Eftersom övervikt är ett globalt problem bör framtida forskning fokusera på hur sjuksköterskan kan hjälpa individer att vidta livsstilsförändringar innan de blivit
överviktiga. I föreliggande arbete framkommer det att bristande stöd från familjemedlemmar ses som ett hinder för en livsstilsförändring hos överviktiga personer. Framtida forskning skulle kunna bestå av interventioner i hur man motiverar hela familjen till att vara delaktiga i den överviktiga personens livsstilsförändring. Framtida forskning bör även fokusera på vilka åtgärder som är mest effektiva för att vidta en hälsosammare livsstil.
REFERENSER
Referenser med asterisk (*) ingår i resultatet.
* Ali, H., Baynouna, L., & Bernsen, R. (2010). Barriers and facilitators of weight management:
perspectives of Arab women at risk for type 2 diabetes. Health & Social Care in the Community, 18(2), 219-228. doi:10.1111/j.1365-2524.2009.00896.x
* Ashton, L. M., Hutchesson, M. J., Rollo, M. E., Morgan, P. J., Thompson, D. I., & Collins, C.
E. (2015). Young adult males' motivators and perceived barriers towards eating healthily and being active: a qualitative study. International Journal of Behavioral Nutrition, 12(93). doi:
10.1186/s12966-015-0257-6
* Befort, C. A., Thomas, J. L., Daley, C. M., Rhode, P. C., & Ahluwalia, C. M. (2008).
Perceptions and beliefs about body size, weight, and weight loss among obese African American Women: A qualitative inquiry. Health Education & Behavior, 35(3), 410-426.
Bergelin, E., & Lundgren, S. M. (2014). 'Patients' experiences of seeing their obesity in CT images allow for an active self-care: a qualitative study'. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(1), 122-129. doi: 10.1111/scs.12029
Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H., & Hildingh, C. (2014). Patients' experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing 13(1). doi:
10.1186/1472-6955-13-13
Buchholz, S. W., Huffman, D., & McKenna, J. C. (2012). Overweight and obese low-income women: Restorative health behaviours under overwhelming conditions. Health Care form Women International, 33(2), 182-197. doi: 10.1080/07399332.2011.630115
* Burke, L. E., Steenkiste, A., Music, E., & Styn, M. A. (2008). A descriptive study of past experiences with weight-loss treatment. Journal of the American Dietetic Association, 108(4), 640-647. doi: 10.1016/j.jada.2008.01.012
* Burke, L. E., Swigart, V., Turk, M. W., Derro, N., & Ewing, L. J. (2009). Experiences of self-monitoring: Successes and struggles during treatment for weight loss. Qualitative Health Research, 19(6), 815-828. doi: 10.1177/1049732309335395
Cannon, C. P., & Kumar, A. (2009). Treatment of Overweight and Obesity: Lifestyle, Pharmacologic, and Surgical Options. Clinical cornerstone, 9(4), 55-71. doi: 10.1016/S1098-3597(09)80005-7
Chan, R. S. M., Lok, K. Y. W., Sea, M. M. M., & Woo, J. (2009). Clients' experiences of
a community based lifestyle modification program: a qualitative study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 6(10), 2608-2622. doi: 10.3390/ijerph6102608
* Christiansen, B., Borge, L., & Fagermoen, M. S. (2012). Understanding everyday life of morbidly obese adults-habits and body image. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 7. doi: 10.3402/qhw.v7i0.17255
Folkhälsomyndigheten. (2014). Fler har fetma och övervikt. Hämtad 28 september, 2016, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2014/februari/fler-har-fetma-och-overvikt/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. (4. uppl., s. 47-49, 59, 73). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 133-143). Lund: Studentlitteratur.
Girois, S. B., Kumanyika, S. K., Morabia, A., & Mauger, E. (2011). A comparison of
knowledge and attitudes about diet and health among 35- to 75-year-old adults in the United States and Geneva, Switzerland. American Journal of Public Health, 91(3), 418-424.
* Grant, P. G., & Boersma, H. (2005). Making sense of being fat: A hermeneutic analysis of adults’ explanations for obesity. Counselling & Psychotherapy Research, 5(3), 212-220.
Gudzune, K. A., Clark, J. M., Appel, L. J., & Bennett, W. L. (2012). Primary care providers’
communication with patients during weight counseling: A focus group study. Patient Education and Counseling, 89(1), 152-157. doi: 10.1016/j.pec.2012.06.033
Hörnsten, Å., Lindahl, K., Persson, K., & Edvardsson, K. (2014). Strategies in health-promoting dialogues – primary healthcare nurses´ perspectives – a qualitative study.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28, 235-244. doi: 10.1111/scs.12045
International Council of Nursing. (2015). Definition of nursing. Hämtad 30 september, 2016, från International council of nursing, http://www.icn.ch/who-we-are/icn-definition-of-nursing/
Kelehera, H., & Parker, R. (2013). Health promotion by primary care nurses in Australian general practice. Collegian (Royal College of Nursing, Australia), 20(4), 215-221.
Laddu, D., Dow, C., Hingle, M., Thomson, C., & Going, S. (2011). A review of evidence-based strategies to treat obesity in adults. Nutrition in Clinical Practice, 26(5), 512-525. doi:
10.1177/0884533611418335
* Lewis, S., Thomas, S. L., Hyde, J., Castle, D. J., & Komesaroff, P. A. (2011). A qualitative investigation of obese menʼs experiences with their weight. American Journal of Health Behavior, 35(4), 458-469.
Lightwood, J., Bibbins-Domingo, K., Coxson, P., Wang, Y. C., Williams, L., & Goldman, L.
(2009). Forecasting the Future Economic Burden of Current Adolescent Overweight: An Estimate of the Coronary Heart Disease Policy Model. American Journal of Public Health, 99(12), 2230-2237. doi: 10.2105/AJPH.2008.152595
Ma, Y., Bertone, E. R., Stanek, E. J., Reed, G. W., Hebert, J. R., Cohen, N. L., Merriam, P. A., &
Ockene, I. S. (2003). Association between Eating Patterns and Obesity in a Free-living US Adult Population. American journal of epidemiology, 158(1), 85-92. doi: 10.1093/aje/kwg117
Malterud, K., & Ulriksen, K. (2011). Obesity, stigma, and responsibility in health care: A synthesis of qualitative studies. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 6(4). doi: 10.3402/qhw.v6i4.8404
Montgomerie, A. M., Chittleborough, C. R., & Taylor, A. W. (2014). Physical Inactivity and Incidence of Obesity among South Australian Adults. PLoS One, 9(11), 1-7. doi:
10.1371/journal.pone.0112693
NaPier, E. A., Meyer, M. H., & Himes, C. L. (2005). Old and overweight: another kind of double jeopardy? Generations, 29(3), 31-36.
Norberg, M., Wall, S., Boman, K., & Weinehall, L. (2010). The Västerbotten Intervention Programme: background, design and implications. Global Health Action, 3(4643), 1-15. doi:
http://dx.doi.org/10.3402/gha.v3i0.4643
* Oksel, E., Gündüzoğlu, N. Ç., & Topçu, S. (2015). The percetion of obese persons: Cross cultural considerdations. Holistic Nursing Practice, 29(4), 225-230. doi:
10.1097/HNP.0000000000000094
Orem, D. E. (1971). Nursing: concepts of practice (p. 13-14, 20, 29, 31-36). New York: McGraw-Hill.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9th ed., p. 95, 150, 279, 742). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Reilly, A., Mawn, B., Susta, D., Staines, A., Browne, S., & Sweeney, M. R. (2015). Lessons learned about primary weight maintenance and secondary weight maintenance: results from a qualitative study. BMC Public Health, 15(580). doi: 10.1186/s12889-015-1930-z
* Robertson, A., Mullan, B., & Todd, J. (2014). A qualitative exploration of experiences of overweight young and older adults. An application of the integrated behaviour model.
Appetite, (75), 157-164. doi: 10.1016/j.appet.2014.01.006
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. . I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 97-100). Lund:
Studentlitteratur.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011: Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning. Västerås: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/
Attachments/ 18484/2011-11-11.pdf
Socialstyrelsen. (2012a). Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
Västerås: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18680/2012-4-13.pdf
Socialstyrelsen. (2012b). Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor – så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor. Västerås: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se /Lists/Artikelkatalog/Attachments/18789/2012-8-4.pdf Socialstyrelsen. (u.å.). MI (Motiverande samtal). Hämtad 21 november, 2016, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/moti verandesamtal
* Thomas, A. M., Moseley, G., Stallings, R., Nichols-English, G., & Wagner, P. J. (2008).
Perceptions of obesity: Black and white differences. Journal of Cultural Diversity, 15(4), 174-180.
* Thomas, S. L., Hyde, J., Karunaratne, A., Kausman, R., & Komesaroff, P. A. (2008). ”They all work...when you stick to them”: A qualitative investigation of dieting, weight loss, and physical exercise, in obese individuals. Nutrition Journal, 7(34). doi: 10.1186/1475-2891-7-34
* Visram, S., Crosland, A., & Cording, H. (2009). Triggers for weight gain and loss among participants in a primary care-based intervention. British Journal of Community Nursing, 14(11), 495-501.
* Wiklund, M., Fagevik Olsén, M., & Willén, C. (2011). Physical activity as viewed by adults with severe obesity, awaiting gastric bypass surgery. Physiotherapy Research International, 16(3), 179-186. doi: 10.1002/pri.497
Willman,A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016).Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4.uppl., s. 18). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organisation. (2006). BMI classification. Hämtad 18 oktober, 2016, från World Health Organisation, http://apps.who.int/bmi/index.jsp?introPage=intro_3.html
World Health Organisation. (2016). Obesity and overweight. Hämtad 29 september, 2016, från World Health Organisation, http://www.who.int/ mediacentre/factsheets/fs311/en/
Östlund, A-S., Wadensten, B., Häggström, E., & Kristofferzon, M-L. (2014). District nurses´
and registered nurses´ training in and use of motivational interviewing in primary care settings. Journal of Clinical Nursing, 23(15-16), 2284-2293. doi: 10.1111/jocn.12509
Bilaga 1.
Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.
bI
Bilaga 1.
Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Hämtad 3 september, 2016, från Statens beredning för medicisk och social utvärdering,
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_ forskningsmetodik.pdf
Bilaga 2.
Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier. Hämtad 3 september, 2016, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_
observationsstudier.pdf
Bilaga 3.
Översiktstabell efter kvalitetsgranskning.
Författare,
Analysmetod Huvudresultat Studie
kvalitet Arab women at risk for type 2 diabetes.
Att undersöka hinder och möjligheter till
viktminskning hos kvinnor med risk för typ 2- diabetes i Förenade Arab Emiraten för att informera om framtida viktfrämjande
75 Modifierad grounded theory användes som analysmetod.
Intervjuerna transkriberades på arabiska och översattes sedan till engelska.
Transkripten analyserades i programmet NVIVO och
kategoriserades sedan under olika teman.
Att det kan vara svårt att göra livsstilsförändringar på grund av olika orsaker i det dagliga livet samt faktorer som motiverade deltagarna till obesity: black and white differences.
Att få en uppfattning om övervikt bland vita och svarta kvinnor och för att avgöra om skillnaderna mellan dessa grupper fanns gällande
kroppsuppfattning, sociala uppfattningar om övervikt, kunskap om hälsorisker, upplevd hjälpsamhet av läkare, upplevd
30 Diskussionerna i fokusgrupperna spelades in och transkriberades.
Författarna läste transkripten och identifierade teman. T-test användes för att analysera demografiska skillnader.
Likheter och skillnader gällande övervikt, beteenden,
livsstilsförändringar och hälsa bland mörka och ljusa kvinnor.
Young adult males’
motivators and perceived barriers towards eating healthily and being
Att identifiera unga mäns upplevda hinder och inspiration till att anta en hälsosam livsstil, samt att undersöka eventuella
Kvalitativ.
Intervjuer i 10 fokusgrupper.
Frågorna genererades med hjälp av Krueger
61 Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Både en induktiv och deduktiv analysmetod användes. Dataprogrammet NVIVO 10 användes för att underlätta analysen. Transkripten kodades för
Resultatet visar vilka faktorer deltagarna ser som hinder/motivation till en hälsosam livsstil.
Hög
Australien active: a qualitative study.
skillnader i mellan olika viktkategorier.
och Caseys metod för "fem
kategorier av frågor".
att hitta meningsbärande enheter, som sedan delades in i huvud- och underteman.
Befort, Thomas, Daley, Rhode &
Ahluwalia (2008) USA
Perceptions and beliefs about body size, weight, and weight loss among obese African American women: a qualitative inquiry.
att undersöka uppfattningar och föreställningar relaterade till kroppsstorlek, vikt, och viktminskning bland målgruppen för att informera utformningen av lämpliga åtgärder
vid fetma, hos kvinnliga afroamerikaner.
62 Analyseringen av enkäterna gjordes med hjälp av dataprogrammet SPSS Version 13.0. Fokusgruppintervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant som sedan kontrollerades gentemot videoinspelningar av intervjuerna för att säkerställa att ingen information missats.
Transkripten kodades och delades in i teman.
Resultatet visar upplevelsen av kroppsstorlek, vikt och viktnedgång hos
afroamerikanska kvinnor.
Hög
Burke, Steenkiste, Music & Styn (2008) USA
A descriptive study of past experiences with weight-loss treatment.
Att undersöka
individernas historia av viktminskning behandling;
bestämma om de baserat på deras tidigare erfarenhet, hade utvecklat en behandlings preferens;
bestämma vad dessa inställningar var och anledningarna; avgöra vad som var den mest
tillfredsställande och minst tillfredsställande hindren för viktminskning;
och beskriva deltagarnas
Kvantitativ, beskrivande tvärsnittsstudie.
Enkäter.
110 Analysförfarandet var beskrivande därför var test av normalitet och signifikans inte lämplig. Korrelationer utfördes för att undersöka hur ofta ett svar upprepades. Alla analyser genomfördes med hjälp av en SPSS programvara
Deltagarna sökte sällan professionell hjälp för att gå ner i vikt. Resultatet visade även vilka hinder deltagarna upplevde för att lyckas gå ner i vikt.
Hög
nivå upplevd egenförmåga för att initiera och
upprätthålla förändringar i sina matvanor samt deras förväntade resultat av en energi- och fettfattig kost.
Burke, Swigart, Warziski Turk, Derro & Ewing (2009)
självövervakning och att beskriva
viktminskningsprogram deltagarnas känslor, attityder och beteenden med hjälp av en dagbok för att själva övervaka sin kost och motion.
Kvalitativ.
Innehållsanalys.
Deltagarna valdes ut från en tidigare interventionsstudi e.
Semi-strukturerade intervjuer med 10 öppna frågor och påståenden.
15 Induktiv metod för kvalitativ innehållsanalys.
Författarna följde standard proceduren för kodning.
Dataprogrammet ATLAS-Ti användes som hjälp vid kodningen.
Intervjuerna analyserades en efter en och författarna diskuterade innehållet med varandra.
Deltagarna blev mer uppmärksamma på vad de åt och hur mycket de rörde på sig genom att skriva ner det. De tyckte även att det var lättare att göra
livsstilsförändringar när de fick stöd samt prata om eventuella problem med personer i samma situation. everyday life of morbidly obese adults-habits and body image.
Att få mer kunskap om typiska matvanor och kroppsuppfattning samt motiverande faktorer för förändring.
Frågeställning: Hur beskriver deltagarna sin vardagliga livserfarenhet som vuxen med fetma klass 3?
Kvalitativ.
Öppna berättande intervjuer.
11 Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.
Analyseringen gjordes med en hermeneutisk ansats enligt Kvale &
Brinkmann.
Resultatet visar upplevelsen av att vara överviktig och vilka bidragande faktorer till övervikt som ses hos deltagarna.
Hög.
Grant & Boersma (2005)
USA
Making sense of being fat: A hermeneutic analysis of adults’
explanations for obesity.
Att framkalla personliga upplevelser av övervikt och kampen med viktminskning från perspektivet av dem som har fetma.
11 Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkripten kodades och delades in i olika teman.
Resultatet visar
deltagarnas beteenden till mat relaterat till
livshändelser.
Hög.
intervjuguide användes.
Lewis, Thomas, Hyde, Castle &
Komesaroff
Att undersöka feta mäns uppfattningar om orsakerna till deras övervikt, deras attityder och förhållningssätt till att förlora vikt, och vad som påverkar dessa
36 I enlighet med grounded theory användes en konstant jämförande metod vid analysen. Transkripten lästes flera gånger för att hitta likheter och skillnader, kodades och
kategoriserades i olika teman.
Att självanklagelser och stigmatisering associerad med fetma upplevs som hinder för att kunna förbättra hälsan och välbefinnandet.
The perception of obese persons: cross cultural
considerations.
Att undersöka de faktorer som påverkar fetma och deltagarnas
självuppfattning av fetma.
Kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie.
Enkät.
586 Vid utvärdering av data användes, antal, medelvärde och procent distributioner. Att jämföra sociodemografiska
variabler med fetma situationer användes x²-test.
Deltagarnas syn på att vara överviktig/fet samt hur de påverkar deras dagliga liv.
Hög and older aduts. An application of the integrated behaviour model.
Att undersöka de specifika faktorer som är relevanta för viktkontroll och hantering hos personer med övervikt och fetma inom en teoretisk ram för TPB (=teorin om planerade beteenden), och att jämföra dessa faktorer hos yngre och äldre vuxna. Ett sekundärt syfte med undersökningen var att bestämma om ramen för TPB gav en lämplig passform för överviktiga och feta individer, och viktkontroll beteenden, för
Kvalitativ. intervjuer (för de äldre deltagarna).
23 Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.
Transkripten lästes två gånger innan induktiv och deduktiv kodning genomfördes. Likheter och skillnader identifierades och delades in i olika huvud- och underteman.
Likheter och skillnader i synen på att vara
överviktig bland unga och äldre vuxna. Motiverande faktorer till viktminskning samt sociala aspekter.
Hög.
att informera specifika dieting, weight loss, and physical exercise, in obese individuals.
Att undersöka i detalj i vilken utsträckning människor som lever med fetma har försökt gå ner i vikt, deras attityder till bantning och
viktminskningsförsök, sina åsikter om varför deras försök till viktminskning har misslyckats, och förslag om vad som kan hjälpa dem i deras kamp med sin vikt.
Kvalitativ.
Individuella intervjuer med öppna frågor.
76 Intervjuerna spelades in och transkriberades.
En konstant, kontinuerlig, jämförande metod användes för att analysera materialet. Författarna letade efter likheter och skillnader som bildade teman.
Personer med fetma får många instruktioner om vad man ska göra för att ta itu med sin vikt, men mycket få får lämplig långsiktig vägledning eller stöd för att fullfölja dessa instruktioner. Att förstå den positiva roll som sociala nätverk har kan vara särskilt viktigt för att engagera personer i fysisk aktivitet.
Triggers for weight gain and loss among participants in a primary care-based intervention.
Att presentera kvalitativa bevis som kan informera om utvecklingen av effektiva och godtagbara strategier för förebyggande vård och behandling av övervikt och fetma i primär vård och samhället.
Kvalitativ.
Explorativ.
Semi-strukturerade intervjuer.
20 Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.
Transkriptet analyserades med hjälp av ämneskodning och
kategoriserades i olika teman.
Faktorer som bidragit till deltagarnas viktökning och vad som hindrar dem från att gå ner i vikt.
Hög.
Wiklund, Fagevik Olsén & Willén (2011)
Sverige
Physical activity as viewed by adults with severe obesity, awaiting gastric bypass surgery.
Att beskriva hur vuxna med svår fetma, i väntan på gastric bypass
operation, upplever fysisk aktivitet.
18 Fenomenografisk 7 stegs metod. Fysisk aktivitet upplevs positivt bland vuxna med svår fetma, men många hinder finns, som påverkar deras kapacitet och vilja.
Hög.