5. Analys och diskussion
6.5 Förslag för vidare forskning
utse medarbetare som ansvarar för introduktionen. Detta för att erbjuda en standardiserad och pedagogisk introduktion.
6.5 Förslag för vidare forskning
Föreliggande studie har fokuserat på hur kunskapsöverföring och gemenskap kan påverka introduktionen av bemanningsanställda. Förslag till framtida forskning är att undersöka en fokusgrupp som blir introducerade med en introduktionsplan samt en som blir introducerade utan en plan. Detta kan anses vara intressant då organisationsstorlek kan påverka den mängd resurser som används till utbildning av viss fokusgrupp (Wiens-Tuers & Hill, 2002).
Vidare forskning kan beröra kostnader för omsättning av bemanningsanställda som är orsakad av en bristande introduktion. Det kan även studeras vilka störningskostnader som uppstår då bemanningsanställda inte lever upp till det grundläggande arbetet. Detta eftersom lägre skicklighet i arbetet kan leda till att endast enklare arbetsuppgifter kan genomföras (Techawitboonwong, Yenradee & Das, 2006).
Det skulle även kunna vara intressant att studera de bemanningsanställdas förväntningar på arbetet inom en viss bransch. Detta kan bidra till att organisationer får nya perspektiv på vilken typ av arbetsgivarvarumärke som kan anses attraktivt, samt hur dessa förväntningar kan påverka utvecklingen av introduktion till bemanningsanställda. Hur väl organisationens värderingar överensstämmer med en persons egna värderingar påverkar jobbsökandes upplevelse av arbetsgivarens attraktivitet (Cable & Judge, 1996).
Denna studie har inte undersökt hur kunskap sprids mellan olika skift, vilket kan anses vara angeläget att undersöka då kunskap tenderar att stanna i olika grupper (Dave & Koskela, 2009). Detta kan anses vara ett problem då olika grupper inom samma organisation kan behöva återuppfinna kunskap som andra skift redan besitter, trots att de tillhör samma organisation. Ett tydligare exempel på denna problematik kan återfinnas inom den projektorienterade delen av byggbranschen. Tidigare studier visar att mycket implicit
kunskap ofta stannar kvar inom de pågående projekten, samt går förlorad om projektgruppen separerar. Byggbranschen är högt informationsintensiv och därmed förlorar organisationer tid och resurser på att återfinna den identiska kunskap som anskaffats i tidigare projekt (Dave &
Koskela, 2009).
66
67
7. Referenser
Andersson, T. & Tengblad, S. (2015). Medarbetarskap: Ledarskap som kollektiv initiativförmåga. I Strannegård, L. (Red.), Ledarskapsboken (2. uppl., s. 248-272).
Stockholm: Liber.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm:
Liber.
Arbetsmiljöverket. (2018, 4 juni). Bemanningsanställdas introduktion i arbetet brister.
Hämtad 29 januari, 2019, från https://www.av.se/press/bemanningsanstalldas-introduktion-i-arbetet-brister/?hl=bemanning
Armstrong, S. J. & Cambell, T. T. (2013). A longitudal of individual and organisational learning. The Learning Organization, Volume 20, issue 3, 240-258.
doi:10.1108/09696471311328479
Beckman, T. J. (1999). The Current State of Knowledge Management. In J. Liebowitz (Red.), Knowledge Management Handbook (pp. 1-22). Boca Raton: CRC Press
Benzinger, D. (2016). "Organizational socialization tactics and newcomer information seeking in the contingent workforce". Personnel Review, Volume. 45 Issue: 4, pp.743-763.
doi:10.1108/ PR-06-2014-0131
Bowen, G. (2009). Document analysis as a qualitative research method. Qualitative Research Journal, 9(2), 27-40. doi:10.3316/QRJ0902027
Brady, M. & Briody, A. (2016). Strategic use of temporary employment contracts as real options. Journal of General Management v42 n2 (12/2016): 31-56.
doi:10.1177/030630701704200204
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Upplaga 3).
Stockholm: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
68 Cabrera, A. & Cabrera, E. (2005) Fostering knowledge sharing through people management practices. The International Journal of Human Resource Management, volume 16, issue 5, 720-735. doi:10.1080/09585190500083020
Cabrera, A. & Cabrera, E. (2002). Knowledge-sharing Dilemmas. Organization studies, volume 23, issue 5, 687-710. doi:10.1177/0170840602235001
Cable, D. M. & Judge, T. A. (1996). Person–Organization Fit, Job Choice Decisions, and Organizational Entry. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 67(3), ss.
294-311. doi:0.1006/obhd.1996.0081
Casimir, G. Lee, K. & Loon, M. (2012). Knowledge sharing: influences of trust, commitment and cost. Journal of Knowledge Management, vol.16, 740-753.
doi:10.1108/13673271211262781
Catasús, B., Högberg, O. & Johrén, A. (2012). Boken om personalekonomi. (1. uppl.) Malmö:
Liber.
Chambel, M., & Farina, A. (2015). Hrm and temporary workers’ well-being: A study in portugal and brazil. Cross Cultural Management, 22(3), 447-463. doi:10.1108/CCM-07-2013-0105
Chambel, J. M. & Sobral, F. (2011). "Training is an investment with return in temporary workers: A social exchange perspective". Career Development International, Vol. 16 Issue:
2, pp.161-177. doi:10.1108/13620431111115613
Christensen, P. H. (2007) "Knowledge sharing: moving away from the obsession with best practices". Journal of Knowledge Management, Vol. 11 Issue: 1, pp.36-47.
doi:10.1108/13673270710728
Dave, B. Koskela, L. (2009) Collaborative knowledge management - A construction case study. Automation in construction, vol 18 (7), pp. 894-902. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.autcon.2009.03.015
Davenport, T. H. & Prusak, L. (1998). Working knowledge: how organizations manage what they know. Boston, Mass.: Harvard Business School.
Diener, E., & Crandall, R. (1978). Ethics in social and behavioral research. U Chicago Press.
69 Edvinsson, L. & Malone, M.S. (1997). Intellectual capital: realizing your company's true value by finding its hidden brainpower. (1. ed.) New York: Harper Business.
Eisenhardt, K. (1989). Building theories from case study research. The Academy of Management Review, 14(4), 532-532. doi:10.2307/258557
Esaiasson, P., Gilljan, M. Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
Foote, D. A. (2004). Temporary workers: Managing the problem of unscheduled turnover.
Management Decision, Vol. 42 Issue: 8, pp. 963-973. doi:10.1108/00251740410555452 Gallagher, C. & Underhill, E. (2012). Managing work health and safety: recent developments and future directions. Asia Pacific Journal of Human Resources, Vol. 50 Issue: 2 pp. 227-224. doi:0.1111/j.1744-7941.2011.00014.x
Gan, G., Ryan, C. & Gururajan, R. (2006). The Effects of Culture on Knowledge
Management Practice: a Qualitative Case Study of MSC Status Company. Kajian Malaysia, 24 (1), pp. 97- 128. doi:10.1.1.506.9314
Gellerstedt, M. (1997). Statistiska metoder för kvalitetsutveckling (Uppl:1). Lund:
Studentlitteratur
Ghauri, P. N. & Grønhaug, K. (2010). Research methods in business studies. (4.,[reorganized and expanded] ed.) Harlow: Pearson Education.
Goldstein, A. & Reiboldt, W. (2004). The multiple roles of low income, minority women in the family and community: A qualitative investigation. Qualitative Report, 9(2), 241-265.
Gourlay, S. 2006. Conceptualizing Knowledge Creation: A Critique of Nonaka’s Theory.
Journal of Management Studies, Vol. 43(7), 1415–1436. doi:https://doi.org/10.1111/j.1467-6486.2006.00637.x
Göteborgs Universitetsbibliotek. (2018). Göteborgs universitetsbibliotek. Hämtad från Söktips: http://www.ub.gu.se/skriva/soktips/ Hämtad: 2019-02-12
Håkansson, K., Isidorsson, T., & Strauss-Raats, P. (2013). Kunskapssammanställning:
arbetsmiljö för hyresarbetskraft: inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Stockholm:
70 Arbetsmiljöverket. Hämtad 2019-02-06 från:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/arbetsmiljo-
for-hyresarbetskraft-inhyrdas-fysiska-och-psykosociala-arbetsmiljo-kunskapssammanstallningar-rap-2013-10.pdf
Hällstén, F. & Tengblad, S. (red.) (2006). Medarbetarskap i praktiken. Lund:
Studentlitteratur.
Jensen, T. & Sandström, J. (2016). Fallstudier. (Upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur.
Johnson, A. (2010). Hyrt går hem. Stockholm: Informationsförlaget
Kalifha, M. Yu, A. Y. & Shen, K. A. (2008). Knowledge management systems success: a contingency perspective. Journal of knowledge management, 12 (1), 119-132.
doi:10.1108/13673270810852430
Karim, N., Razi, M. & Mohamed, N. (2012) Measuring employee readiness for knowledge management using intention to be involved with KM SECi process, Business Process Management Journal, Vol 18 (5), pp. 777-791. Doi:
https://doi.org/10.1108/14637151211270153
Lee, C. S. & Kelkar, R. S. (2013), ICT and knowledge management: perspectives from the SECI model, The Electronic Library, Vol. 31(2), pp. 226-243.
doi:10.1108/02640471311312401
Lee, H. & Choi, B. (2003). Knowledge Management Enablers, Processes, and Organizational Performance: An integrative View and Empirical Examination, Journal of Management Information Systems, Vol: 20 (1), pp (179-228). Doi:
https://doi.org/10.1080/07421222.2003.11045756
Li, M. & Gao, F. (2003) "Why Nonaka highlights tacit knowledge: a critical review", Journal of Knowledge Management, Vol. 7(4), 6-14. doi: 10.1108/13673270310492903
Lincoln, Y. S. & Guba, E. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, CA: Sage.
Lind, R. (2014). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
71 Lindelöw Danielsson, M. (2003). Kompetensbaserad rekrytering, intervjuteknik och testning.
Stockholm: Natur och kultur.
Lindmark, A. & Önnevik, T. (2011). Human resource management: organisationens hjärta.
(2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Møller, C. (1994). "Employeeship: The Necessary Prerequisite for Empowerment: The Success or Failure of an Organization Is Not (only) the Manager′s Responsibility".
Empowerment in Organizations, Vol. 2 Issue: 2, pp. 4-13. doi:10.1108/09684899410061618 Nilsson, P., Wallo, A., Rönnqvist, D. & Davidsson, B. (2011). Human Resource
Development: att utveckla medarbetare och organisationer. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nonaka, I. (1994). A dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation. Organization science, 5(1), 14-37. doi:10.1287/orsc.5.1.14
Nonaka, I., Toyama, R. & Konno, N. (2001). SECI, Ba and Leadership: a Unified Model of Dynamic Knowledge Creation. In Nonaka, I. & Teece, D. (Ed.), Managing Industrial Knowledge (pp. 13-45). London: SAGE Publications.
Nonaka, I. & Takeuchi, H. (1995). The knowledge-creating company: how Japanese companies create the dynamics of innovation. New York: Oxford University Press.
Nordqvist, M., Hall, A. & Melin, L. (2009). Qualitative research on family businesses: The relevance and usefulness of the interpretive approach. Journal of Management &
Organization, 15(3), 294-308.
Polyani, M. (1966) The tacit dimension (1st Ed), London: Routledge & Kegan Paul.
SFS 2012:854. Lag om uthyrning av arbetstagare. Stockholm:
Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad 29 januari, 2019, från
http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2012854-om-uthyrning-av-arbetstagare_sfs-2012-854
Swap, W., Leonard, D. Shields, M. & Abrams, L. (2001) Using Mentoring and Storytelling to Transfer Knowledge in the Workplace, Journal of Management Information Systems, 18 (1), 95-114, doi: 10.1080/07421222.2001.11045668
72 Techawitboonwong, A., Yenradee, P. & Das, S. K. (2006). A master scheduling model with skilled and unskilled temporary workers. International Journal of Production Economics, 103 (2), (s. 798-809). doi:10.1016/j.ijpe.2005.11.009
Thurén, T. (2013). Källkritik. (3., [rev. och omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Tsoukas, H. (2005). Do we really understand tacit knowledge? In S. Little & T. Ray (Ed.), Managing Knowledge: An Essential Reader (2. ed., pp.105-125). Hämtad 2019-05-14 från:
[https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=72vuzSzaktMC&oi=fnd&pg=PA107&dq=Do +we+really+understand+tacit+knowledge&ots=sUhBAi2Scn&sig=M5CSMShuDFgMcN280 LEYDwYbQeI&redir_esc=y#v=onepage&q=Do%20we%20really%20understand%20tacit%
20knowledge&f=false]
Viitala, R. & Kantola, J. (2016). Temporary agency workers shake a work community: a social capital perspective. Employee Relations, Vol. 38 Issue 2, 147-162. doi: 10.1108/ER-01-2015-0012
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wheelan, S. A. (2017). Att skapa effektiva team en handledning för ledare och medlemmar.
Johanneshov: MTM.
Wibowo, A. M., Waluyo, R. Zhabrinna, Z. (2018). Investigation of the Relationship between the Knowledge Management Process and Preformance of a Construction Company: An Empirical Study, Interdisciplinary Journal of Information, vol:13, pp 417-435, doi:
https://doi.org/10.28945/4166
Wiens-Tuers, B. A. & Hill, E. T. (2002). Do They Bother? Employer Training of Temporary Worker. Review of Social Economy, Vol. 60 (4), 543-566.
doi:10.1080/0034676022000028064
Wikström, E. & Dellve, L. (2009). "Contemporary leadership in healthcare organizations:
Fragmented or concurrent leadership". Journal of Health Organization and Management, Vol. 23 Issue: 4, pp.411-428. doi: 10.1108/14777260910979308
73