Förslag till effektivare elevhälsa

Utifrån undersökningen har egna idéer funderats ut kring hälsopedagogens roll med skolan som arbetsplats. Hälsopedagoger måste göra sig hörda för att synas i arbetsmarknaden, dock börjar samhället nu inse vad en hälsopedagog sitter med för kompetenser.

Efter studien blev det tydligt vilken betydelsefull roll läraren i skolan har för barnens välbefinnande och även för skolans hälsofrämjande insatser. Lärarna är viktiga i det hälsofrämjande arbetet med psykisk ohälsa då lärarna är de som ser eleverna dagligen.

Elevhälsan gör ett bra jobb med de arbetsuppgifter de har men att det saknas funktioner för att få det hälsofrämjande arbetet att fungera i praktiken.

Innan studien var tanken att se hur en hälsopedagog kunde ingå i elevhälsoteamet på skolan, men efter studien har vi insett att hälsopedagogens roll i skolan borde vara utanför

elevhälsoteamet. Hälsopedagogens roll kan vara till stor nytta för lärarna. De kan ge lärarna mer kunskap om ämnet psykisk ohälsa hos ungdomar och även fungera som ett bollplank när lärarna behöver råd. En hälsopedagog kan även ge kunskap om psykisk ohälsa hos ungdomar till eleverna men också för föräldrarna.

Skolornas egna önskemål för effektivare elevhälsa: Skola 1:

”Att komma ifrån att släcka bränder och att jobba mer förebyggande för att nå eleverna på skolan. ”

Skola 1

”Kan man skjuta till fler personer som delar på mentorskapet för en klass för att hitta det här sociala och nå den psykiska ohälsan snabbare genom att eleverna får en till samtalspartner... ”

Skola 1

”Men vi är ju så överens här att vi vill jobba förebyggande mest så vi försöker ju sträva dit.”

Skola 4

”Vi vet att ungdomar tar livet av sig, skadar sig, mår dåligt på alla sätt och vis, man skulle önska att man hade mer stöd och hjälp…jag skulle önska ännu mer funktioner kring elever som mår dåligt för vi ser väldigt mycket elever som mår dåligt.”

Skola 5

”Att man utbildade oss kuratorer mer så vi skulle kunna göra ett bättre och grundligare jobb…grundkunskaper om KBT, ångestdämpande…det är mycket tvångstankar, ätstörningar och självskadebeteenden…

Skola 2

”Det är så viktigt att man börjar i låga åldrar för desto tidigare man börjar desto bättre kommer det att gå, desto bättre hjälp kan man få.”

Käll- och litteraturförteckning

Askell-Williams, H. & Lawson, M. (2013).

Teachers’ knowledge and confidence for promoting positive mental health in

primary school communities. Asia-Pacific Journal of Teacher Education, 41(2), ss. 126–143.

Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.

Nursingplus open, 2 ss. 8–14.

Berlin, M. & Salmi, P. (2017-12-29). Socialstyrelsen. Utvecklingen av psykisk ohälsa bland

barn och unga vuxna.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20785/2017-12-

29.pdf [2018-03-12]

Biolcati, R., Palareti, L. & Mameli, C.

(2017). What Adolescents Seeking Help Teach us About a School- Based Counseling Service. Child Adolesc Soc Work J, 35(1), ss. 45-56.

Coles, E.M., Ravid, A., Gibb, B., George-Denn, D., Bronstein, L.R. & McLeod, S. (2016). Adolescent Mental Health Literacy: Young People’s Knowledge of Depression and

Social Anxiety Disorder. Journal of Adolescent Health, 58(1), ss. 57-62.

Das, J.K., Salam, R.A., Lassi, Z.S., Khan, M.N., Mahmood, W., Patel, V. & Bhutta, Z.A (2016). Interventions for Adolescent Mental Health: An Overview of Systematic Reviews.

Journal of Adolescent Health, 59(4), ss. 49-60.

Ellertsson, A-S., Garmy, P. & Clausson, E.K. (2017). Health Among Schoolchildren From the School Nurse’s Perspective. The Journal of School Nursing, 33(5), ss. 337-343.

Eriksson, U. & Sellström, E. (2010).

School demands and subjective health complaints among Swedish schoolchildren: A multilevel study. Scandinavian Journal of Public Health, 38(4), ss. 344–350.

Folkhälsomyndigheten (2013). Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland

11-, 13- och 15-åringar i Sverige

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/enkater-

undersokningar/skolbarns-halsovanor/rapporter/pm-allmant-valbefinnande-sjalvskattad- psykisk-halsa.pdf [2018-03-12]

Folkhälsomyndigheten (2017-04-26). Psykiska och somatiska besvär bland skolelever https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans- utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/psykiska-och-somatiska-besvar-bland-skolelever/ [2017-12-12].

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achive trustworthiness. Nurse education today, 24(2) ss. 105-112.

Greenberg, T.M., Domitrovich, C. & Bumbarger, B. (2003). Preventing Mental Health Disorders in School-Age Children: A Review of the Effectiveness of Prevention Programs.

University Park, PA: Prevention Research Center, Penn State University; 1999, 1-147

http://scripts.cac.psu.edu/dept/prevention/CMHS.PDF [2018-03-18].

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2009). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl.

Hedin, A. (2011). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju

file:///C:/Users/li7459li.IHS/Downloads/Liten%20lathund%20om%20kvalitativ%20metod%2 0med%20tonvikt%20p%C3%A5%20intervju%2011-08-25.pdf [2018-01-25].

Higgins, E. & O’Sullivan, S. (2015). “What Works”: systematic review of the “FRIENDS for Life” programme as a universal school-based intervention programme for the prevention of child and youth anxiety. Educational Psychology in Practice, 31(4), ss. 424 - 438.

Hälsoakademikerna. (2017).Skolor med hälsopedagoger och hälsoprofil

http://www.srat.se/globalassets/halsoakademikerna/dokument/halsan/2017/halsan-3- 2017.pdf [2018-02-21]

Kutcher, S., Wei, Y. & Hashish, M. (2016). Mental Health Literacy for Students

and Teachers: A “School Friendly” Approach. Positive Mental Health, Fighting Stigma

and Promoting Resiliency for Children and Adolescents, 161-172.

DOI: 10.1016/B978-0-12-804394-3.00008-5.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl.

Melas, P.A., Tartani, E., Forsner, T., Edhborg, M. & Forsell, Y.

(2013). Mental health literacy about depression and schizophrenia among adolescents in Sweden. European Psychiatry, 28(7), ss. 404–411.

Milerad, J. & Lindgren, C. (2014). Evidensbaserad elevhälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ruttledge, R., Devitt, E., Greene, G., Mullany, M., Charles, E., Frehill., & Moriarty, M. (2016). A randomised controlled trial of the FRIENDS for Life emotional resilience

programme delivered by teachers in Irish primary schools. Educational & Child Psychology 33(2), ss. 69–89.

Skolinspektionen (2015). Elevhälsa - Elevers behov och skolans insatser.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2015/elevhalsa/15-04-elevhalsa-rapport.pdf [2018-01-25]

Skolverket (2015-04-01). Uppdrag att utvärdera det våldsförebyggande programmet Mentors

in Violence Prevention.

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.234190!/S2015-2414-JAM_Violence-Prevention.pdf [2018-03-12]

Socialstyrelsen & Skolverket (2016). Vägledning för elevhälsan.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf [2018-03-12]

Stallard, P. (2010). Mental health prevention in UK classrooms: the

FRIENDS anxiety prevention programme. Emotional and Behavioural Difficulties, 15(1), ss. 23–35. DOI: 10.1080/13632750903512381.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2018-03-23]

Wells, J., Barlow, J. & Stewart-Brown, S. (2003). A systematic review of universal

approaches to mental health promotion in schools. Health Education, 103(4), ss. 197–220.

Werner-Seidler, A., Perry, Y., Calear, A.L., Newby, J.M & Christensen, H. (2017). School- based depression and anxiety prevention programs for young people: A systematic review and meta-analysis. Clinical Psychology Review, 51, ss. 30–47.

WHO (2006). Constitution of the World Health Organisation. Basic Documents, (45), ss. 1– 18.

Wiklund, M., Malmgren-Olsson, E-B., Öhman, A., Bergström, E. & Fjellman-Wiklund, A. (2012). Subjective health complaints in older adolescents are related to perceived stress, anxiety and gender – a cross-sectional school study in Northern Sweden. BMC Public Health, 12(1), ss. 2–13.

Öström, A. (2015). Elevhälsan - Tillsyn av elevhälsans medicinska och hälsofrämjande roll i

sju län. https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-