Ett intressant område att studera mer ingående är den digitala kommunikationen hos Göteborg
& Co. Denna studie har inte fördjupat sig inom marknadskommunikationen som helhet, men det är ett område som erbjuder många nya vinklar. För att göra studien mer replikerbar är en möjlighet att jämföra Evenemangskalendern med andra destinationers kalendrar i en komparativ studie, både nationellt och internationellt. Detta skulle ge en bredare bild och potentiellt kunna skapa rekommendationer för Göteborg & Co eller andra DMO:s. I denna studie har vi främst fokuserat på Göteborg & Co:s perspektiv, med ett mindre undantag. För en annan vinkel hade kalendern kunnat undersökas ur användarens perspektiv. En ytterligare aspekt är hur arrangörer till evenemang på goteborg.com ser på kalendern. Att fördjupa sig i olika sätt att definiera och mäta turister, invånare, näringsidkare och deras samspel i en destination är också något som denna studie leder in på. En intressant aspekt hade varit den mer emotionella uppfattningen hos lokalinnevånare gällande exkludering och inkludering, och sedan koppla detta till framställning av image. En diskursanalytisk ingång till denna studie hade kunnat bidra till fördjupad kunskap inom den problematik som finns kring begrepp och dess betydelser.
6 Källförteckning
Andersson, T., Larson, M., & Mossberg, L. (2009). Evenemang: Från organisering till utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Aronsson, L., & Tengling, M. (2003). Turism: Världens största näring (3., [uppdaterade]
uppl.. ed.). Malmö: Liber ekonomi.
Behrer, M., & Larsson, Å. (1998). Event marketing: Att använda evenemang som strategisk resurs i marknadsföringen. Göteborg: IHM (Institutet för högre marknadsföringsutbildning).
Berg, M. (2015). Netnografi: Att forska om och med internet (1. uppl.. ed., Greppbar metod).
Lund: Studentlitteratur.
Björner, E. (2013). International positioning through online city branding: The case of Chengdu. Journal of Place Management and Development, 6(3), 203-226.
Blom, T., Ernfridsson, F., Nilsson, M., & Tengling, M. (2009) Natur, kultur och miljö - Turism 2000, faktabok. (3:1. uppl..ed). Malmö: Liber.
Blom, T., & Nilsson, M. (2005). Turismens historia & utveckling (1. uppl.. ed.). Malmö: Liber ekonomi.
Bohlin, M., & Elbe, J. (2011). Utveckla turistdestinationer : Ett svenskt perspektiv (2. uppl..
ed.). Malmö: Liber.
Broberg, O., Gianneschi, M. & Jonsson, S. (2016). Svensk Reklam - Annonser, varumärken och marknadskommunikation 1975-2012. Stockholm: Dialogos Förlag.
Brunsson, K., & Brunsson, N. (2014). Beslut (1. uppl.. ed.). Stockholm: Liber.
Brunsson, N., & Olsen, J. (1990). Makten att reformera (Maktutredningens publikationer).
Stockholm: Carlsson.
Bryman, A., & Bell, E. (2015). Business research methods (4.th ed.). Oxford: Oxford Univ.
Press.
Carballo, M., Araña, J., León, C., & Moreno-Gil, S. (2015). Economic Valuation of Tourism Destination Image. Tourism Economics, 21(4), 741-759.
Cochoy, F., Hagberg, J., Petersson McIntyre, M. & Sörum, N. (2017). Digitalizing consumption: Tracing how devices shape consumer culture. New York:
Routledge.[Introduktion]
Crowther, P., & Donlan, L. (2011). Value-creation space: The role of events in a service-dominant marketing paradigm. Journal of Marketing Management, 27(13-14), 1444-1463.
Czarniawska, B. (2015). En teori om organisering (2. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Ek, R., & Hultman, J. (2007). Plats som produkt : Kommersialisering och paketering (1. uppl..
ed.). Lund: Studentlitteratur.
Frankel, A. (2007). Marknadsföring på internet (1. uppl.. ed.). Malmö: Liber.
Fredriksson, J. (2010). Då vågade Göteborg tänka stort. Expressen, 27 december.
https://www.expressen.se/gt/da-vagade-goteborg-tanka-stort/
Friedrichs Grängsjö, Y. (2001). Destinationsmarknadsföring : En studie av turism ur ett producentperspektiv (Research reports / School of Business, Stockholms universitet ; 2001:7).
Stockholm: Univ.
García, J., Gómez, M., & Molina, A. (2011). A destination-branding model: An empirical analysis based on stakeholders. Tourism Management,33(3), 646-661.
Getz, D. (2005). Event management & event tourism (2.nd ed.). New York: Cognizant Communication.
Grønmo, S. (2006). Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber.
Gorlevskaya, L. (2016). Building Effective Marketing Communications in Tourism. Studia Commercialia Bratislavensia, 9(35), 252-265.
Gursoy, D. G., Chi, C., & Dyer, P. (2010). Locals' attitudes toward mass and alternative tourism: The case of Sunshine Coast, Australia. Journal of Travel Research, 49(3), 381-394.
Hagberg, M. (2015). Vissa är lite mer göteborgare. Göteborgs-Posten, 6 november.
http://www.gp.se/kultur/vissa-%C3%A4r-lite-mer-g%C3%B6teborgare-1.160929
Hanefors, M., & Mossberg, L. (2007). Turisten i upplevelseindustrin. Lund: Studentlitteratur.
Hankinson, G., & Cowking, P. (1993). Branding in action : Cases and strategies for profitable brand management (McGraw-Hill marketing for professionals series). London:
McGraw-Hill.
Hernqvist, T. (2010). Jubileumsutställningen Göteborg 1923 - en grafisk resa. Göteborg:
Regionarkivet.
IDG (2018). Topp100 2018: Här är Sveriges 5 bästa turismsajter
https://topp100.idg.se/2.39772/1.698689/topp100-2018-turism [2018-04-30]
Kaijser, L., & Öhlander, M. (2011). Etnologiskt fältarbete (2., [omarb. och utök.] uppl.. ed.).
Lund: Studentlitteratur.
Karlöf, B. (1997). Benchmarking i verkligheten : De goda förebildernas inspiration till lärande och affärsutveckling. Stockholm: Svenska förl.
Karlöf, B. (2009). Benchmarking : Med lärande för att utveckla företag, organisationer och människor (1. uppl.. ed.). Malmö: Liber.
Kommuner och landsting – organisation, verksamhet och ekonomi (2013). Regeringskansliet;
Finansdepartementet.
Kozak, M. (2004). Destination benchmarking concepts, practices, and operations. Cambridge, MA: CABI Pub.
Li, S., Robinson, P., & Oriade, A. (2017). Destination marketing: The use of technology since the millennium. Journal of Destination Marketing & Management, 6(2), 95-102.
McLaren, D. (2003). Rethinking tourism & ecotravel (2.nd ed.). Bloomfield: Kumarian Press.
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Okulicz-Kozaryn, A., & Strzelecka, M. (2017). Happy Tourists, Unhappy Locals. Social Indicators Research, 134(2), 789-804.
Orton, J., & Weick, K. (1990). Loosely Coupled Systems: A Reconceptualization. The Academy of Management Review, 15(2), 203-223.
Paganoni, M. (2012). City Branding and Social Inclusion in the Glocal City. Mobilities, 7(1), 13-31.
Pan, B., & Li, X. (2011). The long tail of destination image and online marketing. Annals of Tourism Research, 38(1), 132-152.
Pike, S. (2005). Tourism destination branding complexity. Journal of Product & Brand Management, 14(4), 258-259.
Pike, S. (2007). Consumer-Based Brand Equity for Destinations: Practical DMO Performance Measures. Journal of Travel & Tourism Marketing, 22(1), 51-61.
Popa, A. (2015). A classic framework of online marketing tools. Annals of the University of Oradea: Economic Science, 25(1), 1269-1277.
Qu, H., Kim, L., & Im, H. (2011). A model of destination branding: Integrating the concepts of the branding and destination image. Tourism Management, 32(3), 465-476.
Redclift, M., & Springett, D. (2015). Routledge international handbook of sustainable development. Abingdon, Oxon ;New York, NY: Routledge.
Sjöberg, A. (2009). Internet för turism & event : Hur man kan använda internets nya möjligheter i sin marknadsföring (1. uppl.. ed.). Malmö: Strategiförlaget.
Slivar, I., & Pavlović, D. (2012). Internet marketing communication of tourists destinations:
Review of DMO websites in Europe. Ekonomska Istrazivanja, 25, 173-186.
Stylidis, D., Biran, A., Sit, J., & Szivas, E. (2014). Residents' support for tourism
development: The role of residents' place image and perceived tourism impacts. Tourism Management, 45, 260-274
Tasci, A., & Kozak, M. (2006). Destination brands vs destination images: Do we know what we mean? Journal of Vacation Marketing, 12(4), 299-317.
Tonnquist, B. (2014). Projektledning (5., [omarb. och utök.] uppl.. ed.). Stockholm: Sanoma utbildning.
Trafiklab (u.å.) Vad är ett API? https://www.trafiklab.se/vad-ar-ett-api [2018-04-26]
Tillväxtverket (2016). Kompetensförsörjning och kompetensbehov inom svensk besöksnäring (Rapport 0197). Stockholm: Tillväxtverket.
Tillväxtverket (2017). Turismens årsbokslut 2016. https://tillvaxtverket.se/statistik/vara- undersokningar/resultat-fran-turismundersokningar/2017-06-19-turismens-arsbokslut-2016-.html [2018-05-16]
Tillväxtverket (2018a). Så arbetar vi för förnyelse i industrin.
https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/affarsutveckling/sa-arbetar-vi-for-fornyelse-i-industrin.html [2018-05-16]
Tillväxtverket (2018b). Sju svenska destinationer bygger attraktiva turistupplevelser.
https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/affarsutveckling/turism--och-besoksnaringen-vaxer/hallbar-produktutveckling.html [2018-05-30]
Utredningen om ett reklamlandskap i förändring (2018). Ett reklamlandskap i förändring – konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld (SOU 2018:1). Stockholm:
Regeringskansliet.
Wang, Y., Pizam, A., & Breiter, D. (2011). Destination Marketing and Management : Theories and Applications. Wallingford: CABI.
WTO, (2004). Indicators of sustainable development for tourism destinations, World Tourism Organization Publications.
Zwick, D. & Cayla, J. (red.) (2011). Inside Marketing: Practices, Ideologies, Devices. Oxford:
Oxford University Press. [introduktion]