För att analysera fjärrvärmens konkurrenssituation ytterligare kan följande områden studeras vidare:
I denna studie valdes det att avgränsas till tre av de fem konkurrensmedlen. Därför skulle ett vidare arbete kunna studera de två resterande konkurrensmedlen politiska påtryckningar och propaganda.
Analysera fjärrvärmens konkurrenssituation i andra städer utifrån deras förutsättningar, samt att studera situationen i andra länder.
Denna studie avgränsas till bostadshus, därför skulle en undersökning genomföras för andra fastighetstyper så som lokaler och industrier.
Utöka den framtida analysen genom att inkludera olika scenarion som exempelvis effekten av det minskade värmebehovet, uppdaterade krav från Boverket, effekten av förändrat elpris eller ändrade miljökrav.
REFERENSER
2010/31/EU. Europaparlamentet och rådets direktiv av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. Bryssel: Europeiska Unionen.
Abrahamsson, K., Persson, T., Nilsson, L., & Friberg, D. (2012). Uppvärmning i Sverige 2012 (EI R2012:09). Eskilstuna: Energimarkandsinspektionen.
BELOK. (u.å). Ekvationer som används i BELOK LCC, Generell kalkyl. Hämtad 2018-02-20 från http://www.belok.se/lcc/LCC_Generell_kalkyl.pdf
Björnerstedt, J., & Söderberg, M. (2011). The market for district heating in Sweden: an empirical analysis of the relevant product market. Adelaide: University of South Australia. Blomqvist, P., & Hallin, A. (2015). Metod för teknologier – Examensarbete enligt 4- fasmodellen. Lund: Studentlitteratur.
Boverket & Energimyndigheten. (2015). Utvärdering av lågenergibyggnader – en fallstudie. (2015:25). Karlskrona: Boverket.
Boverket & Energimyndigheten. (2016). Underlag till den andra nationella strategin för energieffektiviserande renovering (ET 2016:15). Karlskrona: Boverket.
Boverket. (2017a). Boverkets byggregler, BBR, BFS 2011:6 med ändringar till och med 2017:5 (BBR 25). Karlskrona: Boverket.
Boverket. (2017b) Vad är primärenergital? Hämtad 2018-02-06 från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-
byggregler/energihushallning/vad-ar-primarenergital/ Boverket. (2018). BFS 2018-xx BBR avsnitt 9.
Brehm, J., & Cohen, A. (1965). Explorations in cognitive dissonance. New York: Wiley. Brännlund, R., Ghalwash, T., & Nordström, J. (2007). Increased energy efficiency and the rebound effect: Effects on consumption and emissions. Energy Economics, 29(1), pp.1-17. Doona, J., & Jarlbro, G. (2009). Grannen vet bäst - Faktorer som påverkar hushållens val av energiformer (Fjärrsyn rapport; Vol. 2009:15). Svensk Fjärrvärme.
Ekvall, T., & Weidema, B. (2004). System boundaries and input data in consequential life cycle inventory analysis. The International Journal of Life Cycle Assessment, 9(3), pp.161– 171.
Energiföretagen. (2016). Fjärrvärme på djupet [Broschyr]. Hämtad 2018-02-01 från https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/det-erbjuder-
vi/kompetensforsorjning-dokument/fjarrvarme-pa-djupet_broschyr-for-utskrift.pdf
Energiföretagen. (2017a). Fjärrvärme - bekväm och resurseffektiv uppvärmning. Hämtad 2018-02-01 från https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/fjarrvarme/
Energiföretagen. (2017b). Tillförd energi. Hämtad 2018-02-01 från https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/tillford-energi/
Energikommissionen. (2017) Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2). Stockholm: Energikommissionen
Energimarknadsinspektionen (Ei). (2015). Underlagsrapport till Energikommissionen. Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen
Energimyndigheten och SCB. (2017). El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2016, Definitiva uppgifter (EN 11 SM 1701).
Energimyndigheten. (2010). Välj rätt värmepump (ET 2010:02). Eskilstuna: Energimyndigheten.
Energimyndigheten. (2013). Energiindikatorn 2013: Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål (ER 2013:05). Eskilstuna: Energimyndigheten.
Energimyndigheten. (2014a). Bergvärmepumpar. Hämtad 2018-01-25 från http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/bergvarmepumpar/bergvarmepumpar/ Energimyndigheten. (2014b). Luftvattenvärmepumpar. Hämtad 2018-01-25 från http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/luftvattenvarmepumpar/
Energimyndigheten. (2014c). Frånluftsvärmepumpar. Hämtad 2018-01-25 från http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/franluftsvarmepumpar/
Energimyndigheten. (2015). Värmepumparnas roll på uppvärmningsmarknaden: Utveckling och konkurrens i ett förändligt energisystem (ER 2015:09). Eskilstuna: Energimyndigheten.
Energimyndigheten. (2016). Risken för avbrott i fjärrvärme: Utredning om fjärrvärmeföretagens ekonomiska ställning samt deras förmåga att förebygga och åtgärda avbrott (ER 2016:03). Eskilstuna: Energimyndigheten.
Energimyndigheten. (2017a). Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2016 (ES 2017:06). Eskilstuna: Energimyndigheten.
Energimyndigheten. (2017b). Energiindikatorn 2017: Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål (ER 2017:09). Eskilstuna: Energimyndigheten.
Energimyndigheten. (2017c). Fjärrvärme. Hämtad 2018-01-28 från http://www.energimyndigheten.se/snabblankar/lattlast/hur-varmer-du-upp-ditt-
hus/fjarrvarme/
Ericsson, K., & Werner, S. (2016). The introduction and expansion of biomass use in Swedish district heating systems. Biomass And Bioenergy, 94, 57–65.
Eriksson, M., Tedebrand, L., & Werther Öhling, L. (2013). Prisförändringsprövning och likabehandlingsprincip för fjärrvärme (Ei R2013:07). Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen (Ei).
Eriksson, O., Karlsson, B., & Thygesen, R. (2017). Regelstyrd energi- och miljövärdering av byggnader (2017:411). Fjärrsyn.
Esser, A., & Sensfuss, F. (2016). Evaluation of primary energy factor calculation options for electricity. Fraunhofer-Institut für Sysstem- und Innavationsforschung (ISI)
Fjertorp, J., & Thomasson, A. (2014). Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Granslandt, M. (2011). Ekonomiska konsekvenser av TPA-utredningens förslag. Stockholm: Svensk Fjärrvärme
Haglund, C., Larsson, K., Jensen, S., Larsson, J., Berg, J., Lidbom, P., & Rolfsman, L. (2012). Förbättrad driftsäkerhet hos villavärmepumpar (SP-RAPP 2012:41). Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Hellmer, S. (2010). Switching Costs, Switching Benefits and Lock-In Effects — The Reregulated Swedish Heat Market. Energy & Environment, 21(6), pp.563–575.
Hellmer, S. (2013). Price Responsiveness in District Heating: Single Houses and Residential Buildings—a Cross-Sectional Analysis. ISRN Economics, vol. 2013, Article ID 324127, 2013. doi:10.1155/2013/324127
Henning, A. (2010). Husköpares val av värmesystem -Hinder och möjligheter (SWX-Energi rapport 13)
Hill, G. (1982). Group versus individual performance: Are N?+?1 heads better than one?. Psychological Bulletin, 91(3), pp.517–539.
Holm, J. (2013). Inför prisregleringen av fjärrvärme - Vilka lärdomar kan dras från ekonomisk teori och empiri? (2013:1) Stockholm: Konkurrensverket.
Kaijser, A. (1986). Stadens ljus – etableringen av de första svenska gasverken. Malmö: Liber. Kaijser, A. (1994). I fäders spår – den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar. Stockholm: Carlsson
Karlsson, F., Kovács, P., Gustavsson, L., Persson, H., & Haglund Stignor, C. (2013). Nuvarande status och framtidsutsikter för värmepumpar, solvärme och pellets på den svenska värmemarknaden (SP 2013:45). Borås: Sveriges tekniska forskningsinstitut.
Kirschen, D., & Strbac, G. (2004). Fundamental of power system economics. Chichester: Wiley.
Klemperer, P. (1995). Competition when Consumers have Switching Costs: An Overview with Applications to Industrial Organization, Macroeconomics, and International Trade. The Review of Economic Studies, 62(4), pp.515–539.
Klimatpåverkan från produkter och tjänster - fjärrvärme och el
Koriat, A. (2012). When Are Two Heads Better than One and Why?. Science, 336(6079), pp.360–362.
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). (2012). Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus: hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 (IVA- R 469). Stockholm: IVA
Lauenburg, P., Johansson, P., & Wollerstrand, J. (2010). District heating in case of power failure. Applied Energy, 87(4), pp.1176–1186.
Madani, H. (2014). The Common and Costly Faults in Heat Pump Systems. Energy Procedia, 61, 1803–1806.
Madani, H., & Roccatello, E. (2014). A comprehensive study on the important faults in heat pump system during the warranty period. International Journal of Refrigeration, 48, pp.19– 25.
Magnusson, D. (2012). Swedish district heating—A system in stagnation: Current and future trends in the district heating sector. Energy Policy, 48, pp.449–459.
Mahapatra, K., & Gustavsson, L. (2008). An adopter-centric approach to analyze the diffusion patterns of innovative residential heating systems in Sweden. Energy Policy, 36(2), pp.577- 590.
Michelsen, C., & Madlener, R. (2013). Motivational factors influencing the homeowners’ decisions between residential heating systems: An empirical analysis for Germany. Energy Policy, 57, 221–233.
Mälarenergi. (2017). Primärenergi och rätt energi på rätt plats. Hämtad 2018-03-13 från http://blogg.malarenergi.se/primarenergi/
Mälarenergi. (u.å a). Tryggt och smidigt med fjärrvärme. Hämtad 2018-01-16 från https://www.malarenergi.se/fjarrvarme/
Mälarenergi. (u.å b). Om kraftvärmeverket Västerås. Hämtad 2018-02-02 från https://www.malarenergi.se/om-malarenergi/vara-
anlaggningar/kraftvarmeverket/kraftvarmeverket-vasteras/
Mälarenergi. (u.å c). Block 7 – Möjliggör fossilfritt 2020. Hämtad 2018-02-02 från https://www.malarenergi.se/om-malarenergi/vara-anlaggningar/kraftvarmeverket/block-7/ Naturvårdsverket. (u.å). Koldioxidekvivalenter. Hämtad 2018-02-03 från http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-
Nord Pool. (2018). Day-ahead prices. Hämtad 2018-01-23 från https://www.nordpoolgroup.com/Market-data1/Dayahead/Area-
Prices/SE/Yearly/?view=table
Persson, G., Sjökvist, E., Gustavsson, H., Andréasson, J., & Hallberg, K. (2012). Klimatanalys för Västmanlands län (2012-10). Norrköping: SMHI
Persson, U., & Werner, S. (2011). Heat distribution and the future competitiveness of district heating. Applied Energy, 88(3), 568–576.
Profu. (2017). Klimatpåverkan från produkter och tjänster - fjärrvärme och el.
Rinne, S., & Syri, S. (2013). Heat pumps versus combined heat and power production as CO2 reduction measures in Finland. Energy, 57, 308–318.
Rydén, B., Sköldberg, H., Ludvid, K., Göransson, A., Johnsson, J., Williamsson, J., Holmberg, U., & Schaad, G. (2017). Slutrapport: Vår gemensamma värmemarknad. Värmemarknad Sverige.
Sandén, B., & Karlström, M. (2007). Positive and negative feedback in consequential life-cycle assessment. Journal Of Cleaner Production, 15(15), 1469–1481.
Sköldberg, H., & Rydén, B. (2014). Värmemarknaden i Sverige – En samlad bild. Värmemarknad Sverige.
Summerton, J. (1992). District heating comes to town – the social shaping of an energy system. Linköping: Affärslitteratur
Svenska kyl & värmepump föreningen (SVKP). (u.å a). Värmepumpen - en ren energikälla. Hämtad 2018-01-29 från https://skvp.se/varmepumpar/villa/fakta-om-varmepumpar Svenska kyl & värmepump föreningen (SVKP). (u.å b). Pulsen 2017. Hämtad 2018-01-30 från https://skvp.se/aktuellt-o-opinion/statistik/pulsen-2017
Sveriges riksbank. (2018). Inflationsmålet. Hämtad 2018-03-09 från https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/inflationsmalet/
Swing Gustafsson, M., Gustafsson, M., Myhren, J., & Dotzauer, E. (2016). Primary energy use in buildings in a Swedish perspective. Energy And Buildings, 130, 202–209.
Tarnawski, M., & Winkler, C. (2018). Tillgodoräkna solel i BBR 25. Energimyndigheten: BeBo. Werner, S. (2017). District heating and cooling in Sweden. Energy, 126, pp.419-429.
Werner, S., Lygnerud, K., Sernhed, K., & Lauenburg, P. (2017). En syntes av fjärrsyn 2013- 2017 (2017:425). Fjärrsyn.
Västerås stad. (u.å). Värmepump. Hämtad 2018-03-05 från https://www.vasteras.se/bygga- bo-och-miljo/energi-och-uppvarmning/uppvarmning/varmepump.html
Yoon, T., Ma., Y, & Rhodes, C. (2015). Individual Heating systems vs. District Heating systems: What will consumers pay for convenience?. Energy policy, 86, pp. 73–81.
Åberg, M., Fälting, L., & Forssell, A. (2016). Is Swedish district heating operating on an integrated market? – Differences in pricing, price convergence, and marketing strategy between public and private district heating companies. Energy Policy, 90, pp.222–232. Öhrner, R. (2015). Rapport värmepumpar 2015. Folksam