Med utgångspunkt från modellen kan företagen i den undersökta kedjan arbeta på att förbättra relationerna sig emellan, samt försöka få mer längd på informationsutbytet. En ny undersökning skulle kunna göras om exempelvis ett år för att se vilka föränd- ringar som skett. Vidare kan modellen jag använt mig av vidareutvecklas, eftersom den är av enklaste slag. Exempelvis kan en förbättrad modell ta upp hur lång tid det tar innan informationen sänds vidare bakåt.
Det resultat jag kommit fram till, om vilken information som utbyts, vem som initi- erar informationsutbytet och vilka tekniska hjälpmedel som används vid informa- tionsutbyte kan inte generaliseras eftersom det enbart gäller för den specifika kedjan. Jag kan dock tänka mig att det vore intressant att jämföra denna kedjans informa- tionsutbyte med en annan kedja som kan anses ha kommit en bit på väg, exempelvis inom livsmedelsindustrin, för att se vilka skillnader som finns kring informations- utbytet. Har den andra kedjan ett annat informationsutbyte, använder de sig av andra tekniska hjälpmedel etc. Genom benchmarking kan den undersökta kedja kanske finna alternativ så att fler av Supply Chain Management-filosofins konkurrensfördelar kan erhållas.
I min undersökning har jag kontrollerat hur informationsutbytet sker, som ett nästa steg skulle det gå att undersöka hur deltagarna i kedjan kan snabba upp informations- utbytet och vilken nytta företagen har av ett än snabbare informationsflöde. Behöver företagen dagsinformation eller måste order frysas så att leverantörerna kan producera efterfrågade komponenter? Ett annat hinder för företag är att transporttiderna är mycket långa, vilket i sin tur medför långa ledtider. För att kunna tillmötesgå kunder- nas krav krävs det lagerhållning, vilket är en motsägelse mot Supply Chain Manage- ment-filosofin. Frågan som då kan ställas är; hur kan transporttiderna kortas ner så att ett mindre lager kan erhållas?
Käll- och litteraturförteckning
Käll- och litteraturförteckning
Allnoch, A. (1997) Supply Chain Management can benefit utility companies. IIE
Solutions, Vol 29, Issue 9, sid 10.
Ax, C. & Ask, U. (1995) Cost Management: Produktkalkylering och ekonomistyrning
under utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, K. (1997-03-01) Intern djupdykning i företagets intranät, Göteborgs- Posten.
Christopher, M. (1992) Logistics and Supply Chain Management: Strategies for
Reducing Costs and Improving Services. London, Pitman Publishing.
Christopher, M. (1998) Logistics and Supply Chain Management: Strategies for
Reducing Costs and Improving Services. Uppl. 2, London, Pitman Publishing.
Dahmström, K. (1996) Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk under-
sökning. Uppl. 2, Lund: Studentlitteratur.
EDIS, EDI-föreningen i Sverige, Vad är EDI?, http://www.edis.se/pres/vad.htm, hämtat: 1999-02-15.
EIL, Enterprise Integration Laboratory, Department of Industrial Engineering, University of Toronto, The Integrated Supply Chain Management Project, http://www.ie.utoronto.ca/EIL/iscm-descr.html, hämtat: 1999-02-15.
Eriksson, H. (1998) Elektronisk handel krymper avstånd, SAFtidningen, 19980206. Fredholm, P. (1998) Elektronisk handel: Status och trender, KFB – Kommunikations- forskningsberednigen och TELDOK, Stockholm.
Hanberg, C. G. (1998) Supply Chain Management: Bilindustrins livlina.
Verkstäderna, Nr 10, sid 11-14.
Harrington, H. J. (1988) Förbättringsprocessen hur Amerikas ledande företag för-
bättrar kvalitet. Lund: Studentlitteratur.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1991) Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvanti-
tativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hultén, G. (1998a) Integrerat IT-stöd ger ny affärskultur. Inköp & Logistik, Nr 5, sid 44.
Hultén, G. (1998b) IT-styrd leverans ger stora besparingar. Inköp & Logistik, Nr 4, sid 16.
Je Tele Data, Vad är EDI?, http://www.pi.se/jetledata/edi110.htm, hämtat: 1999-02- 18.
Kjellström, L-O. MPS II 6 poäng, Högskolan i Skövde, ht 1997.
Kronman, U. Internet – en översikt, http://www.kib.ki.se/edu/net/guide/internet.html
Karolinska Institutets Biblioteks, hämtat: 1999-03-31.
Krause, D. R., Handfield, R. B. & Scannell2, T.V. (1998) An empirical investigation of supplier development: reactive and strategic. Journal of Operations Management, Vol 17, Issue 1, sid 39-58.
Langely, C. J. & Holcomb, M. C. (1992) Creating logistics customer value. Journal of
business logistics, Vol. 13, Nr 2, sid 1-27.
Ljung, J., Nilsson, P., Olsson, U. E. m.fl. (1994) Företag och Marknad: Samarbete
och konkurrens. Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, S-A. (1997) Produktionslogistikens termer och begrepp. Malmö.
Meadea, L. & Sarkisb, J. (1998) Transportation Research Part E. Logistics and
Transportation, Vol 34, Issue 3, sid 201-215.
Mullin, R. (1995) Supply chain efficiency: A bonanza? Chemical Week, Vol 157, Issue 5, sid 10.
O´Grady, P. J. (1990) JIT: Just-In-Timefilosofin i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Olhager, J. & Rapp, B. (1985) Effektiv MPS: Referenssystem för datorbaserad
material- och produktionsstyrning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder. Uppl. 2, Lund: Studentlitteratur.
Persson, S., Grundläggande e-post funktioner,
http://www.citu.lu.se/svenska/utbildningar/student/kom1/epost.html#Vad, Lunds uni- versitet, hämtat 1999-03-31.
Persson, U. (1997) A Conceptual and Empirical Examination of the Management
Concept Supply Chain Management. Licentiate thesis No 1997:29, Luleå University
of Technology.
Taylor, D. (1997) Global Cases in Logistics and Supply Chain Management, International Thomson Bussiness Press.
Towill, D. R. (1997) The seamless supply chain – the predator´s strategic advantage.
International Journal of Technology Management, Special Issue on Strategic Cost
Management, Vol 13, Nr 1, sid 37-56.
Uppsala universitet, Uppsala universitets datornät för studenter, Intranet och extranet,
Käll- och litteraturförteckning
Witt, C. E. (1998) Trends in supply chain management. Material Handling
Engineering, Vol 53, Issue 1, sid 14.
Intervjuer
Johansson Tomas, Programmakare för Penta Industri och ansvarig för kundkontakter, Volvo Penta i Göteborg, 1999-04-21.
Svensson Anders, Logistikansvarig, Volvo Penta i Vara, 1999-04-28.
Börjesson Sverker, Logistikchef, Volvo Lastvagnar Komponenter, 1999-04-20. Groening Claes, Platschef, Tidamek AB, 1999-04-22.
Stödfrågor vid intervjuer
Vilka har ni informationsutbyte med?
Distributörer, kunder, leverantörer,leverantörers leverantörer, kunders kunder.
Vilken slags information lämnar ni till era samarbetspartners?
Order,faktura, produktionsdata, lagernivåer.
På vilket sätt lämnar ni information?
Fax, EDI, mail, telefon.Vilken information erhåller ni från era samarbetspartners?
På vilket sätt erhåller ni information?
Vilka av intressenterna får informationen?
Vem är det som initierar informationsutbytet?
Har ni ändrat ert informationssystem, datasystem med hänsyn till era
samarbetspartners?
Hur har informationsutbytet påverkats?
Oftare, snabbare, säkrare, detaljrikareetc.