delsassisterade behandlingen för opioidberoende. Studien har bland annat sökt att förstå be- handlingen utifrån en narkotikapolitisk kontext där nollvision och skadereduktion utgjort två politiska motpoler. Föreliggande studie har påvisat att substitutionsbehandling, trots regering- ens ovilja att benämna detta, utgör en del av det skadereducerande synsättet. Skadereduce- rande åtgärder såsom sprututbytesprogram både diskuteras och implementeras kontinuerligt i Europa vilket gör det betydelsefullt att i kommande studier fokusera på hur andra skaderedu- cerande åtgärder i Sverige bemöts. Föreliggande studie visar att det narkotikapolitiska läget genomsyrar alla behandlingsåtgärder kopplade till missbruk vilket i sin tur i stor utsträckning påverkar enskilda individer som lider av missbruksproblematik. Kommande studier bör uti- från en narkotikapolitisk kontext fokusera på hur individer som lever med exempelvis ett in- jektionsmissbruk upplever tillgängligheten till skadereducerande insatser.
Föreliggande studie har skrivits utifrån ett patientperspektiv vilket ger möjlighet till en inblick i en för många främmande livsvärld. Denna studie riktar sig till såväl behandlare inom LARO, som professionella som kommer i kontakt med dessa individer utanför programmet. Till dessa bidrar studien med kunskap om hur något så basalt som ett medmänskligt beteende kan räcka långt för att skapa en trygg relation mellan behandlare och patient och därigenom en god ut- veckling i patientens rehabilitering. Vidare synliggör studien hur stämpling av missbruk som avvikande och stigmatisering kring opioidmissbruk kan skada enskilda individer och vikten av att aktivt motverka detta. Då stämpling ofta är en del av människors vardag och ofta sker omedvetet, måste därmed professionella som i sitt arbete kommer i kontakt med opioidbero- ende vara reflekterande över detta. Genom att ta del av denna studie skapas förutsättning för just reflektion.
Studien riktar sig också till alla individer som är nyfikna och intresserade av att få en inblick i den komplexitet som råder kring opioidberoende och dess behandlingsformer. Syftet med studien har inte att varit att peka på vad som är rätt eller fel. Syftet har varit att synliggöra och framförallt medvetandegöra hur vi alla formas av samhället runt omkring oss och ge en möj- lighet att reflektera över var vi är idag och var vi kan tänkas vara imorgon. Kanske ger studien en möjlighet till självrannsakan? En möjlighet att fundera kring vad våra egna uppfattningar baseras på och hur de har formats. Det är i alla fall vad vi, Hanna och Linn, har fått göra.
Referenslista
Becker, H.S. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv.
Bejerot, N. (1969). Narkotikafrågan och samhället. (2. uppl.) Stockholm: Aldus/Bonniers. Bergmark, Å. (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Blomqvist, J. & Olsson, B. (2011). Narkotika: om problem och politik. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Cohen, S. (1985). Visions of social control: Crime, punishment and classification. Cam- bridge: American Journal of Socilogy, 92(1), DOI: 10.1086/228494.
Davoli, M, Simon, R & Griffiths, P. (2010). Current and future perspectives on harm reduc- tion in the European Union. I B. Rhodes, T & Hedrich, D. (Red.), Harm reduction: evi- dence, impacts and challenges (s. 437-446). Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities.
Foucault, M. (2002): Sexualitetens historia, Band 1. Viljan att veta. Göteborg: Daidalos. Foucault, M. (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. (4., översedda uppl.) Lund:
Arkiv.
Fox, A. D., Masyukova, M. and Cunningham, C. O. (2015). Optimizing psychosocial support during office-based buprenorphine treatment in primary care: Patients' experiences and preferences. Substance Abuse, (37), 70–75. DOI: 10.1080/08897077.2015.1088496 Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos. Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. uppl.) Stockholm:
Norstedt.
Gunne, L-M. & Grönbladh, L. (1981). The Swedish methadone maintenance program: A con- trolled study. Drug and Alcohol Dependence, 7(3), 249–256. DOI: 10.1016/0376-
8716(81)90096-X
Granerud, A. & Toft, H. (2015). Opioid dependency rehabilitation with the opioid mainte- nance treatment programme - a qualitative study from the clients’ perspective. Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy, 10(35), DOI: 10.1186/s13011-015-0031-4 Grönbladh, L. (2004). A national swedish methadone program 1966-1989. Diss. (sam-
manfattning) Uppsala : Univ., 2004. Uppsala.
Gröndahl, J. (2015). Statligt knark är fortfarande knark. Hämtad 2017-06-01 från KRIS, http://www.krisvagenut.se/2015/07/03/statligt-knark-ar-fortfarande-knark-2/
Halldin, J. (2016). Döden på recept. Läkartidningen (1 mars, 2016). Hämtad 2017-06-01, från http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/03/Dod-pa-recept/
Harris, J., McElrath, K. (2012). Methadone as Social Control: Institutionalized Stigma and the Prospect of Recovery. Qualitative Health Research, 22(6), 810-824. DOI:
10.1177/1049732311432718
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerup.
HSLF-FS 2016:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende; Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 5 april, 2017, från https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/HSLF-FS-2016-1.pdf
Keane, H. (2003). Critiques of harm reduction, morality and the promise of human rights. International Journal of Drug Policy, 14(3), 227-232. DOI: 10.1016/S0955-
3959(02)00151-2
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lund, M. (2013). Läkemedel flödar ut på illegala marknaden. Svenska dagbladet (30 decem- ber, 2013). Hämtad 2017-01-06, från http://www.krisvagenut.se/2015/07/03/statligt-knark- ar-fortfarande-knark-2/
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) (2002). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur.
Pates, R & Riley, D. (2012). Harm Reduction in Substance Use and High-Risk Behaviour. John Wiley & Sons.
Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet: ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Radcliffe, P & Stevens, A. (2008). Are drug treatment services only for ́thieving junkie scum- bags ́? Drug users and the management of stigmatized identities. Social Science & Medi- cine, 67(7), 1065–1073. DOI: 10.1016/j.socscimed.2008.06.004
Rehm, J & Fischer, B. (2010). Perspectives on harm reduction — what experts have to say: Harm reduction in an open and experimenting society. I B. Rhodes, T & Hedrich, D
(Red.), (s. 79-85). Harm reduction: evidence, impacts and challenges. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities.
Richert, T. & Johnson, B. (2015). Long-term self-treatment with methadone or buprenorphine as a response to barriers to opioid substitution treatment: the case of Sweden. Harm Reduc- tion Journal, 12(12). DOI: 10.1186/s12954-015-0037-2
Rødner, S. (2005). ‘‘I am not a drug abuser, I am a drug user’’: A discourse analysis of 44 drug users’ construction of identity. Addiction Research and Theory, 13(4): 333–346. DOI: 10.1080/16066350500136276
SFS 1968:64. Narkotikastrafflag. Stockholm. Justitiedepartementet. Från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64
SFS 1988:870. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Stockholm. Socialdepartementet. Från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-1988870-om-vard-av-missbrukare-i-vissa-fall_sfs-1988-870 SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm. Socialdepartementet. Från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Socialdepartementet. (2016). Svensk narkotikapolitik – en narkotikapolitik baserad på mänsk- liga rättigheter och jämlik hälsa. Stockholm. Socialdepartementet. Hämtad 2017-03-16, från
http://www.regeringen.se/contentassets/efbfca69b4d6475b938df329235a1378/rk_21164_b roschyr_narkotika_a4_sv_3_tillg.pdf
Socialstyrelsen. (2004). Läkemedelsassiterad behandling av heroin missbrukare - en kun- skapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2017-05-13, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10340/2004-110- 11_200411011.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende - Slutsatser och förslag. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2017-03-16, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19787/2015-3-35.pdf SOSFS 2009:27. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad be-
handling vid opiatberoende. Stockholm. Socialstyrelsen.
Stimson, G. V. & O’Hare, P. (2010). Harm reduction: Moving through the third decade. In- ternational journal of drug policy. 21(2). DOI: 10.1016/j.drugpo.2010.02.002
Svensson, B. (2012). Narkotikapolitik och narkotikadebatt. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Svensson, B. & Andersson, M. (2011). Involuntary discharge from medication-assisted treat-
ment for people with heroin addiction – patients’ experiences and interpretations. Nordic studies on alcohol and drugs. 29(2). DOI: 10.2478/v10199-012-0012-0
Tham, H. (2005). Swedish drug policy and the vision of the good society. Journal of Scandi- navian Studies in Criminology and Crime Prevention. 6(1). DOI:
10.1080/14043850510035128
Thomasson, T. (2017). ”Det går inte att straffa bort narkotikamissbruket genom att kriminali- sera användaren.”. Sydsvenskan (20 februari, 2017). Hämtad 2017-03-16, från
http://www.sydsvenskan.se/2017-02-20/det-gar-inte-att-straffa-bort-narkotikamissbruket- genom-att-kriminalisera-anvandaren
Tops, D. Veldhoen, G, & Svensson B. (2001). The Drug Policy of the Netherlands and Swe- den - how do they compare?. Bryssel: European Parliament, Civil Liberties Series, Libe 113 EN
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat den 3 maj 2017 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vigilant, L. G. (2004). The stigma paradox in methadone maintenance: Naïve and positive consequences of a “treatment punishment” approach to opiate addiction. Humanity and Society, 28(4), 403-418. DOI: 10.1177/016059760402800404
White, W. L. (2009). Long-Term Strategies to Reduce the Stigma Attached to Addiction, Treatment, and Recovery within the City of Philadelphia: With Particular Reference to Medication-Assisted Treatment/Recovery. Philadelphia: Department of Behavioral Health and Mental Retardation Services.
Woods, S. J. & Joseph, H. (2015) Stigma from the Viewpoint of the Patient, Journal of Addic- tive Diseases, 34(2-3), 238-247, DOI: 10.1080/10550887.2015.1059714