Föräldraskapsstödet har en stor betydelse för föräldrarnas och barnets välmående och utveckling. Det är av relevans att undersöka föräldraskapsstödet utifrån flera aspekter, att undersöka hur föräldraskapsstödet matchar behoven i kommunerna skapar en inblick i hur föräldraskapsstödet bland annat bedrivs och säkerställs för att tillgodose olika identifierade behov. Fortsatt forskning inom föräldraskapsstödet kring föräldrarnas kulturella bakgrund och sociala skillnader vore av betydelse att genomföra. Detta för att skapa ett större
perspektiv kring implementeringsmöjligheter av anpassade likaså generella stödinsatser. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att undersöka intresset och erfarenheter hos politiker avseende arbetet med föräldraskapsstöd, i och med den position, med makt över de styrande politiska besluten som i sin tur påverkar utvecklingsmöjligheter inom
REFERENSLISTA
Allmänna arvsfonden (2019). Psykbryt - bryt den psykiska ohälsan Hämtat den 2020-03-12 från: https://www.arvsfonden.se/psykbryt-bryt-den-psykiska-ohalsan
Andersson, S. I. (2018). Hälsopsykologi. Studentlitteratur.
Birkler, J. (2012). Vetenskapsteori: En grundbok. (2., upp). Stockholm: Liber. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder r (2., upp.). Malmö: Liber. Folkhälsomyndigheten. (2014). Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat
föräldrastöd. Hämtat den 2020_03_12 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/96c8eeff924946d880ce04d30c 520bb7/slutrapport-utvardering-o-utveckling-2014.pdf
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitatibe content analysis nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Holloway, L., & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare (3rd ed.). Oxford: Wiley-Blackwell.
IM individuell människohjlälp Swedish development partner. (u.å.). De globala målen: Hämtat den 2020-03-13 från https://www.imsweden.org/vad-vi-gor/de-
globalamalen/?gclid=EAIaIQobChMI0MjInIKW6AIVUoGyCh1FMghsEAAYASAAEgI Q0_D_ BwE
Jansson, E., Fosse, E., & Tillgren, P. (2011). National public health policy in a local context -. Health Policy, 103(2-3), 219-227. doi:10.1016/j.healthpol.2011.08.013
Jansson, E., & Tillgren, P. (2010). Health promotion at local level: A case study of content,. BMC Public Health, 10(455). doi: 10.1186/1471-2458-10-455
Koupil, I. (2018). Utvecklingen tidigt i livet- en möjlighet att minska sociala skillnader i hälsa. i M. Rostila, & S. Toivanen, Den orättvisa hälsan (ss. 282-294). Stockholm.
Lundgren, B. (2009). Experiences from the Swedish determinants-based public health policy. International Journal of Health Services, 39(3) , 491–507. doi:10.2190/HS.39.3.d Medin , J., & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Orrick, E., Worrall, J., Morris, R., Piquero, A., Bales, W., & Wang, X. (November–December 2011). Testing Social Support Theory: A Multilevel Analysis of Recidivism. ELSEVIER, 39, ss. 499-508. doi:10.1016/j.jcrimjus.2011.09.005
Region Örebro, Familjecentralers främjande. Hämtat den 2020-03-12 från
https://familjecentraler.se/wp-content/uploads/2019/09/DokumentationKonferens- 2019.pdf2
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitisk. Tigänglig:
https://www.regeringen.se/49bbde/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca 9846/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe 6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf Prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Tillgänglig :
https://data.riksdagen.se/fil/4324E0A2E80C-4D2A-B1A4-6951B487E7FE Rostila, M., Hemström, Ö., Toivanen, S. (2018).Migration och ojämlikhet i hälsan. i M.
Rostila, & S. Toivanen, Den orättvisa hälsan (ss. 86-110). Stockholm.
Shorey, R., & Lakey, B. (2011). Perceived and capitalization support are substantially similar: implications for social support theor y. SAGE journal, 37, 1068–1079. doi:
10.1177/0146167211406507
Socialdepartementet. (2018). En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Hämtat den 2020-03-12 från Regeringskansliet:
https://www.regeringen.se/4a6017/globalassets/regeringen/dokument/socialdeparte mentet/barnets-rattigheter/en-nationell-strategi-for-ett-starkt-
foraldraskapsstodwebb.pdf
Socialtjänstlagen (SFS 2011:328). Stockholm: Socialdepartementet.
Sturges, J., & Hanrahan, K. (2004). Comparing Telephone and Face-to-Face Qualitative Interviewing: a Research Note. SAGE Journals, 4 (1), 107-118.
doi:org/10.1177/1468794104041110
Tinnfält, A., Jensen, J., & Eriksson, C. (2015). What characterises a good family?Giving voice to adolescents. International Juornal of Adolescence and Youth, 20(4), 429-441. doi:10.1080/02673843.2015.1018283
Tinnfält, A., Fröding, K., Larsson, M., & Dalal, K. (2018). “I Feel It In My Heart When My Parents Fight”: Experiences of 7–9-Year-Old Children of Alcoholics. Child and Adolescent Social Work Journal, 35, 531–540. doi:10.1007/s10560-018-0544-6 Unicef. (u.d.). Barnkonventionen. Hämtat den 2020-03-12 från:
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
final report of the commission on social determinants of health. Geneva: World Health Organization.
WHO. (1948). Constitution. New York: World Health Organization.
WHO. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtat den 2020-03-13 från:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf ?ua=1
Zavala, E., & Kurtz, D. (2017). Applying differential coercion and social support theory to intimate partner violence. Journal of Interpersonal Violence, 1-26. doi:
BILAG A; MISSIV BREVET
Hej!
Mitt namn är Salam Lubbad och jag läser min sista termin på folkhälsoprogrammet vid Mälardalens Högskola i Västerås. Just nu skriver jag min examensuppsats på kandidatnivå. Länsstyrelsen i Västmanlands län och Region Västmanland arbetar med att ta fram en gemensam samling/viljeinriktning för länets föräldraskapsstöd utifrån den nationella strategin ”Ett stärkt föräldraskapsstöd” som antogs av regeringen 2018. Som en del i detta arbete behöver en kartläggning av befintliga insatser och behov i länets kommuner
genomföras, denna examensuppsats är en del av detta arbete.
För att få en bild av föräldraskapsstödet i Västmanlands län vill jag intervjua nyckelpersoner från olika kommuner, där din medverkan vore oerhört viktig! Den enskilda intervjun
förväntas pågå i ungefär 30 minuter. Intervjun kommer att spelas in på mobiltelefonen som ljudfil. Därefter kommer intervjumaterialet att transkriberas och analyseras för att sedan utgöra studiens resultat.
Dina personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att inga obehöriga kan komma åt dessa. Du kommer också att avkodas i resultatdelen, så att du inte kan bli identifierad. Insamlat material kommer att vara tillgängligt för mig och min handledare Caroline Taxén och kommer att raderas efter att examensarbetet är godkänt. Informationen som lämnas kommer enbart nyttjas för denna studiens syfte. Deltagandet är frivilligt och din medverkan kan avbrytas när som helst under studiens gång om så önskas.
När examensarbetet blir godkänt publiceras den i databasen DiVA genom Mälardalens högskola.
Vid frågor och funderingar får du gärna kontakta mig eller min handledare. Se uppgifter nedan.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar, Salam Lubbad
Kontaktuppgifter
Student: Salam Lubbad
Mail: sld17003@student.mdh.se Telefon: 070 791 95 83
Handledare: Universitetsadjunkt Caroline Taxén Mail: caroline.taxen@mdh.se
BILAGA B; INTERVJU GUIDEN RUBRIKNUMRERING
Bakgrundsfrågor:
Hej, berätta gärna lite om dig själv. Vilken position har du och vad ansvar du för på din arbetsplats?
Stöd- Behov
1- Till vilka målgrupper erbjuder ni föräldraskapsstödet?
- (nyblivna föräldrar, tonårsföräldrar, föräldrar till barn med särskilda behov, nyanlända föräldrar, båda föräldrarna)
2- Vilka former av stöd erbjuder ni idag?
- (mötesplatser, öppen förskola, föräldragrupper osv.) 3- Vilka tar del av stödet enligt dig?
- (utrikesfödda, personer med funktionsnedsättning, nyblivna föräldrar, nyanlända, föräldrar till barn med särskilda behov)
4- Vilka behov ser du kopplat till föräldraskapsstödet? 5- Vad upplever du är det största behovet?
6- Hur upplever du att stödet ni erbjuder kan matcha behoven som du upplever finns? 7- Tycker du att stödet som ni erbjuder når ut till dem som är i störst behov?
8- Hur upplever du att tillgängligheten av stödet ser ut?
- Det vill säga till exempel om det är lättåtkomligt? (Hur ser variationen av insatser ut, är det lättillgängligt och erbjuds på flera olika arenor?)
- Finns det webbplatsinformation om föräldraskapsstöd på kommunens webb? - Erbjuds föräldraskapsstöd på alla nivåer? (universell nivå, selektiv nivå och indikerad nivå)
Hinder och utvecklingsmöjligheter
9- Upplever du att det kan finnas hinder att söka stödet? - I sådana fall vilka hinder?
10- Vad anser du skulle kunna utvecklas vad gäller föräldraskapsstödet? 11- Hur arbetar ni i kommunen för att utveckla föräldraskapsstödet? 12- Upplever du att din kommun möjliggör för er att arbeta med
föräldraskapsstödsfrågor?
- D.v.s. har ni ett stöd i organisationen för att kunna arbeta med föräldraskapsstödsfrågor?
Avslutningsfrågor:
13- Skulle du vilja lägga till någonting?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 14- Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00