Förslag till bättre konstruktioner

En fuktsäkerhetsprojektering skall alltid utföras på våtrumsytterväggar med kakel. Ned- anstående rekommendationer kan dock ses som en vägledning i detta arbete.

9.1

Yttervägg med plastfolie

Om fuktkänslig skiva skall användas som underlag för ett rollat tätskikt bör ånggenom- gångsmotståndet på tätskiktet vara ≥1 500 000 s/m för att minska risken för fuktskador. Skall man vara helt säker på att undvika skador bör ånggenomgångsmotståndet på tät- skiktet vara ≥2 000 000 s/m. Erfarenhetsmässigt förekommer det sällan skador på grund av diffusion i konstruktioner där man använt tätskikt med detta höga värde.

Om en mera fukttålig skiva används som underlag för ett rollat tätskikt istället för en fuktkänslig skiva bör tätskiktets ånggenomgångsmotstånd vara ≥1 000 000 (s/m) för att undvika fuktskador. Skälet till detta är att det alltid finns risk för mikrobiell påväxt på skräp på skivan vilket motiverar kravet på ett relativt högt ånggenomgångsmotstånd.

9.2

Yttervägg utan plastfolie

Om plastfolien avlägsnas i väggkonstruktionen bör följande tre kriterier uppfyllas för att undvika fuktskador i väggens utsida:

• Ånggenomgångsmotståndet på tätskiktet bör vara ≥1 000 000 (s/m).

• Konstruktionens lufttäthet måste säkerställas. Om detta sker med en ångbroms skall denna placeras på väggens varma sida.

10

Diskussion

Med fuktmätningarna i denna rapport som bakgrund är det rimligt att tänka sig att de omfattande fuktskador på kaklade våtrumsytterväggar som vi sett i våra skadeutredningar mycket väl kan ha orsakats av fuktdiffusion och/eller kapillärsugning. Den höga fuktbe- lastning som dessa konstruktioner utsätts för, på grund av fukten i fästmassan, i kombi- nation med ett icke fungerande tätskikt leder till hög fuktighet i gipsskivan.

Det bör påpekas att det inte har förekommit några genomföringar i våra provväggar och att rätt mängd primer/ångspärr samt tätskiktsmassa har applicerats av behörig och kunnig personal under övervakning av personal från SP. Fukten i gipsskivorna i dessa väggar har tillförts genom diffusion alternativt kapillärsugning genom tätskikten.

En viktig aspekt som upptäcktes under genomförandet av detta projekt är att byggfukten från de rollade tätskikten kan ha stor betydelse. I vårt projekt har vi gett konstruktionen uttorkningsmöjligheter efter applicering av tätskikt och kakel. I verkligheten sker oftast appliceringen av tätskikt och kakel med bara någon dags mellanrum. Skulle man sedan direkt börja duscha på dessa väggar så kommer gipsskivan att vara fuktig, från den dag man applicerade tätskiktet, och samtidigt ha begränsad möjlighet att torka ut.

I valet mellan plastfolie eller inte i väggkonstruktionen vill vi peka på att det viktigaste är att tätskiktet är tillräckligt bra för den valda konstruktionen. Provningarna visar på mindre risk för fuktskador i de väggar där tätskiktets ånggenomgångmotstånd är över 1 000 000 s/m. Risken för fuktskador förekommer om tätskiktet har ett för lågt ånggenomgångs- motstånd oavsett om plastfolie förekommer i väggen eller inte.

För provväggarna 1-4 (väggsektion 1) som saknade plastfolie är vår bedömning att prov- ningen med utegips som vindskydd kan ha gett ett ”snällare” resultat än vad som kan hända i verkligheten, speciellt för provvägg 2 där tätskiktet endast var 15 000 s/m enligt mätningen av ånggenomgångsmotståndet. Risken för fuktskador med vindskydd av ute- gips är dock mindre jämfört med vindpappen. Detta eftersom utegipsen har ett lägre ång- genomgångsmotstånd än den provade vindpappen.

I det fall att man tar bort plastfolien vill vi också påpeka att det idag förekommer kon- struktioner där utsidan av konstruktionen är tätare än de vindskydd som provats i detta projekt. Som ett exempel på en sådan konstruktion kan vi nämna cellplast och puts utan- för träregelverket.

I våra provväggar har inga prover för mikrobiologiska analyser tagits efter att försöket avslutades. Vi kan dock konstatera att det inte förekom någon synlig påväxt på något material när provningen upphörde. Detta beror sannolikt på att provningstiden har varit för kort. De uppmätta fuktvärdena har i många fall varit betydligt högre än vad som krävs för mikrobiell påväxt. Provväggarna har också byggts på ett lite annorlunda sätt jämfört med en vanlig väggkonstruktion. Dels har väggarna varit lufttäta, dels har ingående mate- rial inte varit smutsiga. I yttre delarna av provväggarna 1-4 (väggsektion 1) har även tem- peraturen varit låg. Alla dessa parametrar påverkar (minskar) risken för mikrobiell på- växt.

I de fall där man applicerar mindre mängd primer/ångspärr samt tätskiktsmassa än vad som rekommenderas blir ånggenomgångsmotståndet på tätskiktet lägre. I vår provning sänktes ånggenomgångsmotståndet med hälften om man applicerade halva mängden pri- mer och tätskiktsmassa. Konstruktionens fuktsäkerhet är alltså beroende av att tillräcklig mängd primer/ångspärr samt tätskiktsmassa appliceras.

Till sist vill vi påpeka att ånggenomgångsmotståndet bör bestämmas vid förhållanden som liknar det verkliga fallet, dvs enligt rekommendationerna i BBR där tätskiktet belas- tas med en relativ fuktighet på 100 % och drivs mot en relativ fuktighet på 75 %. I annat fall kan de uppgivna värdena på tätskiktens ånggenomgångsmotstånd leda till fel vid fuktsäkerhetsprojekteringen och fuktskador. Observera att ett tätskikt som provas på detta sätt kan få ett ännu lägre värde på ånggenomgångsmotståndet än vad som redovisas i denna rapport där tätskiktet har belastats med en relativ fuktighet på 100 % och drivits mot en relativ fuktighet på 50 %.

Referenser

GRIMBE, K. NORDQVIST, L. Uttorkning av fukt i våtrumsytterväggar – En jämförelse

mellan tre byggtekniska lösningar, Lunds Tekniska Högskola, 2005

HEDENBLAD, G. Materialdata för fukttransportberäkningar, Byggforskningsrådet, 1996

JANSSON, A. Dubbla tätskikt i våtrumsytterväggar med keramiska plattor, SP Rapport 2005:20, 2005

JOHANSSON, P. m fl. Kritiskt fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggnadsmaterial -

Bilaga 1 Konstruktionsritningar

Väggsektion 1

Konstruktion

Väggsektion 2-4

Konstruktion