Förskolelärarnas reflektion med att uppmärksamma högtider och traditioner

högtidsfirandet i förskolan. De talade om svårigheter kring genomförandet på ett självkritiskt sätt, alltså med brister och förändringar de kan göra.

Julia säger att de skulle kunna lyfta det lite mera än vad de gör nu och tillägger att de borde uppmärksamma andras också, alltså inte bara svenska högtider. Svårigheterna anser hon är att man oftast utgår mycket från sig själv. Man bör också ha ett intresse för andra högtider enligt Julia. Vidare anser Julia att det skulle vara enklare att lyfta fram en annan tradition och högtid om man har kunskap eller någon med den kunskapen i gruppen. Då kan den pedagogen som tillhör den kulturen eller som firar den högtiden tillföra det till barnen och förskolan. Eftersom Julia säger sig endast besitta kunskap om de svenska traditionerna kan hon då bara tillföra den till verksamheten. Hon talar vidare om att de tidigare samarbetade med en kollega som var från ett annat land och då blev det ett naturligt inslag i verksamheten med att fira t.ex. eid då hon visste varför och hur man firade det. Julia nämner också att det är tidspress i förskolan.

Hannas reflektioner kring andra kulturella högtider utöver de svenska traditionella uttrycker hon som något trevligt och tilläger att de i sin verksamhet inte gör det. Hanna tror att det skulle var väldigt svårt att genomföra det just nu. Hon anser att man nästan skulle behöva ha det som ett projekt där föräldrar behöver involveras i verksamheten och ifrågasätter om man verkligen behöver lära sig och fira andra än de svenska högtiderna. Hanna säger att hon själv inte har några kunskaper om andra högtider än de svenska och tycker att det är en fråga om tid att fira alla befintliga högtider. Hanna säger också att firandet av andra högtider absolut skulle tillföra någonting för alla och barnen skulle få lära sig mer om olikheter redan när de är små. Hanna berättar att man ibland måste prioritera och då väljer man bort en del i verksamheten. För Hanna utgör det svenska språket en viktig aspekt i det mångkulturella arbetet för att barnen med annat hemspråk än svenska skall få en bra svenska.

Deras uttalande kan tolkas som att informanterna Hanna och Julia är positiva till att man ska lyfta fram alla barns högtider och traditioner på förskolan för att det tillför något. Även om de talar positivt berättar de också att de har svårigheter att lyfta fram barns olika högtider och traditioner som representeras i

36 verksamheten. Enligt Lahdenperä (2004) är inte svårigheterna i sig något skäl till att inte skapa en interkulturell pedagogik. För att ett sådant perspektiv skall bli möjlig behöver man se möjligheterna i kulturella skillnader. Jag tolkar det som att Hanna och Julia anser att det är lättare för dem att arbeta med de redan haft under många år. Hanna och Julia har trots svårigheterna som de beskriver en positiv inställning till andra kulturer som förhoppningsvis kan underlätta införandet av andra traditioner och högtider i verksamheten. Ett interkulturellt förhållningssätt kan då också bli aktuellt om man är öppen för olika kulturella uttryck och samspelar och konfronteras med olika synsätt såsom Lahdenperä (2004) påpekat. Vidare anser Spowe att förskolelärarens förhållningssätt utgör grunden för en likvärdig lärandemiljö till det enskilda barnet i en mångkulturell förskola. Mera nyfikenhet, intresse och öppenhet skulle förenkla integrering av andra kulturella högtidsfiranden i verksamheten. Jag tolkar att man med ett interkulturellt förhållningssätt nödvändigtvis inte behöver en pedagog med en annan kulturell bakgrund för att lyfta fram olika kulturer som förekommer i verksamheten, utan att detta kan möjliggöras med ett interkulturellt synsätt hos pedagogerna

Sara berättar om sina reflektioner kring högtidsfirandet med att säga som hon tidigare nämnt ovan att man firade de svenska traditionella högtiderna för att man alltid har gjort det. Man har alltså tagit för givet och haft inställningen om att det skall vara så. Sara säger att de som kommer med hinder om tidssvårigheter att kunna utföra firandet av andra högtider bör relatera till hur mycket tid man lägger ner på firandet av t.ex. jul och påsk, ibland upp till en månad. Sara anser att det inte är tiden som är ett hinder även om den kan vara ett stort dilemma, utan inställningen till att fira andra högtider än de svenska. Hon har tidigare berättat att de trots dessa tidssvårigheter försökt införa firandet av andra högtider. Sara berättar vidare att:

/.../ Det är nästan a till o i det här yrket att man känner till barnens bakgrund i form av kultur eller liksom vad som helst. Detta är viktigt dels för deras identitet och också för att förstå dem. Eftersom har man olika erfarenheter. Om man känner till barnens erfarenhets värld då underlättar du också i din planering att hur bemöter jag det här barnet eller den här gruppen… (Intervju med Sara, 2013-10-02).

Saras reflektioner kan tolkas som att hon anser att lärarens öppenhet och nyfikenhet är en förutsättning för interkulturell kompetens. Detta märks när hon talar om sin yrkesroll, att läraren måste vara öppen och lära sig om barnens kultur och bakgrund som ska leda till kommunikation mellan individer med olika etniska eller kulturella bakgrunder. Paralleller kan dras mellan det Sara säger och det som Borgström och Spowe beskriver om förhållningssätt och kompetens. Borgström och Spowe (2007)

37 skriver, för att öka den interkulturella kompetensen ska läraren söka kunskap om etniska minoriteter och läraren ska också vara allmänt nyfiken och öppen för elever/barn med annan kulturell bakgrund.

Saras reflektion är också att man genom att lyssna på barnen och införskaffa information från föräldrar skaffa kunskaper om barnens bakgrund och erfarenheter och knyta an de till verksamheten. Även Lahdenperä (2010) menar att för att nå ett interkulturellt förhållningssätt måste läraren vidga sin kompetens och utmana de mönster som har satt sin prägel på verksamheten vilket kan tolkas i Saras reflektioner om kunskapens betydelse vad gäller barnens bakgrund.

Malins reflektioner handlar om konkreta utgångspunkter som de har till hands. Hon säger att de är öppna för alla barns kulturer som förekommer på förskolan. För att genomföra ett sådant arbete är föräldrarnas och barnens intresse och behov samt personalens kunskap avgörande. Malin anser också att man i dagens samhälle kan få information på ett lättillgängligt sätt men självklart är det ett plus med personal som har en annan bakgrund än den svenska.

Karolin berättar om att hon egentligen inte har reflekterat över varför man firar de högtider som de firar i sin verksamhet. Hon har då tänkt på vad som förhindrat de att arbeta med alla barns högtider och traditioner som finns i verksamheten. Hon säger att det var enklare att planera och prata om olika högtider när man hade den mångkulturella almanackan där många högtider framgick, framför sig.

Karolin säger även att det blir svårt att uppmärksamma andra kulturella högtider än de svenska när barnen är så små, det blir svårt att hitta en bra språklig nivå. Karolin har även reflekterat över behovet av samarbete med lärare från andra kulturer. Hon säger att det är en nackdel när all personal är av svenskt ursprung och anser att det också är spännande att jobba med någon från en annan kultur än den svenska. Det skulle bli lättare att införa firanden av andra högtider än de svenska med personal som har annat ursprung.

Även om de flesta informanterna talar om att det är positivt att uppmärksamma olika högtider nämner de samtidigt svårigheterna med att genomföra det. Som orsaker till dessa svårigheter uttrycker de flesta informanter bl. a. att de inte har tillräckliga kunskaper om barnens kultur eller att det är svårt att komma ihåg när högtiderna infaller. De berättar även att det inte finns intresse hos föräldrarna eller att de inte har tillräckligt med tid för att genomföra det. Förutsättningarna för ett sådant arbete inom förskolan skiljer mellan informanterna.

38