Resultatet i föreliggande studie är förmodligen inte unikt, det är inte några direkta fynd som revolutionerar bilden av ungdomars SoM-användning. Emellertid finns få svenska studier inom ämnet, vilket gör att resultatet kan anses intressant i svensk kontext. Eftersom LHU-17 är en totalundersökning och visar en bild av hälsoläget kan delar av resultatet vara av nytta och intressant för vidare forskning. Föreliggande studie skulle exempelvis kunna vara en grund för skapandet av nya hypoteser. Dessutom kunna säkerställa sambanden med
exempelvis confunders, med det kunna avfärda variabler som skulle kunna störa sambanden. Eftersom föreliggande studies resultat bekräftar den bild som tidigare forskning visat stärker det också evidensnivån för att SoM kan upplevas som stressfullt för ungdomar. Det har betydelse för folkhälsan att vidga kunskapen och veta vilka faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Vidare skulle det vara av intresse att göra en utförligare studie inom ämnet, undersöka
om sambanden skiljer sig mellan årskurserna eller om kränkningar har en relation till ålder. Det bör även tillägas att studier skulle behöva göras under tid för att kunna undersöka orsakssamband mellan exempelvis SoM-användning och stress. Såldes är studien en totalundersökning, det finns flera samband, könsskillnader och förekomster som skulle kunna utvecklas vid mer omfattande studier.
Föreliggande studies resultat kan användas i exempelvis hälsofrämjande arbete, resultatet är tillgängligt för personer med bestämde funktioner i samhället för huruvida satsningar ska göras inom diverse områden som påverkar folkhälsan. Eftersom stress är ett
folkhälsoproblem är det av vikt att kartlägga vilka faktorer som bidrar till stress. Genom att kartlägga detta kan interventioner göras för att minska stressen således förebygga den. Region Västmanland (2017) menar att LHU-17 utförs med syfte att hjälpa forskning och påverka det hälsofrämjande arbetet i länet. Panadis (2014) menar också att mindre
tvärsnittsstudier kan vara av nytta för just hälsofrämjande arbete. Ungdomar känner sig mer stressade, skolan är en arena där möjlighet finns till att arbeta för att minska stressen. Föreliggande studies resultat visade att finns ett samband mellan kränkningar på SoM och stress. Skolan kan arbeta med att hjälpa individer som blivit utsatta för kränkningar. Exempelvis genom att finnas som stöd för dessa ungdomar. Även förebygga mobbing som delvis förflyttats till sociala plattformar.
7
SLUTSATS
• Det förekommer hög frekvens av SoM-användning bland ungdomar i Västmanland. 40,6 procent av ungdomarna i Västmanland använder SoM en eller flera gånger i timmen. Det förekommer kränkningar på SoM även bland ungdomar i Västmanland. Ungdomar är stressade, 42,7 procent av ungdomarna känner sig väldigt eller ganska stressade.
• Det finns signifikanta samband mellan ungdomar som använder SoM en eller flera gånger per timme och ungdomar som är väldigt och ganska stressade. Emellertid skulle en mer omfattande studie behöva göras för att konkretisera orsakssamband och utkristallisera om stress gör ungdomar mer aktiva på SoM eller om SoM gör ungdomar stressade. Det finns även signifikanta samband mellan ungdomar som har blivit kränkta på SoM och ungdomar som är väldigt eller ganska stressade.
• Föreliggande studies resultat beskriver att det finns könsskillnader gällande stress. Tjejer är mer stressade än killar. Av ungdomar som använder SoM en eller flera gånger per timme är tjejer fler än killar.
REFERENSLISTA;
Referenslista;
Ajzen, I. (2005). Attitudes, personality, and behavior. (2nd ed.) Maidenhead, Berkshire, England: Open University Press.
Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50(2), 179-211. doi: 10.1016/0749-5978(91)90020-T
Alperstein, N. (2015). Social Comparison of Idealized Female Images and the Curation of Self on Pinterest. The Journal Of Social Media In Society, 4(w), 5-27.
Bailey, J., Steeves, V., Burkell, J., & Regan, P. (2013). Negotiating with Gender Stereotypes on Social Networking Sites: From 'Bicycle Face' to Facebook. SSRN Electronic Journal. doi: 10.2139/ssrn.2279202
Bergström, A. (2010). Personligt och privat i sociala medier. Sören Holmberg & Lennart Weibull (red). Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Boyd, d., & Ellison, N. (2007). Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship.
Journal Of Computer-Mediated Communication, 13(1), 210-230. doi: 10.1111/j.1083- 6101.2007.00393.x
Bjerling, J. & Ohlsson, J. (2010). En introduktion till logistisk regressionsanalys [Elektronisk resurs].
Breslin, J., & Decker, S. (2007). The Future of Social Networks on the Internet: The Need for Semantics. IEEE Internet Computing, 11(6), 86-90. doi: 10.1109/mic.2007.138 Choi, K., Son, H., Park, M., Han, J., Kim, K., Lee, B., & Gwak, H. (2009). Internet overuse
and excessive daytime sleepiness in adolescents. Psychiatry And Clinical Neurosciences, 63(4), 455-462. doi: 10.1111/j.1440-1819.2009.01925.x
Davidsson, P. & Thoresson, A. (2017). Svenskarna och internet 2017: undersökning om svenskarnas internetvanor. Stockholm: IIS, Internetstiftelsen i Sverige.
de Anda, D., Bradley, M., Collada, C., Dunn, L., Kubota, J., & Hollister, V. et al. (1997). A Study of Stress, Stressors, and Coping Strategies among Middle School Adolescents. Children & Schools, 19(2), 87-98. doi: 10.1093/cs/19.2.87
De Vriendt, T., Clays, E., Huybrechts, I., De Bourdeaudhuij, I., Moreno, L., Patterson, E. ... De Henauw, S (2011). European adolescents’ level of perceived stress is inversely related to their diet quality: the Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition in
Adolescence study. British Journal Of Nutrition, 108(02), 371-380.
http://dx.doi.org/10.1017/s0007114511005708
Doll, J., & Ajzen, I. (1992). Accessibility and stability of predictors in the theory of planned behavior. Journal Of Personality And Social Psychology, 63(5), 754-765. doi: 10.1037//0022-3514.63.5.754
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2., moderniserade och utök. uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
Efrat, K., & Shoham, A. (2013). The theory of planned behavior, materialism, and aggressive driving. Accident Analysis & Prevention, 59, 459-465. doi: 10.1016/j.aap.2013.06.023 Field, A. (2009). Discovering statistics using SPSS: (and sex and drugs and rock 'n' roll). (3.
uppl.) Los Angeles: SAGE.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Folkhälsans utveckling. Hämtad 2019-03-08, från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/577b81a929364c6da074a391e2 9c134d/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2018-18001.pdf Folkhälsomyndigheten. (2019). Hämtad 2019-03-08, från: http://fohmapp.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/C_HBSC/C_HB SC__Socrelationer__Mobbning/Mobbning.px/table/tableViewLayout1/?rxid=57c69 24b-786a-4bac-ab43-8dc880230062
Flueckiger, L., Lieb, R., Meyer, A., Witthauer, C., & Mata, J. (2016). The importance of physical activity and sleep for affect on stressful days: Two intensive longitudinal studies. Emotion, 16(4), 488-497. http://dx.doi.org/10.1037/emo0000143
Hankin, B., Badanes, L., Smolen, A., & Young, J. (2015). Cortisol reactivity to stress among youth: Stability over time and genetic variants for stress sensitivity. Journal Of Abnormal Psychology, 124(1), 54-67. doi: 10.1037/abn0000030
Hellström, C., Nilsson, K., Leppert, J., & Åslund, C. (2012). Influences of motives to play and time spent gaming on the negative consequences of adolescent online computer gaming. Computers In Human Behavior, 28(4), 1379-1387.
http://dx.doi.org/10.1016/j.chb.2012.02.023
Henriksson, O. & Rasmusson, M. (2013). Fysiologi: med relevant anatomi. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hysing, M., Pallesen, S., Stormark, K., Jakobsen, R., Lundervold, A., & Sivertsen, B. (2015). Sleep and use of electronic devices in adolescence: results from a large population- based study. BMJ Open, 5(1), e006748-e006748. doi: 10.1136/bmjopen-2014- 006748
Gradus, J., Horváth-Puhó, E., Lash, T., Ehrenstein, V., Tamang, S., & Adler, N. et al. (2019). Stress Disorders and Dementia in the Danish Population. American Journal Of Epidemiology, 188(3), 493-499. doi: 10.1093/aje/kwy269
Kietzmann, J., Hermkens, K., McCarthy, I., & Silvestre, B. (2011). Social media? Get serious! Understanding the functional building blocks of social media. Business Horizons, 54(3), 241-251. doi: 10.1016/j.bushor.2011.01.005
Kietzmann, J., Silvestre, B., McCarthy, I., & Pitt, L. (2012). Unpacking the social media phenomenon: towards a research agenda. Journal Of Public Affairs, 12(2), 109-119. doi: 10.1002/pa.1412
Kjellberg, A. & Wadman, C. (2002). Subjektiv stress och dess samband med psykosociala förhållanden och en prövning av stress-energi-modellen. Solna: Arbetslivsinstitutet. Kowalski, R., Schroeder, A., Giumetti, G., & Lattanner, M. (2014). "Bullying in the digital
age: A critical review and meta-analysis of cyberbullying research among youth":. Psychological Bulletin, 140(4), 1137-1137. doi: 10.1037/a0036634
Larm, P., Åslund, C., & Nilsson, K. (2017). The role of online social network chatting for
alcohol use in adolescence: Testing three peer-related pathways in a Swedish
population-based sample. Computers In Human Behavior, 71, 284-290. doi:
10.1016/j.chb.2017.02.012
McBride, D. (2011). Risks and Benefits of Social Media for Children and Adolescents. Journal Of Pediatric Nursing, 26(5), 498-499. doi: 10.1016/j.pedn.2011.05.001 McBride, D. (2017). Daily Digital Technology Use Linked to Mental Health Symptoms for
High-risk Adolescents. Journal Of Pediatric Nursing, 36, 254-255. doi: 10.1016/j.pedn.2017.06.003
Merrill, R.M. (2013). Introduction to epidemiology. (6e. uppl.) Burlington, Mass.: Jones & Bartlett Learning.
Modin, B., Östberg, V., Toivanen, S., & Sundell, K. (2011). Psychosocial working conditions, school sense of coherence and subjective health complaints. A multilevel analysis of ninth grade pupils in the Stockholm area. Journal Of Adolescence, 34(1), 129-139. doi: 10.1016/j.adolescence.2010.01.004
Nyberg, A. & Wiberg, M. (2014). Sociala medier och härskartekniker. Lund: Studentlitteratur.
Facebook profiles: Are women more female online?. Computers In Human Behavior, 60, 559-564. doi: 10.1016/j.chb.2016.02.085
Pandis, N. (2014). Cross-sectional studies. American Journal Of Orthodontics And Dentofacial Orthopedics, 146(1), 127-129. doi: 10.1016/j.ajodo.2014.05.005
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pelling, E., & White, K. (2009). The Theory of Planned Behavior Applied to Young People's Use of Social Networking Web Sites. Cyberpsychology & Behavior, 12(6), 755-759. doi: 10.1089/cpb.2009.0109
Plenty, S., Östberg, V., Almquist, Y., Augustine, L., & Modin, B. (2014). Psychosocial working conditions: An analysis of emotional symptoms and conduct problems amongst adolescent students. Journal Of Adolescence, 37(4), 407-417. doi: 10.1016/j.adolescence.2014.03.008
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet.
Region Västmanland. (2017). Liv och hälsa ung Västmanland 2017 – De första resultaten. Hämtad 2019-03-23 från: https://regionvastmanland.se/globalassets/vardgivare- och-sammarbetspartners/vardsamverkan/folkhalsa/lhu_maj_2017-
de_forsta_resultaten.pdf
Region Västmanland. (2018). Liv och hälsa ung. Hämtad 2019-03-23 från:
https://regionvastmanland.se/halsa-och-vard/folkhalsa/liv-och-halsa-ung/
Rus, H., & Tiemensma, J. (2017). Social Media under the Skin: Facebook Use after Acute
Stress Impairs Cortisol Recovery. Frontiers In Psychology, 8. doi:
10.3389/fpsyg.2017.01609
Statistiska centralbyrån. (2012). Barns upplevelser av skolan. Hämtad 2019-03-08 från:
https://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0106_2011a01_bi_le125br1201.pdf
Stroud, L., Foster, E., Papandonatos, G., Handwerger, K., Granger, D., Kivlighan, K., & Niaura, R. (2009). Stress response and the adolescent transition: Performance versus peer rejection stressors. Development And Psychopathology, 21(01), 47. doi:
10.1017/s0954579409000042
Svanström, L. (2003). Sjukdomslära. Lund: Studentlitteratur.
Dysregulation and Comorbidities. Annals Of The New York Academy Of Sciences, 1083(1), 196-213. http://dx.doi.org/10.1196/annals.1367.020
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (Elektronisk resurs). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Walker, E. (2018). 21.1 STRESS AND COGNITION IN YOUTH AT CLINICAL RISK FOR PSYCHOSIS. Schizophrenia Bulletin, 44(suppl_1), S35-S35. doi:
10.1093/schbul/sby014.085
Whang, L., Lee, S., & Chang, G. (2003). Internet Over-Users' Psychological Profiles: A Behavior Sampling Analysis on Internet Addiction. Cyberpsychology & Behavior, 6(2), 143-150. doi: 10.1089/109493103321640338
World Health Organization. (1986). Ottawa charter for health promotion: Charte d'Ottawa pour la promotion de la santé. Ottawa: World Health Organization
World Health Organization. (2014). Basic Documents (48e. uppl.) Hämtad 2019-03-08, från:
http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd48/basic-documents-48th-edition- en.pdf#page=1
Zhang, L., Qin, S., Yao, Z., Zhang, K., & Wu, J. (2016). Long-term academic stress enhances early processing of facial expressions. International Journal Of Psychophysiology, 109, 138-146. http://dx.doi.org/10.1016/j.ijpsycho.2016.08.010
BILAGA A: BEGREPPSFÖRTYDLING FÖR STATISTISKA ORD
Chi2-test: Analysmetod för att mäta skillnader och samband mellan två kategoriska variabler.Dikotomisering: Värden för en variabel kategoriseras till mindre grupper för att förenkla analys.
Frihetsgrader (df): Möjligheter till variation inom en observation.
Logistisk regressionsanalys: Analys för att se samvariation mellan variabler. Mätinstrument: Instrument för insamling av data, exempelvis enkätformulär. n=: antal deltagare
OR: Oddsratio
p-värde: Signifikansnivå, hur stor sannolikhet att resultatet uppkommit av slumpen. T-test: Analysmetod för att mäta skillnader och samband mellan en beroende och en oberoende variabel.
BILAGA B: UTVALDA FRÅGOR FRÅN LIV OCH HÄLSA UNG
VÄSTMANLAND 2017
Utvalda frågor från Liv och Hälsa Ung Västmanland – 2017
Könsskillnader
Är du…?
• Tjej • Kille
• Identifierar mig inte som kille eller tjej
Beroende variabler
Hur ofta är du aktiv på eller besöker sociala medier/nätverk. Ex. Instagram, Snapchat, Kik, Facebook, Twitter, Tumblr, LinkedIn?
• Minst en gång per timme • Flera gånger per dag • En gång per dag • Några gånger per vecka • En gång per vecka • Mera sällan
Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar via mobil, surfplatta eller dator?
• Nej
• Ja, en gång
Oberoende variabler
Känner du dig stressad?
• Inte alls • Till viss del • Ganska mycket • Väldigt mycket
BILAGA C: BEGREPPSFÖRTYDLING FÖR ORD RELATERADE
TILL SOCIALA MEDIER
Anseende: Individer kan upplevas ha olika status på sociala medier, det kan bero på spridning hur många följare individen har etc.
Dela: Indivder delar olika typer av innehåll, exempelvis nyheter eller bilder
Flöde: Individer har ett flöde på sina sociala medier där de kan se andra individers aktivitet samt lästa nyheter etc.
Grupper: Indivder kan på medlem i olika grupper som har en agenda.
Likes: Det är något individen kan dela ut eller få, om en individ ser exempelvis en bild kan den trycka på en knapp och det innebär att den gillar den bilden. Den knappen brukar heta gilla eller like.
Profil: Individets identitet från den lägger individen upp bilder, skriver och förmedlar budskap
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00