Omfattande tester på lösningen behöver utföras innan den kan implementeras i produktionen av torktumlare. För att säkerhetsställa hur många cykler som kan utföras innan tömning erfordras långgående tester. Det hade varit önskvärt att ta reda på mer exakt hur många tvättcykler ”dammsugarpåsen” klarar av med bibehållen torkningseffektivitet, detta för att kunna påvisa att påsen kräver mindre underhåll än nuvarande lösning. För att användaren ska veta när påsen är i behov av att tömmas kan något typ av varningssystem byggas in, exempelvis en indikatorlampa. Varningssystemet skulle kunna kopplas till en räknare som räknar antalet genomförda torkcykler eller kopplas till en temperatursensor för att mäta temperaturen på inluften.
Det är även att rekommendera att utföra fler användartester, med både tvättstuge- och professionella användare, då inga mer omfattande användartester utfördes under utvecklingsarbetets gång. Genom dessa kan man granska deras mottagande och ta in kommentarer angående höjd och användarvänlighet etcetera innan beslut fattas att produkten ska gå vidare till noll-serie tillverkning.
Den framtagna lösningen kan säkerligen utvecklas och optimeras för produktion. Då författarnas erfarenhet gällande plastkonstruktion är relativt begränsad är det troligt att det
KRITISK GRANSKNING
skulle kunna gå och finna en mer optimal och kostnadseffektiv konstruktion, tillsammans med en plasttillverkare, gällande radier, släppvinklar, fästanordningar och liknande. Slutligen återstår det även att se till möjligheterna att kunna implementera lösningen i fler utav generation 4000s maskiner. Dimensionsändringar kan behövas för att samma plastdetaljer ska kunna användas i så många modeller som möjligt.
REFERENSER
7 Referenser
Litteraturkällor:
Friberg D., Runhäll T., (2005), AB Electrolux – en koncern i förändring, Kandidatuppsats, Handelshögskolan vid Göteborg.
Mullen, B., Johnson, C., & Salas, E., (1991), Productivity loss in brainstorming groups: a meta-analytic integration, Basic and Applied Social Psychology, 12, sidorna 3-23. Olsson F., (1995), Principkonstruktion, Institutionen för Maskinkonstruktion, LTH, Lund, omarbetad utgåva.
Olsson F., (1995), Primärkonstruktion, Institutionen för Maskinkonstruktion, LTH, Lund, Omarbetad utgåva.
Ottosson S., (1999), Dynamisk Produktutveckling, Tervix AB, Floda.
Ullman David G., (2003), The Mechanical Design Process, McGraq-Hill Higher Education, NY, tredje utgåvan.
Winter J., (1985), Problemformulering, undersökning och rapport, Liber, andra upplagan.
Personreferenser:
Ahlkvist Johansson Helena, 070-607 79 90, Energimyndighetens Testlab Johansson Lars G., 035-16 72 02, Högskolan i Halmstad, Universitetslektor Maskinteknik, handledare för projektet.
Johansson Torsten, 0479-255 52, Triplan AB, Teknisk Säljare
Jonasson Bo-Lennart, 0372-665 23, Electrolux Laundry Systems AB - Marknadschef Linnér Stefan, 0372-665 98, Electrolux Laundry Systems AB - Eftermarknadschef Nilsson Lars, 0708-82 49 17, Lars Nilssons Fastighetsservice - Fastighetsskötare Pettersson Ingrid, 0372-66 336, Electrolux Laundry Systems AB – Områdeschef Torktumlare, handledare för projektet.
Internetreferenser: [1] http://www.electrolux.com/about_electrolux.aspx, 2007-09-10 [2] http://www.laundrysystems.electrolux.com/, 2007-09-10 [3] http://www.electrolux.se/, 2007-09-11 [4] http://www.hardfacts.se/Forstudie.htm, 2007-10-29 [5] http://www.siq.se, 2007-11-26
Innehållsförteckning - Bilagor
8 Bilagor
Bilaga 1 Projektbeskrivning Bilaga 2 Tidsplan Bilaga 3 Benchmarking Bilaga 4 Kriterieuppställning Bilaga 5 Materialdata filterBilaga 6 Modellbeteckning ur ELS produktsortiment Bilaga 7 Produktdatablad T4250
Bilaga 8 Initierande konceptgenerering - principer Bilaga 9 Testprotokoll 1 – ”Dammsugarpåsen” Bilaga 10 Testprotokoll 2a – ”Draglådan”
Bilaga 11 Testprotokoll 2b – Provning av skrapor Bilaga 12 Slutgiltig Utvärdering – Pugh’s beslutsmatris Bilaga 13 Funktionstester av prototyp
Bilaga 1
Projektbeskrivning
Student/er: Jerry Haraldsson
781117-4692, tel: 0735-316866 Alexander Routledge
830206-8559, tel: 070-2878086 tpp.halmstad@gmail.com
Titel på examensarbete: Förenkling av det dagliga underhållet hos Electrolux professionella torktumlare Uppdragsgivarens namn: Electrolux Laundry Systems AB Handledares namn på företaget: Ingrid Pettersson
tel: 0372-66336 Handledare på Högskolan: Lars-G Johansson
tel: 035-167202
Syfte med projektet: Att ta fram en lösning som underlättar underhållet av luddfiltret på Electrolux torkumlare T4250.
Förmodad metodologi: Projektets genomförande kommet att byggas på Ullmans metodologi för
produktutveckling. Även kompletterande produktutvecklingsmetoder kommer att tillämpas.
Kort summering av relevant litteratur: The Mechanical Design Process, Ullman. Dynamisk Produktutveckling, Ottosson Princip- och Primärkonstruktion, Olsson Tillgänglig data: Ritningar på dagens maskin(er).
Tillgång till dagens maskin Dator program och nödvändiga
faciliteter: Tillgång till Catia för att kunna rita upp modellerna och ta fram ritningsunderlag till prototypbyggandet.
Bilaga 2 - Tidsplan
Bilaga 3
Benchmarking
Tillverkare Land Modell Trumvolym Utluft Luddfilter
Sverige T4250 250L Radiell "Stort självrensande luddfilter" – Snedställt luddfilter under trumman
T6251 250L Radiell
Tyskland
PT5251 250L Radiell
"Stort luddfilter" - liknande lösning som Electrolux, Rengöres dagligen
DA11 220L Radiell
T11 250L Radiell
Danmark
T13 285L Radiell
"Stort luddfilter" – ”extra lång tidsintervall mellan rengörningarna”, liknande lösning som Electrolux
Bilaga 3
Resultat:
Resultatet från benchmarkingen visade att det idag inte finns några helt självrensande filter på marknaden för maskiner som är i T4250’s storleksklass. Alla utav de nio granskade modellerna, från sju olika tillverkare, använder sig, likt ELS T4250, ett stort rektangulärt filter. Två av företagen sa sig ha ett självrensande filter, och när vi kontaktade dem så hade de två olika men ändå snarlika förklaringar.
Cissell förklarade sitt självrensande filter med att filtret sitter lite löst uppspänt på ramen, vilket gör att när maskinen är igång så buktar filtret inåt medan luddet byggs på. När sedan maskinen stanna släpper då undertrycket och filtret buktar nu neråt och luddet spricker upp och faller till golvet.
IPSO gav förklaringen att då filtret lutar kommer gravitationen göra att luddet lossnar och faller ner till golvet av sig självt. Men detta fenomen kommer ej ske om man rengör filtret dagligen, samt att hur mycket maskinen används spelar en viktig roll. IPSO hade även skickat vidare författarnas fråga till PODAB, vilka är deras svenska distributör, vilka förklarade att de inte använder det argumentet här i Sverige då de använder ett annat slags filter.
Electrolux använder sig också på sin hemsida av försäljningsargumentet att T4250 har ett självrensande luddfilter. Men den självrensande effekter uppstår bara när man inte rengör luddfiltret regelbundet, vilket medför att det blir sämre luftgenomflöde i maskinen. Undersökningen visade dock att de flesta modeller har ett rengöringsintervall mellan tre torkcykler och en dag för luddfiltret.
USA OPL 25 217L Radiell "Självrensande filter med stort uppsamlingsområde" liknande lösning som Electrolux
USA SL 20 212L Radiell Rengöring av luddfilter var 3-4 torkcykel.
Bilaga 4
Kriterieuppställning
Process Klass
Åtkomsten av ludd för tömning ska ske framifrån K
Max 5% av luddet får passera igenom filtret K
Ej påverka torktiden negativt mot dagens lösning K
Klara av minst 16 torkcykler innan tömning av ludd är nödvändigt Ö
Livslängd på minst 15 000 torkcykler Ö
Filtret ska kunna rengöras från ludd Ö
Så få antal unika detaljer som möjligt Ö
Omgivning
Tåla fuktig miljö K
Tåla dammig miljö K
Kemikaliebeständig mot ämnen som återfinns i tvättmedel, sköljmedel etc. K
Värmebeständig upp till 70 grader K
Skall kunna rymmas i en T4250 Ö
Inte försvåra rengörningsmöjligheterna i filterrummet Ö Människa
Ej medföra risk för personskada K
Ergonomisk Ö
Montering skall kunna utföras av en montör Ö
Tillåta visuell kontroll av filtrets status Ö
Underhåll av fläkt ska kunna utföras framifrån K
Ekonomi
Materialkostnad får högst uppgå till 3 % av maskinens materialkostnad K
Befintliga maskinparken skall kunna användas Ö
K = Krav Ö = Önskemål
Bilaga 5
Materialdata filter
Leverantör: Tekniska Precisionsfilter JR AB
Beteckning: PA 160/43
Material: Polyamid
Öppen Area: 43 %
Mask antal: 43 trådar/cm
Tråd diameter: 80 mikron Vikt: 50 g/ m2 Tjocklek: 144 mikron Luftgenomsläpplighet: 7500 l/ m2s Area: 750 mm x 525 mm = 393750 mm2 = 0.39 m2 Rammaterial: Galvad Plåt
Bilaga 6: Modell beteckning ur els produktsortiment Modell T4130 T4190 T4250 T4290 T4300 T4350 T4530 T4650 T4900 T41200 Kapacitet Trumvolym (Liter) 130 190 250 286 2 x 300 349 528 650 900 1200 Kapacitet torr vikt (kg) 7.2 10.6 13.9 15.9 2 x 16.7 19.4 29.3 36.1 50 66.7 Mått Bredd (mm) 595 720 790 710 790 790 960 960 1290 1290 Djup (mm) 700 725 900 1120 1100 1120 1180 1370 1295 Höjd (mm) 850 113 1740 1880 1940 1740 1995 1995 2465 2465 Förbr. Elektrictet (kWh/kg) 2.5/5.5 3.5/7.6 5.8/11 8.5/13.5 7.1/13.6 7.7/16 15/23 17.9/29.5 26.2/45 35.6/60 Tid (minuter/kg) 34/5.5 27/7.6 27/11 29/13.5 21/2x13.6 27/16 22/23 23/29.5 26/45 27/60 Trumma Trumma med
revisering ● ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ● ●
Motor Trefasmotor ○ ● ● ● ● ● ● ● ● ●
Enfasmotor ● ○ ○ ○ ○ ○ ○ - - -
Årsvolym (2006) - 3913 1553 1756 2852 2017 1155 795 161 280
Bilaga 8
Inledande konceptgenerering - Principer
1. Cyklonavskiljare - Luftflödet passerar ett
cyklonfilter som fungerar genom att partiklar separeras från luften genom centrifugalkrafter. Luften leds in i toppen av en vertikal cylinder och går in i en spiralformad bana nedåt. Partiklarna tvingas av centrifugalkraften ut mot cylinderns väggar och faller sedan med hjälp av gravitationen ned genom hålet i botten. Luften fortsätter ned i konen till den vänder och den rena luften går i en rak linje up och ut.
Källa: www.epa.gov/eogapti1/module6/matter/control/images/fig01.gif
Fördelar Nackdelar
Inget vävt filter behövs
Känd teknik Osäkerhet omkring hur tekniken fungerar med (fuktig)ludd Tveksamheter gäller med hur pass ren luften kan bli.
2. Dammsugarpåse - Ett filter, sydd som en påse, monteras över utloppet från
trumman. På detta vis fås en filtrering som fungerar som en dammsugare. När sedan påsens insida är täckt med ludd kan påsen monteras ned och innehållet tömmas genom att man vänder påsen ut och in.
Fördelar Nackdelar
Stor filterarea Besvärlig vid rengöring?
Osäkerhet kring luddfördelningen i filtret
Bilaga 8
3. Omvänd dammsugarpåse – Liknande princip som vissa grov/våtdammsugare
använder sig utav. Ett håligt och ojämnt munstycke sitter kring insuget till motorn. En filterpåse monteras ledigt utanpå munstycket (A). När motorn sätt i gång sugs ludd in och fastnar i filtret, vilken i sin tur sugs in, ihop och kramar kring munstycket (B). När sedan motorn stängs av släpper filtret munstycket och vecklar ut sig igen till sitt ursprungliga läget (C). Lagret av ludd som ansamlats under torkcykeln spricker upp och lossnar ifrån filtret och faller ner i botten.
Fördelar Nackdelar
Långa tidsintervaller mellan tömning Luddet har för liten egentyngd? Stor omkonstruktion av tumlaren ett måste.
4. Elektrostatiskt fält – Genom att först ladda partiklar i luftflödet elektrostatiskt
kan man separera partiklarna genom att attrahera dem till en motsatsladdad platta eller yta.
Fördelar Nackdelar
Inget vävt filter behövs Tveksamheter kring tekniken
5. Vibrationer - När filtret är fullt med ludd vibreras/skakas hela filtret så att luddet
släpper och ramlar ned på botten.
Fördelar Nackdelar
Inga större omkonstruktioner behövs Ingen mekanisk kontakt med filtret
Luddet har för hög adhesion En extern kraftkälla måste till Ökad ljudnivå?
Bilaga 8
6. Tryckluft – Antingen kopplas ett befintligt tryckluftssystem in, om det finns i
lokalen, eller så monteras en liten kompressor in i maskinen. Luften används sedan att bakifrån blåsa loss luddet ifrån filtret.
Fördelar Nackdelar
Ingen mekanisk kontakt med filtret
Liten omkonstruktion Extern tryckluftskälla måste till Luddet blåses upp och runt
7. Omvänt luftflöde - Genom att snurra turbinen som suger in luften åt ”fel håll”
och därmed vända på luftflödet blåses luddet ifrån filtret.
Fördelar Nackdelar
Liten omkonstruktion måste till Luddet blåses upp och runt
Osäkerhet om lufttrycket räcker till?
8. Vindrutetorkare – Likt en bils vindrutetorkare rör sig en borste, vilken är
monterad på en motor över filtret i en cirkelbåge. Borsten sopa rent filtret och luddet trillar ned på botten.
Fördelar Nackdelar
Mekanisk avlägsning av ludd
Bilaga 8
9. Borste på skena – En borste förs fram och tillbaka och sopar filtret rent.
Rörelsen utförs med hjälp av en motor och styrs med hjälp av en skena.
Fördelar Nackdelar
Mekanisk avlägsning av ludd
Enkel konstruktion Extern kraftkälla måste till
10. Roterande filter – En filtermatta spänns upp i en fyrkant över fyra rullar och
placeras så luftflödet led in i toppen av fyrkanten och sedan ut igenom filtret. Efter en torkcykel roterar filtermattan ”ett steg”. Under denna rotation sopas filtret rent utav en borste och en ren filteryta hamnar nu framför insuget. Luddet ansamlas i botten av fyrkanten och töms därefter vid behov.
Fördelar Nackdelar
Kontrollerbar luddmängd på filtret.
Mekanisk avlägsning av ludd Många rörliga delar Omkonstruktion krävs Extern kraftkälla måste till Mindre underhållsvänlig
Bilaga 8
11. Borste på trumma – Ett filter spänns upp för utsuget under trumman. En borste
monteras på utsidan av trumman. När trumman sedan roterar sopas filtret rent utav borsten och luddet ramlar ned på sidan av filtret i en låda.
Fördelar Nackdelar
Erfarenheter av lösningen finns inom ELS
Mekanisk avlägsning av ludd Ingen extern kraftkälla behövs
Kräver dimensionsförändring av trumman
Försvårar visuell kontroll av filtret
12. Draglåda – Ett filter spänns upp för utsuget under trumman. En borstanordning
monteras på skenor och ligger an mot filtret. Efter ett antal cykler drar man sedan borsten manuellt över filtret. Luddet sopas av och trillar ned i en behållare, vilken töms vid behov.
Fördelar Nackdelar
Enkel konstruktion
Inga externa kraftkällor Kräver handhavande
Sammanfattning:
- Luddet får en god vidhäftning till filtret när lager byggs upp. Våra enkla tester
visar att endast skakning eller slag bakifrån inte är tillräckligt för att lossa luddet. Där igenom anses det att en mekanisk rengöring krävs.
Principer som faller bort med detta är: Omvänt luftflöde, Tryckluft, Omvänd
dammsugarpåse och Vibrationer.
- Då krav på underhållsvänlighet och en ”ekonomisk” lösning efterfrågas anses det
inte försvarbart att införa en extern kraftkälla och dess ingående delar Därav faller principerna: Roterande filter, Borste på skena, Vindrutetorkaren
- Då stor osäkerhet om funktionen kommer att fungera och/eller brist på
teknikmognad faller principerna: Elektrostatisk rengöring och Cyklonavskiljare
Bilaga 9
Testprotokoll 1 – ”Dammsugarpåsen”
Material:Torktumlare T4250 (9 kW), Lösningsförslag 1 – ”Dammsugarpåse”, PC, Datalogger, Tvättmaskin, Tryckluftsmätare, Våg, Textilier.
Förberedelser:
Filterutrymmet på en ny torktumlare T4250 byggdes om och lösningsförslag 1 – ”dammsugarpåsen” tillverkades och monterades in i maskinen (se bild nedan). En PC kopplades upp till torktumlaren så att inoch ut temperatur loggades. Även en tryckluftsmätare användes och placerades i en ventil i ventilationen, fyra meter ifrån maskinens utblås, för att iakttaga hur tryckfallet förändras relativt med tiden.
Dammsugarpåsen monterad i maskinen.
Genomförande:
Testerna inleddes med att textilier av bomulls och frotté torktumlades helt ”snustorra” (bone dry). Därefter plockades två laster av textilier (last A och B) ihop på 10,15 kg vardera, vilket resulterar i 11 kg när textilierna har fått stå och dragit åt sig utav rummets luftfuktighet på 8 %.
Därnäst blötlades och centrifugerades last A i en tvättmaskin tills den hade uppnått 50 % i fukthalt. De våta textilierna vägdes och placerades sedan i en torktumlare, där de sedan tumlades med full effekt under 36 minuter, allt enligt T4250s produktspecifikation. Under tiden som last A torktumlades så blöttes last B för att effektivisera och snabba upp testprocessen.
Efter tumlingen vägdes textilierna igen, för att se hur pass hög fukthalt som återstod. Mellan varje tumling kördes maskinen först med kalluft i fem minuter innan trycket mätes i ventilationstrumman. Resultat såsom vikter, temperaturer och tryck sparades och fördes ner i en tabell (se tabell 1). Denna procedur upprepades sedan från och med blötläggningen under 16 cykler för att representera en hel dags arbete (8 timmar), då maskinen körs nonstop.
Bilaga 9
Resultat:
Omgång Tvättlast Initial
(kg) Blött (kg) Fukt kvar 1 (%) Posttorkning (kg) Fukt kvar 2 (%) Tryck (Pa) Tryckförändring (%) 1 A 11 17,52 59,27 11,68 6,18 50 8,7 2 B 11 16,46 49,64 11,38 3,45 55 19,6 3 A 11 17,48 58,91 11,88 8,00 74 60,9 4 B 11 16,56 50,55 11,5 4,55 65 41,3 5 A 11 17,42 58,36 11,84 7,64 70 52,2 6 B 11 16,5 50,00 11,28 2,55 75 63,0 7 A 11 17,6 60,00 11,86 7,82 73 58,7 8 B 11 16,54 50,36 11,3 2,73 79 71,7 9 A 11 17,38 58,00 11,56 5,09 78 69,6 10 B 11 16,56 50,55 11,2 1,82 76 65,2 11 A 11 17,54 59,45 11,66 6,00 78 69,6 12 B 11 16,58 50,73 11,36 3,27 79 71,7 13 A 11 17,5 59,09 11,66 6,00 73 58,7 14 B 11 16,57 50,64 11,3 2,73 78 69,6 15 A 11 17,42 58,36 11,5 4,55 75 63,0 16 B 11 16,58 50,73 11,24 2,18 78 69,6
Tabell 2: Mätdata dammsugarpåse, (referens tryck 46 Pa)
Bilaga 9
Körning 3 Körning 4
Körning 5 Körning 6
Bilaga 9
Körning 9 Körning 10
Körning 11 Körning 12
Bilaga 9
Körning 15 Körning 16
Slutsatser:
• Endast mindre variationer mellan de olika körningarna
• I de två första körningarna ses en något högre temperatur än i resterande. Beror troligtvis på ej korrekt installation av filtret – filtret sögs in och låg över insuget. Åtgärdades till den tredje körningen genom att spänna ut filtret.
• I körning 7 ses en stor höjning och top i början utav kurvan. Inga säkra förklaringar men är troligt att luckan öppnades under körningen.
• Fastän det byggdes upp ludd på filtret så fick vi inga större förändringar i kurvorna eller tryck. Vi hade hoppats på att kunna få följa hur temperatur och tryckfallet förändrades med ökad luddmängd. Varför detta ej skedde beror till stor del på fläkten som, enligt ELS, är kraftigt överdimensionerad, vilket medför att fastän filtret börjar sättas igen så räcker fläkten till och orkar dra igenom luften. Hade det varit en betydligt mindre fläkt så skulle vi nog ha sett att speciellt temperatur kurvorna skulle börja stiga betydligt mer.
En annan självklar anledning till att filtret inte satte igen så mycket som vi ville var ju den större filterarea vi åstadkom genom att använda oss utav en påse.
• Det vi såg var att ett tjockt lager av ludd ansamlades på botten av påsen, närmast utsuget. När väl botten hade täckts började luddet stiga upp efter kanterna, men främst i hörnen. Visst ludd föll ned i botten ifrån kanterna.
• Påsen tömdes genom att vända den ut- och in. Luddet föll av relativt enkelt och en hela botten släppte som en enda stor ”luddkaka”.
• Om mer tid och vilja hade funnits hade det varit intressant att se hur många cykler som går att köra med denna lösning. Kanske man bara behöver tömma en gång per vecka?
Bilaga 10
Testprotokoll 2 – Draglåda
Material:Torktumlare T4250 (9 kW), Principlösning 2 – ”Draglåda”, Datalogger, PC, Tryckluftsmätare, Textilier, Våg, Tvättmaskin
Förberedelser:
Filterutrymmet på en ny torktumlare T4250 byggdes om och lösningsförslag 2 – ”draglådan” tillverkades och monterades in i maskinen (se bild nedan). En PC kopplades upp till torktumlaren så att in- och ut temperatur loggades. Även en tryckluftsmätare användes och placerades i en ventil i ventilationen, fyra meter ifrån maskinens utblås, för att iakttaga hur tryckfallet förändras relativt med tiden.
Draglådan monterad i maskinen
Utförande:
En last på 11 kg med blandade textilier (bomull, frotté) vägdes upp. Lasten stoppades sedan in i en tvättmaskin och genomgick ett tvättprogram för att uppnå 50 % fukthalt. Därefter vägdes textilierna igen och lastades sedan in i våran modifierade T4250. Allt enligt produktspecifikationerna torkades därpå lasten under 36 minuter i full effekt. Tiden 36 minuter är räknat på hur lång tid det tar att torka en last torr bestående av 100% bomull. Då vi hade blandad last med frotté, för att framkalla mer ludd, blev inte tvättenhelt torr och därför vägdes lasten ytterliggare en gång för att få reda på resterande fukthalt. Under torkcyklerna mättes in- och uttemperatur och efter varje cykel mättes trycket med kalluft i utblåsröret, fyra meter ifrån maskinen. Detta upprepades för varje torkcykel.
Efter genomförd torkning, drogs skrapan en gång över filtret där ett jämt lager ludd byggts upp. Detta utfördes tre gånger för att kontrollera hur luddet avlägsnades ifrån filtret.
Då skrapans funktion hade kontrollerats utfördes sedan tester på hur många cykler maskinen klarade av utan att filtret rengjordes innan värmeelementet slog ifrån.
Bilaga 10
Resultat:
Första testerna visade att allt ludd avlägsnades ifrån filtret med ett drag och trillade ner på botten i en sammanhållande remsa (se bild nedan). En liten mängd ludd fastnade kvar på skrapan, men inte så att det påverkade nästa test.
Bild på två stycken sammanhållande luddremsor.
En temperaturhöjning av intemperaturen registrerades under hela torkcykeln och det noterades även en klar tryckskillnad före och efter rengöring av filtret.
Nästa testserie visade klara temperaturskillnader redan från första till andra torkcykeln (se graf 1 och 2) medan trycket inte förändrades betydande efter första cykeln. Vid varje ny torkcykel därefter registrerades en temperaturökning på cirka 15 - 20 ° C av inluften. I slutet av den fjärde torkcykeln var intemperaturen uppe i 145° C (se graf 3) och under den femte uppnådde temperaturen 155° C efter knappt 6 minuters körning och värmeelementet slog ifrån (se graf 4). Värmeelementet slogs automatiskt på igen när intemperaturen sjunkit till 60° C för att på fyra minuter åter uppnå säkerhetstemperaturen på 155 ° C. Testet avbröts då detta visade att filtret nu hade otillräckligt genomflöde. Efter de första fyra torkcyklerna uppmättes en likvärdig kvarvarande fukthalt.
Bilaga 10
Graf 3 – Fjärde körningen Graf 4 – Femte körningen
Slutsats:
• Draglådelösningen med den använda filterstorleken klarade av att köra 4 cyklerinnan luftflödet blev för dåligt.
• Skumgummi (tvättsvamp) som skrapa fungerade oväntat bra och resulterade i att näst intill allt ludd avlägsnades ifrån filterytan i form av en sammanhängande luddremsa. Detta resulterar i att det avskrapade luddet inte kommer att flyga runt inne i maskinen.
• Konstruktionen fungerade tillfredställande men det hade varit bra att höja upp filtret eller avskärma luftflödet för att så mycket möjligt av luddmängden ska hamna på filtret. Nu spreds små mängder ludd runt hela nedre delen.
• Det hade även varit bra att införa (tänka på) någon form av visuell kontroll för att