I det här examensarbetet har endast olika pålningsmetoder tagits hänsyn till med avseende på teknisk och ekonomisk aspekt. Det som kan utvecklas mer är att undersöka i detalj hur borrkronorna och borringarna underlättar installationen. Det finns speciella borrkronor ifall jordlagret skulle innehålla trä och om vanlig borrkrona används går installationen
långsammare. Hur mycket långsammare går borrningen då? Är det lönsamt att välja en bättre borrkrona?
Det kan även vara intresse att undersökas ifall pålen blir alldeles för krokig eller knäcks, hur pålen ska lyftas upp. Vad finns det för olika metoder för att lyfta upp en påle? Finns det något billigare alternativ för att lyfta upp en påle eller är det bäst att ha kvar den skadade pålen i jorden och eventuellt installera en ny påle intill? I den här undersökningen kan börjas med kännedom om olika metoder som kan användas och därefter undersöka om det finns något billigare metod för att lyfta upp en påle.
Detta examensarbete har studerats pålningsmetoder. Ett fortsatt arbete kan studera grundförstärkningsmetoder med hänseende på tekniska och ekonomiska aspekter.
Referenslitteratur
Alheid, P., Axelsson, G., Berggren, B., Berglars, B., Hermansson, I. & Sarvell, F. (2014). Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod (rapport 106). Linköping: Pålkommissionen.
Aronsson, S., Edstam, T. & Svensson, U. (2004). Injekterade pålar (rapport 102). Linköping: Pålkommissionen.
Bengtsson, Å., Berglars, B., Hultsjö, S. & Romell, J. (2000). Dimensioneringsanvisningar för slagna slanka stålpålar (rapport 98). Linköping: Pålkommissionen.
Bredenberg, H., Berglars, B., Rankka, W., Holmberg, G., Eronen, S. & Joakiniemi, H. (2010). Borrade stålrörspålar – Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll (rapport 104). Linköping: Pålkommissionen.
Cederwall, K., Lorentsen, M. & Östlund, L. (1990). Betonghandbok Konstruktion, utgåva 2. Örebro: AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB.
DE NEEF Scandinavia AB (u.å). Ischebeck TITAN. http://www.deneef.se/ischebeck- titan.aspx (2014-05-28)
Grundtuben (u.å). Grundtuben 40 ton i tryck och 20 ton i drag. http://grundtuben.se/produkten/ (hämtad 2014-05-28)
Information om Sverige (2011). Sveriges historia – från istid till modern tid.
http://www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Samhallsorientering/Sidor/Sveriges- historia---fr%C3%A5n-istid-till-modern-tid.aspx (hämtad 2014-05-22).
Jordbruksverket (u.å). Klimatförändringarna och invallningen. Jönköping: Jordbruksverket.
Kadesjös Ingenjörsbyrå AB (2014). Om Kadesjös. http://kadesjos.se/om-kadesjos/ (hämtad 2014-05-22).
Kjellberg, K. (2004). Ekonomiska vinster och miljöfördelar med nya stålpåleprodukter. Nr 3. Nyheter om stålbyggnad.
Larsson, R., Sällfors, G., Bengtsson, P-E., Alén, C., Bergdahl, U., Eriksson, L. (2007) Skjuvhållfasthet – utvärdering i kohesionsjord. Statens geotekniska institut, Linköping Nationalencyklopedin (2014). Rustbädd. http://www.ne.se/rustb%C3%A4dd (hämtad 2014- 05-22).
Rotary (u.å). Grundförstärkningar hus i Gamla Stan samt Riksbyggnaderna.
Ruukki (2005). RD-borrpålar – Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll. Borlänge: Ruukki.
Ruukki (2013). Ruukki stålrörspålar – Anvisningar för projektering och installation. Borlänge: Ruukki.
Skanska (2013). Pålgrundläggning. http://www.skanska.se/sv/bygg-och-anlaggning/vag- och-anlaggning/grundlaggning/palgrundlaggning/ (hämtad 2014-05-22).
Soilex (u.å). Soilex foderrörspåle – ny pålmetod för skonsam grundförstärkning. Stockholm: Soilex.
Soilex (u.å). Soilexpålning – Ännu skonsammare, Snabbare och Säkrare. Stockholm: Soilex. Swedish Standard Institute (SIS) (2009). SS-EN 1997-1:2005 Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner – Del 1: Allmänna regler. SIS Förlag AB, Stockholm.
Olsson, C. & Holm, G. (1993) Pålgrundläggning. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst och Statens geotekniska institut.
Pålkommissionen (1988). Expanderkroppar – Anvisningar för dimensionering, utförande och kontroll (rapport 79). Stockholm: Pålkommissionen.
Pålkommissionen (1996). Standardpålar av Betong – lastkapacitet och geoteknisk bärförmåga (rapport 94). Linköping: Pålkommissionen.
Pålkommissionen (2014). Pålstatistik för Sverige 2013. Stockholm: Pålkommissionen. Wahlström, B. (red.) (1969). Konstruktionsteknik. Bygg – Handbok för hus- väg och vattenbyggnad (Huvuddel 3). Stockholm: AB Byggmästarens Förlag.
Wikipedia (2013). Pålning (markförstärkning).
http://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5lning_(markf%C3%B6rst%C3%A4rkning) (hämtad 2014-05-22)
Bilagor
BILAGA 1 - INTERVJUER
INTERVJUER
Namn och initialer
Företag
Befattning
Ahlström, Niclas. NA Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Byggnadskonstruktör Al-Djaber, Jafar. JA Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Byggnadskonstruktör Askerling, Christer. CA Pålaktiebolaget Svenska AB Kalkyl
Dalvik, Antti. AD Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Upphandligsansvarig Elvhage, Magnus. ME Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Upphandligsansvarig Hildingstam, Cecilia. CH Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Byggnadskonstruktör Landström, Sophia. SL Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Upphandligsansvarig
Lindbom, Erik. EL Grundtuben AB Projektledare Lindelöf, Tomas. TL Hercules Grundläggning AB Entreprenadingenjör
Lindén, Anders. AL Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Upphandligsansvarig Lindén, Andreas. AL2 Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Byggnadskonstruktör Söderberg, Per. PS Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Upphandligsansvarig
BILAGA 2 – FÖRDELAR OCH NACKDELAR FÖR PÅLNINGSMETODER
Borrade stålpålar Slaga stålpålar Injekterade stålpålar Expanderkropp Betongpålar Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar Ej korrosion med
betongfyllning.
Slanka pålar har större risk för utböjning. Kan installeras i rumshöjd. Har lägre bärförmåga i oskadat berg en borrade stålpålar. Mindre installationstid. Slagna injekterade pålar kan inte användas om
omgivningsförhållande na har stora
restriktioner.
Har tryck- och dragkapacitet.
Klarar inte lika höga laster som stål- och betongpålar. Används mest i Sverige. Mindre valmöjlighet av dimensioner och hejare.
Hög Kvalitétskrav. Ringborrkronan måste lämnas kvar.
Pålen kan ”slingra” sig vidare till berggrund om mindre stenblock som finns i vägen under installation. Har mindre draghållfasthet på skarvar. Korrossionsskydd och reptålig. För mer nackdelar se borrade och slagna stålpålar.
Injekteringsbruk med cement och vatten.
Expanderkroppe ns skarvar kan glidas bort vid expansion.
Är en lagervara. Går inte att mäta geotekniska bärförmågan.
Kan installeras i svårfocerade jordlager.
Större risk att dem inte kommer igenom jordlager som
innehåller trä.
Kan skarvas. Mer massundanträngnin g. I lösare jordlager ökar vidhäftningen av cementskitet runt pålens mantel. Korrossionsskydd. Borrningen påverkar omgivningen negativt om vattenspolning används. Har olika
tvärsnitt. Klarar inte ta dragkapacitet.
Bättre rakhet. Borrkronan kan skadas om jordlagret innehåller metall.
Återanvändningsba
r. Större krökningar i pålen.
Cementskiktet ger en ökad
strukturell bärförmåga.
Korta pålar. Kan specialtillverkat s. Går inte att installera i begränsad takhöjd. Större valmöjlighet av dimensioner och hejare. Porvattentrycket ökas vid borrning, vilket minskar jordens fasthet.
Kan dirigera bort under installation.
Samma installations- utrustningar som borrade/slagna stålpålar.
Snabb installation. Kan skarvas. Risk för vattens-prängning. Större noggrannhet vid
installation.
Grova pålar har större miljöpåverkan än slanka pålar.
Slagljud under
installation. Installationstiden kan beräknas. Många olika installationsmetoder. Slagljud under installation. Tränger inte undan
jord.
Går inte att installera under en begränsad takhöjd.
Kan inte installeras nära befintliga byggnader.
För mer fördelar se borrade och
slagna stålpålar. Kan skarvas.
Vibrationer under installation. Slanka pålar kan
installeras närmare en befintlig byggnad än grova pålar.
Pålarna kan inte installeras i svårforcerade jordlager.
Återanvändningsbar (pålröret). Kan knäckas. Mindre vibrationer och
buller från
installationsutrustning ar.
Går inte att installera under en
begränsad takhöjd. Mindre massundanträngning. Är inte återanvändningsba r. Kan skarvas. Återanvändningsbar.
BILAGA 5 – ANBUDFÖRFRÅGNING Hej!
Jag skriver ett examensarbete om olika pålningsmetoder med hänseende på ekonomin. Jag har ett referensprojekt där jag önskar att ni skickar ett anbud till mig. Jag vill ha
anbudspriser för pållängd fem meter respektive trettio meter. Borrade injekterade stålpålen ska vara femton meter och tre meter injekteringsbruk.
Med tanke på att det geotekniska förhållandet är okänt så kan ni ta ett lågt värde på alla påltyper. Pålningen ska utföras i Västerås.
Borrade pålar (RD140/8), Injekterade borrade pålar (Ischebeck TITAN 73/45) innehåller:
157 stycken tre-pålfundament. 4 stycken fyr-pålfundament. 289 stycken enskilda pålar
Totalt antal pålar: 761 stycken Längd 5 meter: 3805 meter Längd 30 meter: 22830 meter
Betongpålar SP2, Slagna pålar (RR140/8), och Injekterade slagna pålar (CSR- RR140/8) innehåller:
90 stycken två-pålfundament. 49 stycken tre-pålfundament. 4 stycken fyr-pålfundament. 304 enskilda pålar
Totalt antal pålar: 647 stycken Längd 5 meter: 3235 meter Längd 30 meter: 19410 meter
Grundtuben 219
Totalt antal pålar: 2588 stycken Tack i förskott!
2
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00