Den genomförda studien indikerade att ungdomars avhållsamhet från alkohol främst var förknippat med hälsofördelar vid det första undersökningsåret, men att det år 2012 generellt fanns en avsaknad av förbättrad hälsa bland de som inte dricker alkohol. Det kan finnas flertalet möjliga förklaringar till det framkomna resultatet, vilka är av betydelse att undersöka ytterligare. Exempelvis har denna studie inte tagit hänsyn till vilken mängd alkohol som konsumeras bland de ungdomar som dricker alkohol. Även en minskad
alkoholkonsumtion bland de som dricker alkohol skulle kunna generera ökade hälsovinster, vilket i sådant fall kan ha påverkat denna studies resultat. Därav finns det ett behov av att undersöka ungdomars hälsa i relation till mängd konsumerad alkohol.
Därtill finns det ett behov av att undersöka orsakerna till att vissa ungdomar avstår från att dricka alkohol. Det finns en möjlighet att anledningen till avhållsamhet från alkohol har betydelse för huruvida icke-drickandet associeras med hälsofördelar eller hälsonackdelar. Detta kan ha avgörande betydelse för det folkhälsovetenskapliga arbetet inom området, då det inte nödvändigtvis är icke-drickande i sig som är av betydelse vid utformning av
hälsofrämjande interventioner utan snarare anledningen till icke-drickandet. Dessutom hade det även varit intressant att genomföra en kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av att inte dricka alkohol, då detta hade genererat en djupare förståelse för såväl anledningarna till alkoholavhållsamheten och för hur detta påverkar ungdomarnas hälsa, livskvalitet och vardagliga liv.
Det finns ett stort behov av vidare forskning gällande hälsan bland ungdomar som inte dricker alkohol, då tillgänglig kunskap har betydelse för det fortsatta folkhälsovetenskapliga arbetet inom området. Det är högst angeläget att främja ungdomarnas hälsa, men för att det ska vara möjligt krävs ytterligare kunskap gällande vilka faktorer som har betydelse för deras hälsa. Visar den fortsatta forskningen exempelvis att anledningarna varför vissa ungdomar inte dricker alkohol har betydelse för hälsoutfallen, kan det alkoholförebyggande- och hälsofrämjande arbetet anpassas utifrån den kunskapen.
45
7
SLUTSATSER
Ungdomars avhållsamhet från alkohol var associerat med en lägre grad av
psykosomatiska besvär vid det första undersökningsåret, medan det vid det andra undersökningsåret snarare var förknippat med en ökad grad av psykosomatiska besvär.
Det fanns ett samband mellan ungdomars avhållsamhet till alkohol och en lägre grad av depression, men detta gällde endast för det första undersökningsåret.
Ungdomar som inte dricker alkohol uppvisade ett antisocialt beteende i lägre utsträckning, vilket gällde för båda åren. Detta samband var dock svagare år 2012 än 2004.
De hälsofördelar som påvisats saknades eller minskades år 2012, samtidigt som andelen icke-drickare ökade något. Avsaknaden av hälsoeffekter år 2012 kan möjligtvis bero på att den psykiska ohälsan kan ha ökat både hos drickare och icke- drickare.
REFERENSLISTA
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) (5th ed.). Arlington: American Psychiatric Association.
Andershed, H., Kerr, M., & Stattin, H. (2002). Understanding the abnormal by studying the normal. Acta Psychiatria Scandinavia, 106, 75-80. doi: 10.1034/j.1500-
0447.106.s412.17.x
Andréasson, S., Chlkritzhs, T., Dangardt, F., Holder, H., Naimi, T., & Stockwell, T. (2014). Evidence about health effects of ”moderate” alcohol consumption: Reasons for sceptisism and public health implications. Stockholm: IOGT-NTO & The Swedish Society of Medicine.
Andréasson, S., & Allebeck, P. (2005). Alkohol och hälsa: En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Alfvén, G. (1997). Psychosomatic pain in children: A psychomuscular tension? European Journal of Pain, 1(1), 5-14. doi: 10.1016/S1090-3801(97)90047-1
Aro, H., Paronen, O., & Aro, S. (1987). Psychosomatic symptoms among 14-16 year old Finnish adolescents. Social psychiatry, 22(3), 171-176. doi: 10.1007/BF00583852 Balnaves, M., & Caputi, P. (2001). Introduction to quantitative research methods: an
investigative approach. London: SAGE publications.
Bannigan, K., & Watson, E. (2009). Reliability and validity in a nutshell. Journal of Clinical Nursing, 18, 3237-3243. doi: 20.1111/j.1365-2702.2009.02939.x
Bernstein, G. A., Massie, E. D, Thuras, P. D, Perwien, A. R., Borchardt, C. M., & Crosby, R. D. (1997). Somatic symptoms in anxious-depressed school refusers. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 36(5), 661-688. doi: 10.1097/00004583-199705000-00017
Bertrand, M., & Mullainathan, S. (2001). Do People Mean What They Say? Implications for Subjective Survey Data. Economics and Social Behaviour, 91(2), 6772
Bonita, R., Beaglehole, R., & Kjellström, T. (2006). Basic epidemiology (2nd ed.) Geneva: WHO.
Brambor, T., Clark, W. R., & Golder, M. (2006). Understanding Interaction Models: Improving Empirical Analyses. Political Analysis, 14(1), 63-82. doi:
10.1093/pan/mpi014
Brunborg, G. S., Bye, E. K., & Rossow, I. (2014). Collectivity of drinking behaviour among adolescents: An analysis of the Norwegian ESPAD data 1995-2011. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 31. doi: 10.2478/nsad-2014-0030
Bush, K., Kivlahan, D.R., McDonell, M.B., Fign, S.D., & Bradley, K.A. (1998). The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Archives of Internal Medicine., 158, 1789-95.
doi:10.1001/archinte.158.16.1789
Hibell, B., Guttormsson, U., Ahlström, S., Balakireva, O., Bjarneson, T., Kokkevi, A., & Kraus. (2011). The 2011 ESPAD Report: Substance Use Among Students in 36 European Countries. Stockholm: CAN.
CAN. (2012). Skolelevers drogvanor 2012: CAN rapport 133. Stockholm: CAN.
CAN. (2014). Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård: en kartläggning av hur de mår och vilka som får stöd. CAN rapport 143. Stockholm: CAN.
CAN. (2014b). Drogutvecklingen i Sverige 2014. CAN Rapport 144. Stockholm: CAN. CAN. (2014c). Hur mycket dricker svensken?: Alkoholkonsumtion i siffror 2001-2012. CAN
Rapport 140. Stockholm: CAN.
CAN. (2015). Skolelevers drogvanor 2015: CAN rapport 154. Stockholm: CAN. CAN. (2016). Skolelevers drogvanor 2016: CAN rapport 161. Stockholm: CAN.
Chen, Y- C., Storr, C. L., Tang, G- M., Huang, S- L., Hsiao, C. K., Chen, W. J. (2008). Early alcohol experiences and adolescent mental health: A population-based study in Taiwan. Drug and Alcohol Dependence, 95(3), 209-218. doi:
10.1016/j.drugalcdep.2008.01.018
Chen, K., & Kandel, D. B. (1995). The natural history of drug use from adolescence to the mid-thirties in a general population sample. American Journal of Public Health, 81, 41-47.
Cho, S- B., Heron, J., Aliev, F., Salvatore, J- E., Lewis, G., Macleod, J., … Dick, D. M. (2014). Directional Relationships Between Alcohol Use and Antisocial Behaviour Across Adolescence. Alcoholism: Clinical and Experimental Research, 38,(7), 2024-2033. doi: 10.1111/acer.12446
Cochrane, R., & Bal, S. (1990). The drinking habits of Sikh, Hindu, Muslim and white men in the West Midlands: a community survey. Brittish Journal of Addiction, 85(6), 759- 769. doi: 10.1111/j.1360-0443.1990.tb01688.x
Creswell, J. W. (2013). Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. (4th ed.). Thousand Oaks: SAGE Publications.
Deykin, E., Levy, J., Wells, V. (1987). Adolescent Depression, Alcohol and Drug Abuse. American Journal of Public Health, 77(2), 178-182. doi: 10.2105/AJPH.77.2.178 Duncan, S. C., Alpert, A., Duncan, T. E., & Hops, H. (1997). Adolescent alcohol use
development and young adult outcomes. Drug and Alcohol Dependence, 49, 39-48. doi: 10.1016/S0376-8716(97)00-137-3
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (Upplaga 2) Lund: Studentlitteratur. Ellickson, P. L., Tucker, J. S., & Klein, D. J. (2003). Ten-Year Prospective Study of Public
Health Problems Associated With Early Drinking. Pediatrics, 111(5), 949-955. doi: 10.1542/peds.111.5.939
Field, A. (2009). Discovering Statistics Using SPSS: And Sex and Drugs and Rock ’N’ Roll (3rd ed.). London: SAGE Publications.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14: Grundrapport. Stockholm: Folkhäsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2016a). Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld- Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsarbete. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2016b). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2016c). Folkhälsan i Sverige 2016: årlig rapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Fundudis, T., Berney, T. P., Kolvin, I., Famuyiwa, O.O., Barrett., Bhate, S., & Tyrer, S. P. (1991). Reliability and Validity of Two Self-Rating Scales in the Assessment of Childhood Depression. British Journal of Psychiatry, 159(11), 36-40.
Grant, B. F., & Dawson, D. A. (1997). Age at onset of alcohol use and its association with DSM-IV alcohol abuse and dependence: Results from the national longitudinal Alcohol Epidemiologic Survey. Journal of Substance Abuse, 9, 103-110. doi: 10.1016/S0899-3289(97)90009-2
Hardin, J. W., & Hilbe, J. M. (2002). Generalized Estimating Equations. Boca Raton, Fla.: Chapman & Hall/CRC.
Hasselgren, S. (2012). Totalkonsumtionsmodellen och alkoholskador. Alcohol & Narkotika, 6, 9-10.
Health and Social Care Information Centre. (2013). Smoking, drinking and drug use among young people in England in 2013. London: Health and Social Care Information Centre.
Hellström, C. Adolescent Gaming and Gambling in Relation to Negative Social
Consequences and Health (Doctoral thesis, Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine, 1131). Uppsala: Acta
Universitatis Upsaliensis. Retrieved from: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:849759/FULLTEXT01.pdf
Hingson, R., Heeren, T., Levenson, S., Jamanka, A., & Voas, R. (2002). Age of drinking onset, driving after drinking, and involvement in alcohol related motor-vehicle crashes.
Accident Analysis and Prevention, 34(1), 85-92. doi: 10.1016/S0001-4575(01)00002- 1
Hingson, R., Heeren, T., & Zakocs, R. (2001). Age of drinking onset and involvement in physical fights after drinking. Pediatrics, 108(4), 872-877. doi:
10.1542/peds.108.4.872
Hjern, A. (2006). Chapter 7: Children’s and young people’s health. Scandinavian Journal of Public Health, 34(67), 165-183. 10-1080/14034950600677238
Hope, A. (2014). ’Lead Us Not into Temptation’: Adolescence and Alcohol Policy in Europé. Alcohol and Alcoholism, 49(2), 126-127. doi: 10.1093/alcalc/agt157
Ivarsson, T., Lindberg, A., & Gillberg, C. (1994). The Birlesson Depression Self-rating Scale (DSRS). Clinical evaluation in an adolescent inpatient population. Journal of affective disorders, 32(2), 115-125.
Kelly, T. M., Donovan, J. E., Chung, T., Bukstein, O. G., & Cornelius, J. R. (2009). Brief Screens for Detecting Alcohol Use Disorder Among 18-20 Year Old Young Adults in Emergency Departments: Comparing AUDIT-C, CRAFFT, RAPS4-QF, FAST, RUFT- Cut, and DSM-IV 2-Item Scale. Addictive Behaviours., 34(8), 668-674. doi:
10.1016/j.addbeh.2009.03.038
Kivimäki, P., Kekkonen, V., Valtonen, H., Tolmunen, T., Honkalampi, K., Tacke, U., … Laukkanen, E. (2014). Alcohol use among adolscents, aggressive behaviour, and internalizing problems. Journal of Adolscence, 37(6), 945-951. doi:
10.1016/j.adolescence.2014.06.011
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. Larm, P., Hodgins, S., Larsson, A., Samuelsson, Y. M., Tengström, A. (2008). Long-term
outcomes of adolescents treated for substance misuse. Drug and Alcohol Dependence, 96(1), 79-89. doi: 10.1016/j. drugalcdep.2008.01.026
Larm, P., Silva, T. C., & Hodgins, S. (2015). Adolescent Substance Misusers with and without Delinquency: Death, Mental and Physical Disorders, and Criminal Convictions from Age 21 to 45. Journal of Substance Abuse Treatment, 59, 1-9. doi:
10.1016/j.jsat.2015.06.009
Larm, P., Åslund, C., & Nilsson, K. W. (2017). The role of online social network chatting for alcohol use in adolescence: Testing three peer-related pathways in a Swedish population-based sample. Computers in Human Behaviour, 71, 284-290. doi: 10.1016/j.chb.2017.02.012
Leifman, H., Kühlhorn, E., Allebeck, P., Andréasson, S., & Romelsjö, A. (1995). Abstinence in late adolescence- antecedents to and covariates of a sober lifestyle and its
Lim, S. S., Vos, T., Flaxman, A. D., Danaei, G., Shibuya, K., Adair-Rohani, H., … Ezzati, M. (2012). A comparative risk assessment of burden of disease and injury attributable to 67 risk factors and risk factor cluster in 21 regions, 1990-2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010. The Lancet, 380(9859), 2224-2260. doi: 10.1016/s0140-6736(12)61766-8
Lisdahl, K. M., Gilbart, E. R., Wright, N. E., & Shollenbarger, S. (2013). Dare to delay? The impacts of adolescent alcohol and marijuana use onset on cognition, brain structure and function. Frontiers in Psychiatry, 4, 53. doi:10.3389/fpsyt.2013.00053
Livingstone, M., Raninen, J., Slade, T., Swift, W., Lloyd, B., & Dietze, P. (2016).
Understanding trends in Australian alcohol consumption- An age-period-cohord model. Addiction, 111(9), 1590-1598. doi: 10.1111/add.13396
Lo, C. C., Cheng, T. C., & de la Rosa, I. A. (2015). Depression and Substance Use: A Temporal-Ordered Model. Substance Use & Misuse, 50(10), 1274-1283. doi: 10.3109/10826084.2014.998236
Maimaris, W., & McCambridge, J. (2013). Age of first drinking and adult alcohol problems: systematic review of prospective cohort studies. J Epidemiol Community Health, 68, 268-274. doi: 10.1136/jech-2013-203402
Mann, C. J. (2003). Observational research methods. Research design II: cohort, cross sectional, and case-control studies. Emergency Medicin Journal, 20(1), 54. doi: 10.1136/emj.20.1.54
Merill, R. M. (2013). Introduction to Epidemiology (6th ed.). Burlington, Jones & Bartlett Learning.
Morera, O. F., & Stokes, S. M. (2016). Coefficient [alpha] as a Measure of Test Score
Reliability: Review of 3 Popular Misconceptions. American Journal of Public Health, 106(3), 458-461. doi: 10.2105/AJPH.2015.302993
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (2015). När livet känns fel: Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Nachar, Nadim. (2008). The Mann-Whitney U: A Test for Assessing Whether Tho
Independent Samples Come from the Same Distribution. Tutorials in Quantitative Mehods for Psychology, 4(1), 13-20. doi: 10.20982/tqmp.04.1.p013
Nelder, J. A., & Wedderburn, W. M. (1972), Generalized Linear Models. Journal of the Royal Stastistical Society, 135(3), 370-384. doi: 10.2307/2344614
Nixon, K., & McClain, J. A. (2010). Adolescence as a critical window for developing an alcohol use disorder: Current findings in neuroscience. Curr Opin Psychiatry, 23(3), 227-232. doi: 10.1097/YCO.013e32833864fe
Norström, T., & Ramstedt, M. (2006). Sweden- is alcohol becoming an ordinary commodity?. Addiction, 101, 1543-1545. doi: 10.1111/j.1360-0443.2006.01540.x
O’Mallie, P. M. (2004). Maturing out of problematic alcohol use. Alcohol Research and Health, 28(4), 202-208.
Pedersen, W. (2013). Alkoholavholdende- en risikogruppe?. Tidsskriftet den Norske Legeforening, 133, 33-36.
Petit, G., Kornreich, C., Verbanck, P., & Cimochowska, A. (2013). Why is adolescence a key period of alcohol initiation and who is prone to develop long-term problem use?: A review of current available data. Socioaffective Neuroscience & Psychology, 3. doi: 10.3402/snp.v3i0.21890
Pennay, A., Livingstone, M., & MacLean, S. (2015). Young people are drinking less: It i time to find out why. Drug and Alcohol Review, 34(2), 115-118. doi: 10.1111/dar.12255 Polit, D. E., & Beck, C. T. (2006). The Content Validity Index: Are You Sure You Know What’s
Being Reported? Critique and Recommendations. Research in Nursing and Health, 29, 489-497. doi: 10.1002/nur.20147
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tilgänglig:
http://www.regeringen.se/49bbde/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9 846/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Raninen, J., Livingstone, M., & Leifman, H. (2014). Declining Trends in Alcohol Consumption Among Swedish Youth- Does he Theory of Collectivity Drinking
Cultures Apply?. Alcohol and Alcoholism, 49(6), 681-686. doi: 10.1093/alcalc/agu045 Rimpelä, A., Rainio, S., Pere, L., Lintonen, T., & Rimpelä, M. (2006). Use of tobacco
products, alcohol use and exposure to drugs in 1977-2005: Adolescent Health and Lifestyle Survey 2005 in Finland. Helsingfors: Ministry of Social Affairs and Health. Room, R. (2004). Alcohol and harm reduction, then and now. Critical Public Health, 14, 329-
344.
Rose, G. (1985). Sick individuals and sick populations. International Journal of Epidemiology, 14, 32-38. doi: 10.1093/ije/30.3.427
Sawyer, S. M., Afifi, R. A., Bearinger, L. H., Blakemore, S-J., Dick, B., Ezeh, A. C., & Patton, G. C. (2012). Adolescense: a foundation for future health. Lancet, 379(9826), 1630- 1640. doi: 10.1016/s0140-6736(12)60531-5
SBU. (2004). Behandling av depressionssjukdomar, volym 1: En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport 166/1). Stockholm: SBU.
SBU. (2016). Program för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård: En systematisk översikt och utvärdering av ekonomiska, sociala och etiska aspekter (SBU-rapport 252). Stockholm: SBU.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shield, K. D., Parry, C., & Rehm, J. (2013). Chronic diseases and conditions related to alcohol use. Alcohol Research, 35(2), 155-173.
Skog, O. J. (1985). The Collectivity of Drinking Cultures: A Theory of the distribution of Alcohol Consumptation. Brittish Journal of Addiction, 80, 83-99. doi: 10.1111/j.1360- 0443.1985.tb05294.x
Skogen, J. C., Harvey, S. B., Henderson, M., Stordal, E., & Mykletun, A. (2009). Anxiety and depression among abstainers and low-level alcohol consumers. The Nord Trøndelag Health Study. Addiction, 104(9), 1519-1529. doi: 10.1111/j.1360-0443.2009.02659.x Skogen, J.C., Mykletun, A., Ferri, C. P., Bebbington, P., Brugha, T., Coid, J., … Stewart, R.
(2011). Mental and Personality disorders and abstinence from alcohol: results from a national household survey. Psychological Medicine, 41, 809-818. doi:
10.1017/S00331710001388
Skogen, J. C., Knudsen, A. K., Mykletun, A., Nesvåg, S., & Øverland, S. (2012). Alcohol consumption, problem drinking, abstention and disability pension award. The Nord- Trøndelag Health Study (HUNT). Addiction, 107, 98-108. doi: 10.111/j.1360-
0443.2011.03551
Smith, T. (2014). The Social Media Revolution. International Journal of Market Research, 51(4), 559-561. doi: 10.2501/S1470785309200733
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen.
Spear, L. P. (2011). Adolescent Neurobehavioral Characteristics, Alcohol Sensitivities, and Intake: Setting the Stage for Alcohol Use Disorder?. Child Develoment Perspectives, 5(4), 231-238. doi. 10.1111/j.1750-8606.2011.00182.x
Spear, L. P. (2015). Adolescent alcohol exposure: Are there separable vulnerable periods within adolescence? Psycholohy & Behaviour, 148, 122-130. doi:
10.1016/j.physbeh.2015.01.027
Statens folkhälsoinstitut. (2004). Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2011a). Alkohol: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2011b). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga: Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2013a). Barn och unga 2013: utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Samlad folkhälsorapportering. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2013b). Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion- hur hänger det ihop?: En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till
förebyggande insatser. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Stockholms Stadsmission. (2016). Barn- och ungdomsrapporten 2016: Tema: När livet blir outhärdligt- psykisk ohälsa bland barn och unga. Stockholm: Stockholms
Stadsmission.
Svanborg, P., & Ekselius, L. (2009). Self-assessment of DSM-IV criteria for major depression in psychiatric out-and inpatients. Nordic Journal of Psychiatry, 57(4), 291-296. doi: 10.1080/08039480307281
Svensson, J., & Andersson, D-E. (2016). What Role Do Changes in the Demographic
Composition Play in the Declining Trends in Alcohol Consumption and the Increase of Non-dringers Among Swedish Youth? A Time-series Analysis of Trends in Non- drinking and Region of Origion 1971-2012. Alcohol and Alcoholism, 51(2), 172-176. doi: 10.1093/alcalc/agv074
Svensson, J., & Enefalk H. (2012). Totalkonsumtionsmodellen- en kort beskrivning. I J. Storbjörk (Red.), Samhället, alkoholen och drogerna: Politik, konstruktioner och dilemman (s.63-70). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Svenska BUP-föreningen. (2003). Barn och ungdomar med antisocialt eller aggressivt utagerande: Kliniska riktlinjer för bedömning och handläggning inom barn och ungdomspsykiatri. Linköping: Svenska BUP-föreningen.
Svensk Försäkring. (2013). Medicinsk invaliditet- Sjukdomar 2013: Gradering av medicinsk invaliditet till följd av sjukdom. Stockholm: Svensk Försäkring.
VanderWeele, T. J., & Knol, M. J. (2014). A Tutorial on Interaction. Epidemiologic Methods, 3(1), 33-72. doi: 10.1515/em-2013-0005
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Werner, G. K., & Butt, J. C. (2001). Motives for not drinking alcohol among Australian adolescents: Development and initial validation for a fice-factor scale. Addictive Behaviour, 26(5), 633-649. doi: 10.1016/S0306-4603(00)00147-7
WHO. (2008b). Closing the gap in a generation: health equity through action on the social determinants of health: final report of the Commision on Social Determinants of Health. Geneva: WHO.
WHO. (2010). Global strategy to reduce the harmful use of alcohol. Geneva: WHO. WHO. (2014). Global status report on alcohol and health 2014. Geneva: WHO.
Östberg, V., Alfvén, G., & Hjern, A. (2006). Living conditions and psychosomatic complaints in Swedish schoolchildren. Acta Paediatrica, 95(8), 929-934. doi:
1
BILAGA B: BEGREPPSFÖRKLARING FÖR STATISTISKA ORD
ANOVA: en variansanalys som används för att undersöka skillnader i medelvärde mellan
olika grupper, vid användande av kontinuerliga variabler.
B: icke-standardiserad regressionskoefficient. Indikerar styrkan i sambandet mellan en
beroende och en oberoende variabel
Chi2-test: analysmetod för att mäta skillnader mellan grupper, vid användande av
kategoriska variabler.
Confounder: en variabel, utöver de beroende variablerna, som potentiellt kan påverka den
oberoende variabeln.
Cronbach’s Alfa: ett mått på reliabiliteten hos en skala. Beräknar hur de olika frågorna
mäter ett gemensamt begrepp.
Dikotomisering: Värdena för en variabel transformeras till att endast utgöras av två
värden. De ursprungliga värdena kategoriseras till två grupper.
Frihetsgrader (df): möjligheten till variation inom en observation.
F-värde: ett värde för signifikansnivån för ett test, används vid jämförelser av medelvärden
mellan olika grupper. Variationen i medelvärde inom grupperna jämförs med variationen i medelvärde mellan grupperna.
Generalized Linear Model: en icke-parametrisk analysmetod som används för att mäta
linjära samband mellan oberoende och beroende variabel. Används när variablerna är kontinuerliga, men inte normalfördelade.
Icke-parametrisk analys: analysmetoder som används när en variabel inte är
normalfördelad.
Interaktionseffekt: hur den kombinerade effekten av två eller fler oberoende variabler
påverkar en beroende variabel. Används för att mäta skillnader i samband.
Linjär regressionsanalys: analysmetod för att undersöka graden av ett linjärt samband
mellan oberoende och beroende variabler
Mann-Withney test: en icke-parametrisk analysmetod som används för att undersöka
skillnader i medelvärde mellan två grupper. Används när variablerna är kontinuerliga och inte normalfördelade.
Normalfördelning: En sannolikhetsfördelning av en slumpmässig variabel som har vissa
2
sällan värden med stor avvikelse. En normalfördelad variabel är symmetriskt centrerad kring medelvärdet.
n=: antal deltagare.
p-värde: visar signifikansnivån för ett test, det vill säga hur stor sannolikheten är att
resultatet uppkommit av slumpen.
Standardavvikelse: ett statistiskt mått på hur mycket de olika värdena inom en population
avviker från medelvärdet.
zB: standardiserad regressionskoefficient. Indikerar styrka på ett samband mellan beroende
och oberoende variabel i standardiserad form. Användande av standardiserade
regressionskoefficienter gör det möjligt att jämföra koefficienterna direkt med varandra för att bedöma vilken variabel som har starkast effekt.
1
BILAGA A: UTVALDA ENKÄTFRÅGOR FRÅN LIV OCH HÄLSA
UNG VÄSTMANLAND
Confounders
Är du kille eller tjej?
Kille
□
Tjej
□
Var är du och dina föräldrar födda?
Du själv Pappa Mamma Sverige
□
□
□
Övriga Norden□
□
□
Övriga Europa□
□
□
Utanför Europa□
□
□
Hur ofta brukar du träna på din fritid, mer än 30 minuter, så att du blir
andfådd/svettas?
Varje dag 4-6 gånger i veckan 2-3 gånger i veckan 1 gång i veckan 1-3 gånger i veckan Mindre än 1 gång i månaden Aldrig
□
□
□
□
□
□
□
2
Röker du?
Nej, jag har
aldrig rökt
Nej, jag har
slutat röka
Ja, jag röker
någon gång
ibland
Ja, jag röker
dagligen
□
□
□
□
Har du någon gång använt hasch/marijuana?
Aldrig
1 gång
2-4 gånger
5-10
gånger
11-20
gånger
21-50
gånger
Mer än 50
gånger
□
□
□
□
□
□
□
Har du någon gång använt annan narkotika än hasch/marijuana?
Aldrig
1 gång
2-4 gånger
5-10
gånger
11-20
gånger
21-50
gånger
Mer än 50
gånger
□
□
□
□
□
□
□
Alkoholkonsumtion
Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du druckit alkohol?
Aldrig Varannan månad eller mer sällan Ungefär en gång i månaden 2-4 gånger i månaden 2-3 gånger per vecka 4 gånger i veckan eller mer
□
□
□
□
□
□
3