Det skulle vara intressant att undersöka likheter eller skillnader mellan offentliga och privata verksamheter eftersom föreliggande studie endast utgår från offentliga verksamheter.
Fortsättningsvis kan det även vara intressant att belysa uppfattningar om ADA+ från olika perspektiv såsom exempelvis medarbetarnas eller företagshälsovårdens för att urskilja ett helhetsperspektiv.
Eftersom presenterade metoden är relativt ny och outforskad kan det även vara intressant att se fler studier som påvisar resultatet av implementering och användning av ADA+. I
föreliggande studie kan resultatet komma till praktisk användning genom att
företagshälsovården får en bild av nyckelpersoners uppfattningar och därav ett underlag för beslut om implementering i verksamheten. Dessutom kan studien bidra till material för vidare presentationer av metoden.
29
REFERENSLISTA
AFS 1994:1. Arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholm: Arbetsmiljöverket. AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket. AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod - en handbok (Uppl. 2). Stockholm: Liber.
Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser - att utveckla en attraktiv, hälsosam och
välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur.
Antai, D., Oke, A., Braithwaite, P., & Anthony, D. S. (2015). A ”Balanced” Life: Work-Life Balance and Sickness Absence in Four Nordic Countries. The International Journal of
Occupational and Environmental Medicine, 6(4), 205-222. doi:
10.15171/ijoem.2015.667.
Arbetsmiljöverket. (2018). Arbetsmiljöstatistik Rapport 2018:3: Arbetsorsakade besvär
2018. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Uppl. 3). Malmö: Liber.
Dahlgren, G., & Whitehead, M. (1991). Policies and Strategies to Promote Social Equity in
Health. Stockholm: Institute for Futures Studies.
Dimoff, J. K., & Kelloway, E. K. (2013). Bridging the gap: Workplace mental health research in Canada. Canadian Psychology, 54(4), 203-212. doi:1475123261/28745.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107-115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x.
Eskilsson, T., Lehti, A., Sturesson, M & Ståhlnacke, B-M. (2017). Metodstöd
ADA+, ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; Planering, uppföljning och stöd.
Umeå universitetet. Hämtad 2020-03-05 från
https://www.regionvasterbotten.se/VLL/Filer/Metodbok_ADAPlus.pdf.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Insatser via företagshälsovården för att förebygga eller
minska psykisk ohälsa. Hämtad 2020-03-06 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/i/insatser-via-foretagshalsovarden-for-att-forebygga- eller-minska-psykisk-ohalsa/.
Försäkringskassan. (2018). Socialförsäkringsrapport 2018:2: Sjukfrånvaro på svensk
arbetsmarknad. Hämtad 2020-03-16 från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/5b9d37a9-a56d-4453-896f- fed299534d91/socialforsakringsrapport-2018-02.pdf?MOD=AJPERES&CVID=.
30
Isaacs, W. (1993). Taking flight: Dialogue, collective thinking, and organizational learning.
Organizational Dynamics, 22(2), 24–39. doi: 10.1016/0090-2616(93)90051-2.
Isaacs, W. (2000): Dialogen och konsten att tänka tillsammans. Stockholm: Bookhouse. Karlson, B., Jönsson, P., Pålsson, B., Åbjörnsson, G., Malmberg, B., Larsson, B., & Österberg,
K. (2010). Return to work after a workplace-oriented intervention for patients on sick-leave for burnout - a prospective controlled study. BMC Public Health, 10(301). doi: 10.1186/1471-2458-10-301.
Karlson, B., Jönsson, P., & Österberg, K. (2014). Long-term stability of return to work after a workplace-oriented intervention for patients on sick leave for burnout. BMC Public Health, 14(821). doi: 10.1186/1471-2458-14-821.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Uppl. 3). Lund: Studentlitteratur.
Lidwall, U., & Olsson-Bohlin, C. (2017). Lång väg tillbaka till arbetet vid sjukskrivning
(Korta analyser 2017:1). Stockholm: Försäkringskassan.
Ljungblad, C., Granström, F., Dellve, L., & Åkerlind, I. (2014). Workplace health promotion and working conditions as determinants of employee health. International Journal of
Workplace Health Management, 7(2), 89–104. doi: 10.1108/IJWHM-02-2013-0003.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap [Mynak]. (2019). Riktlinjer vid psykisk ohälsa på
arbetsplatsen (nr 3). Hämtad 2020-03-11 från
https://www.mynak.se/wp-content/uploads/2019/05/myndigheten-for- arbetsmiljokunskap-riktlinje-psykiskohalsa.pdf.
Nationell samordnare inom området psykisk ohälsa. (2016). Regeringens strategi inom
området psykisk ohälsa 2016–2020, fem fokusområden fem år framåt. Hämtad
2020-03-06 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor- levnadsvanor/psykisk-halsa/nationell-strategi-psykisk_halsa.pdf.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet.
SBU. (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom.
En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk
utvärdering.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom - stressrelaterad psykisk ohälsa. Hämtad 2020-03-04 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
31
Ståhl, C., Åborg, C., Toomingas, A., Parmsund, M., & Kjellberg, K. (2015). The influence of social capital on employers’ use of occupational health services: a qualitative study.
BMC Public Health, 15(1083). doi: 10.1186/s12889-015-2416-8.
Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson, L., & Lindfors, P. (2016).
Kvinnors och mäns arbetsvillkor: betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall
(Kunskapssammanställning 2016:2). Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020- 04-07 från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god- forskningssed.htmle.
World Health Organization. (1948). Constitution of the World Health Organization. Genève: World Health Organization.
Yamamoto, Y., & Bellgran, M, (2010). Fundamental mindset that drives improvements towards lean production. Assembly Automation, 30(2), 124-130. doi:
10.1108/01445151011029754.
Åhlin, J.K., Rajaleid, K., Jansson-Fröjmark, M., Westerlund, H., & Magnusson Hanson, L.L. (2018). Job demands, control and social support as predictors of trajectories of depressive symptoms. Journal of Affective Disorders, 235, 535–543. doi: 10.1016/j.jad.2018.04.067.
BILAGA A INFORMATIONSBREV
Hej!
Jag heter Engla Hjulström och studerar sista terminen på Folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Jag ska nu skriva mitt examensarbete som jag gör i samarbete med företagshälsovården Adleva med fokus på er som chefer.
Som ni säkert vet har den psykosociala arbetsmiljön blivit alltmer uppmärksammad och andelen anställda med sjukfrånvaro till följd av psykisk ohälsa är hög. Psykisk ohälsa och i synnerhet utmattningssyndrom är således erkända folkhälsoproblem idag. Samtidigt utvecklas det nya metoder för er chefer samt företagshälsovården för att kunna arbeta med utmattningssyndrom. En av de nyare metoderna kallas Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång vilken involverar arbetsgivaren genom dialog och samverkan.
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur chefer inom kommunal verksamhet uppfattar Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång i förebyggande arbete och vid rehabilitering till följd av psykisk ohälsa. Dina tankar skulle vara ett värdefullt bidrag för både mig och Adleva. Intervjun genomförs enskilt och tid/plats kan bestämmas enligt överenskommelse. Intervjun är tänkt att spelas in för att vidare transkriberas till text och analyseras. Uppskattad tidsåtgång är ca 45–60 minuter för intervjun och all information du delger behandlas utifrån konfidentialitet, nyttjas endast för examensarbetets ändamål och inga enskilda personer kommer kunna igenkännas. Deltagande i intervjun är frivilligt och du får när som helst avbryta din medverkan i studien.
Inspelat material raderas efter det att examensarbetet har godkänts och du får ta del av resultatet som även kommer publiceras i databasen DiVA på Mälardalens högskola. Målet med examensarbetet är att bidra med ökad kunskap samt ta fram ett underlag för Adlevas fortsatta arbete med psykisk ohälsa i arbetslivet, med andra ord hjälpa i Adlevas
verksamhetsutveckling då de idag ännu inte arbetar med denna metod.
Du är en av sex personer som jag vill presentera metoden för och ställa frågor om hur du uppfattar metoden i relation till din verksamhet. Om du samtycker till att medverka kommer jag vid intervjutillfället presentera själva metoden och har du funderingar redan nu, så tveka inte på att kontakta mig via mejl eller telefon.
Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Engla Hjulström
E-postadress Mobilnummer
BILAGA B INTERVJUGUIDE
Inledning
Presentera mig själv och gå igenom informationsbrevet ytterligare en gång med studiens syfte. Vidare presentera ADA+metoden och be om tillstånd för inspelning av intervju
Inledande frågor
• Skulle du vilja berätta lite om dig själv och din yrkesroll?
• Hur vanligt är det med psykisk ohälsa i synnerhet utmattningssyndrom i er verksamhet?
• Hur stödjer och hanterar ni idag medarbetare som upplever psykisk ohälsa i synnerhet utmattningssyndrom?
- (Vilka handlingsplaner/ riktlinjer har ni gällande psykisk ohälsa för medarbetare?
Huvudfrågor
• Hur ser du på metoden Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång [ADA+] användbarhet vid psykisk ohälsa i synnerhet utmattningssyndrom?
• Om du tänker tillbaka på arbetsprocessen i metoden, hur är din bild av den i förhållande till din verksamhet och era fall av rehabiliteringsärenden?
• Vilka möjligheter ser du med att arbeta med ADA+ i relation till psykisk ohälsa? • Vilka hinder ser du med att arbeta med ADA+ i relation till psykisk ohälsa?
• När i en sjuk- och rehabiliteringsprocess anser du att ADA+ skulle kunna tillämpas? • Om företagshälsovården tar sig av ADA+, hur skulle du vilja att de tar sig av ADA+ vid
sjuk- och rehabiliteringsärenden? - (Vilket stöd skulle ni vilja ha från företagshälsovården?)
• Hur uppfattar du att ADA+ möter dagens behov vad gäller psykisk ohälsa som finns bland medarbetare (och chefer) i er verksamhet?
• Vad tror du om kommunens intresse och möjligheter att inkludera ADA+ i sitt utbud av företagshälsovårdstjänster (inom rehabilitering till följd av psykisk ohälsa)?
Avslutning
Finns det något du önskar tillägga eller förtydliga kring det vi pratat om idag? Tack för medverkan och information för framtiden
Exempel på följdfrågor
Kan du utveckla vad du menar med…?
Kan du exemplifiera/ ge ett konkret exempel…? Varför upplevs det x eller y…?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00