 på 2,05 meter. Detta är förvisso nära verkligheten, men ”missanpassningen” var också här tydlig, där sättningskurvan ”kommer ikapp” de sista åren. Porövertrycken i detta försök var också de betydligt högre än de uppmätta. Detta kan innebära att permeabiliteten inte är den enda orsaken till de höga porövertrycken och de ”missanpassade” sättningskurvorna, i alla försök med krypning. Observera att försök 7 egentligen är ett dåligt försök, eftersom parametern skiljer sig mycket mot de utvärderade värdena av Larsson (1986).
stämmer mycket väl överens med den uppmätta sättningen när de räknar med krypning och år 2002 är Claessons beräknade sättning cirka 2,0 m, vilket stämmer med den uppmätta sättningen. Claessons porövertryckberäkningar för år 1968, år 1979 och år 2002 stämmer också de väl överens med det uppmätta resultatet, när han räknar med krypning.
Vid jämförelse med andra studier visar det sig alltså att beräkningarna utan krypning i detta arbete stämmer väl med andra studiers resultat men att beräkningarna med krypning inte gör det. Orsaken till att kryptillägget inte ger mer sättning i detta arbetes försök är svårt att säga. I beräkningarna med krypning i detta arbete fanns en oro för att permeabiliteten var felaktig men beräkningarna utan krypning verkar rimliga och där används samma parametrar för permeabiliteten.
56
Det mest anmärkningsvärda som har framkommit av beräkningsresultaten i detta arbete är de höga porövertrycken i försöken med krypning. Orsaken här har inte gått att utröna, trots ett flertal försök där parametrar ändrats till orimliga värden bara för att se hur resultatet varierar. Ett sådant försök var försök 7, där permeabiliteten multiplicerades med 1,5, men de flesta av dessa försök med orimliga värden har inte redovisats i detta arbete.
Andra studier har givit resultat närmare verkligheten för både sättningsförlopp och porövertryck, när Chalmersmodellen med krypning har använts.
En slutsats som kan dras av detta arbete, baserat på de erhållna resultaten jämförda med andra studiers resultat, är att använda en beräkningsmodell där krypning medräknas, om förutsättningarna är liknande de i Lilla Mellösa.
Vid sättningsberäkning i Geosuite Settlement kan alltid porövertryckens variation i tiden studeras. Dessa porövertryck kan jämföras mot referensprojekt, där man anser att förutsättningarna är liknande, för att bedöma om porövertrycken verkar rimliga.
58
normally-consolidated marine clays as related to settlements of buildings, Norges geotekniska institut, Oslo.
Chang, Y.C.E. (1981). Long term consolidation beneath the test fill at Väsby, Sweden, Rapport 13, SGI – Statens geotekniska institut, Linköping.
Hansbo, S. (1975). Jordmateriallära, Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm.
Havel, F. (2004). Creep in soft soils, diss, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Trondheim.
Larsson, R. (1986). Consolidation of soft soils, Rapport 29, SGI – Statens geotekniska institut, Linköping.
Larsson, R. (2007). Långtidsobservationer av konsolideringsprocesser, Rapport 70, SGI – Statens geotekniska institut, Linköping.
Larsson, R. (2008). Jords egenskaper, Information 1, SGI – Statens geotekniska institut, Linköping.
Larsson, R., Bengtsson, P. och Eriksson, L. (1997). Prediction of settlements of embankments on soft, fine-grained soils, Information 13E, SGI – Statens geotekniska institut, Linköping.
Larsson, R., Sällfors, G., Bengtsson, P., Alén, C., Bergdahl, U. och Eriksson, L.
(2007). Skjuvhållfasthet – utvärdering i kohesionsjord, Information 3, SGI – Statens geotekniska institut, Linköping.
Lundqvist, J., Lundqvist, T., Lindström, M., Calner, M. och Sivhed, U. (2011).
Sveriges geologi från urtid till nutid, tredje upplagan, Studentlitteratur AB, Lund.
Olsson, M. (2010). Calculating long-term settlement in soft clays – with special focus on the Gothenburg region, Rapport 74, SGI – Statens geotekniska institut, Linköping.
SGU – Sveriges geologiska undersökning (2009). Sveriges nationalatlas, Berg och jord (red.: Fredén, C.), Sveriges Nationalatlas redaktion, Bromma.
SGU – Sveriges geologiska undersökning (2016a). Glaciala finkorniga sediment.
Hämtat från SGU: http://www.sgu.se/om-geologi/jord/fran-istid-till-nutid/isen-smalter/glaciala-finkorniga-sediment/, den 2016-03-22.
60
SGU – Sveriges geologiska undersökning (2016b). Postglaciala finkorniga sediment.
Hämtat från SGU: http://www.sgu.se/om-geologi/jord/fran-istid-till-
nutid/landhojning-fran-havsbotten-till-lerslatt/postglaciala-finkorniga-sediment/, den 2016-03-22.
SGU – Sveriges geologiska undersökning (2016c). Utdrag ur Jordartskarta 1:25
000-1:100 000. Hämtad från SGU:s kartgenerator:
http://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html, den 2016-04-20.
Statens vegvesen (2014). Geoteknikk i vegbygging, Håndbok V220, Vegdirektoratet – Trafikksikkerhet, miljö- og teknologiavdelingen, Oslo.
SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige (1991). Geotekniska provningsmetoder – Kompressionsegenskaper – Ödometerförsök, CRS-försök – Kohesionsjord, Svensk standard SS 027126, Stockholm.
SIS – Standardiseringskommissionen i Sverige (1992). Geotekniska provningsmetoder – Kompressionsegenskaper – Ödometerförsök med stegvis pålastning – Kohesionsjord, Svensk standard SS 027129, Stockholm.
Sällfors, G. (1996). Geoteknik, Jordmateriallära – Jordmekanik, Vasastadens Bokbinderi AB, Göteborg.