Nedan anges ett antal frågeställningar som på ett eller annat vis korsat mitt arbete, men som inte funnits utrymme för att belysas i denna undersökning.
Utreda vad det innebär för en organisation att gå från vattenfallsutveckling till inkrementell utveckling.
Undersöka hur processerna verkligen används och inte bara hur de säger att de används, genom att följa ett projekt över tiden (i en deltagande forskning) Ta reda på om/hur processanvändning med tiden förändras inom en organisation eller inom ett projekt
Undersöka eller ta fram kriterier för hur en systemutvecklingsprocess kan mätas (exempelvis effektivitetsgrad eller ”return of investment”)
Utreda vad olika kategorier av utvecklingsprojektmedlemmar har för behov av processtöd
Ingående studera ett processarbetsflöde inom en organisation för att se hur detta anpassats och sedan föreslå förbättringar
Göra en jämförelse av två organisationers processanvändning där den ena organisationen är klassad på en viss CMM-nivå och den andra organisationen på en annan (alternativt ta fram skillnader i processanvändningen för två verksamheter som är klassade på samma CMM-nivå)
Utreda innebörden av featureorienterad utveckling och se vilken påverkan detta har på planering, analys och genomförande i systemutvecklingsprojekt (eventuellt med speciellt fokus på kravhantering).
Ovanstående punkter kan utföras under både en kortare eller längre tidsperiod, varför de är förslag som lämpas för såväl nya examensuppsatser som mer forskningsinriktade arbeten.
Referenser
Litteratur
Avison, D.E. & Fitzgerald, G. (1995), Information Systems Development: Methodologies, Techniques and Tools. McGraw-Hill, Berkshire.
Andersen, E. (1994), Systemutveckling – principer, metoder och tekniker. Studentlitteratur, Lund.
Baskerville, R. & Stage, J. (2001), Accommodating emergent work practices: ethnographic choice of method fragments. In Russo, N., Fitzgerald, B. & DeGross, J. (2001), Realigning Research and practice in information system development – the social and organizational perspective.
Boehm, B.W. (1988), A Spiral Model of Software Development and Enhancement. IEEE Computer, vol.21, pp 61-72.
Brinkkemper, S., Saeki, M. & Harmsen, F. (1998), Assembly Techniques for method engineering. Springer-Verlag, Berlin.
Checkland, P. (1990), Soft System Methodology in action. Wiley, Chichester. Ejvegård, R. (1996), Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund.
Ericsson Radio System AB (1999a), GSM OSS Project Management Process. 1551- FEA101 8032, Linköping.
Ericsson Radio Systems AB (1999b), The Requirements-Driven Evolution Model. EPK/D/L-99:097 Uen, Linköping.
Ericsson Telecom AB (1996), TMOS System Development Process Model. 1551-FEA 202 630, Göteborg.
Fitzgerald, B. (1998a), An Empirical Investigation into the Adoption of System Development Methodologies. Information & Management, vol.34, pp.317-328.
Fitzgerald, B. (1998b), A Tale of two roles: the use of System Development Methodologies in practise. In Educating Methodology practitioners and researchers, Springer-Verlag, UK.
Fitzgerald, B., Russo, N. & O’Kane, T. (2001) Software Development Method Tailoring at Motorola. Forthcoming in Communications of the ACM.
Fristedt, D. (1995), Metoder i användning – mot förbättring av systemutveckling genom situationell metodkunskap och metodanalys. Licentiatavhandling, Linköpings Universitet.
Goldkuhl, G. (1992), Stöd och struktur i Systemutvecklingsprocessen. Research report, Linköpings Universitet.
Goldkuhl, G. (1996), Metodarkitektur för metodanalys. Research report, Linköpings Universitet.
Goldkuhl, G. & Röstlinger, A. (1988), Förändringsanalys – Arbetsmetodik och förhållningssätt för goda förändringsbeslut. Studentlitteratur, Lund.
Gummesson, E. (1985), Forskare och konsult – om aktionsforskning och fallstudier i företagsekonomin. Studentlitteratur, Lund.
Hares, J. (1994), SSADM version 4 – the advanced practitioner’s guide. Wiley, Chichester.
Hicks, J. (1993), Management Information Systems: A user perspective. West Publishing Company, St. Paul, USA.
Jayaratna, N. (1994), Understanding and evaluating methodologies – NIMSAD a systemic framework. McGraw-Hill, Berkshire.
Kruchten, P. (1999), The Rational Unified Process, An Introduction. Addison Wesley Longman Inc.
Lind, M. (2001), Från system till process – kriterier för processbestämning vid verksamhetsanalys. Linköpings universitet, Linköping.
Merriam, S. (1994), Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur, Lund. Patel & Tebelius (1987), Grundbok i forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund. Pressman, R. (1997), Software engineering – a practioner’s approach. McGraw-Hill, Berkshire.
Seigerroth, U. (1998), Integration av förändringsmetoder – en modell för välgrundad metodintegration. Licentiatavhandling, Linköpings Universitet.
Starrin, B., Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991), Från upptäckt till presentation – om kvalitativ metod och teorigenerering på empirisk grund. Studentlitteratur, Lund.
Wiktorin, L. (1993), Möte med metoder. Studentlitteratur, Lund.
Yin, R. (1994), Case study research – design and methods. Sage publications, California.
Internetinformation
Ericsson (2002a) Company facts. Tillgänglig på Internet:
http://www.ericsson.com/about/compfacts/ [hämtad 2002-04-21].
Ericsson (2002b) Center for Radio Network Control. Tillgänglig på Internet:
http://www.ericsson.se/rnc/do.shtml [hämtad 2002-04-21].
Ericsson (2002c) Center for Radio Network Control. Tillgänglig på Internet:
http://www.ericsson.se/rnc/we.shtml [hämtad 2002-04-21].
Rational Unified Process (5.1.1) [online-version] Rational Software Corporation. Tillgänglig på Internet: http://www.rational.com/ [hämtad 2002-03-12].
Rational Unified Process (2002) [online-version] Rational Software Corporation. Tillgänglig på Internet: http://www.rational.com/ [hämtad 2002-04-16].
INTERVJUFRÅGOR
Generella/inledande frågor
1. Vilken arbetsuppgift/funktion har du i företaget? 2. Vad lägger du i begreppet metodik/metod/process?
3. RUP används inom Ericsson, har du kommit i kontakt med den? 4. Vilken är din spontana/generella inställning till RUP som process?
Dåtidsrelaterade frågor
5. Vilka metoder/processer har ni tidigare använt och för vilket område har respektive metod använts?
6. Vilka erfarenheter har ni av dessa metoder/processer?
7. När beslutade ni att använda RUP, dvs hur länge har den varit aktuell?
8. Vad var anledningen till att ni övervägde RUP och inte någon annan process? 9. Vilken avsikt hade ni med användningen av RUP från början – att använda den i
helhet eller endast delvis?
10.Vilka delar valde ni att använda?
11.Varför valde ni att använda dessa delar respektive varför valde ni bort övriga delar?
12.Hur gick ni tillväga när ni valde ut delarna? Vad var enkelt och vad var svårt? 13.Hur gick ni tillväga när ni införde valda delar?
14.Upplevde ni något som uttryckligen enkelt eller svårt vid införandet?
15.Hur lång tid arbetade ni med processen från beslut till dess ni hade en fullt införd process?
Nutidsrelaterade frågor
16.Gjorde ni eller har ni gjort någon anpassning/justering av RUP (delarna)? Vilka? 17.Anser du att det är nödvändigt att göra några anpassningar av RUP?
18.Tycker du att mervärdet med processen ökat (alternativt tror du att det skulle kunna göra det) vid anpassningar av RUP?
19.Har er RUP användning förändrats något sedan ni införde processen? 20.Vad är anledningen till att den förändrats/inte förändrats?
21.Hur har din inställning till processen förändrats med tiden? 22.Vilka metoder används idag tillsammans med RUP? 23.Hur har de olika metoderna integrerats?
24.Anser du att integrationen mellan RUP och andra metoder fungerar bra eller dåligt?
Framtidsrelaterade frågor
25.Skulle du helst vilja se ett ökat eller ett minskat användande av RUP? 26.Kommer ni att förändra er RUP användning framöver? Varför/varför inte? 27.Hur kommer denna förändring att gå till?
28.Kommer några anpassningar göras gällande redan implementerade delar? 29.Kommer ni ha metodikstöd i projekten framöver? Varför/varför inte?