I den här studien sattes inget fokus på ekonomin. Byggherrarna tillfrågades om produktionskostnaden inklusive skatter som delades ner på BOA. Hur kostnaderna fördelades mellan mark, konsulter, entreprenader och projekthantering i de studerade projekten skulle vara intressant att studera närmare eftersom produktionskostnaderna skiljer sig mycket åt mellan projekten.
Kvarteret Pärllöken hade en hög förbrukning av tappvarmvatten trots individuella mätningar och debitering samt en solfångaranläggning. Det skulle vara intressant att undersöka det närmare. Beror det på ett väldigt lågt årsutbyte från solfångaranläggningen, en värmefaktor som är betydligt lägre än antagen (antaget värde 3) hos värmepumpen eller helt enkelt på att hyresgästerna har en hög varmvattenförbrukning? Det skulle också ha varit intressant att kunna räkna fram den specifika energianvändningen för passivhusen vid Rynningeåsen. En annan frågeställning som skulle vara intressant att undersöka är hur konsulter och entreprenader, som är med i ett okonventionellt projekt för första gången, skaffar sig kunskapen för projektet. Hur är det med erfarenhetsåterföringen för den här yrkesgruppen?
REFERENSLISTA
Litteratur
Andrén, L. (2011). Solenergi: Praktiska tillämpningar i bebyggelse. Halmstad: AB Svensk Byggtjänst.
Andrén, L. & Tirén, L. (2012). Passivhus – En handbok om energieffektivt byggande. Malmö: AB Svensk Byggtjänst.
Bergsten, B. (2010a). Energiberäkningar, roulette eller vetenskap? Del 1. Energi & Miljö, (5), ss.38-39.
Bergsten, B. (2010b). Energiberäkningar, roulette eller vetenskap? Del 2. Energi & Miljö, (6), ss.36-37.
Bergsten, B. (2010c). Energiberäkningar, roulette eller vetenskap? Del 3. Energi & Miljö, (8), ss.40-41.
Boström, T (2003). Solvärmesystem och tappvarmvatten. I Boström et al. Tvärvetenskaplig analys av lågenergihusen i Lindås Park, Göteborg. Linköping: Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, Energisystem.
Boström, T., Glad, W., Isaksson, C., Karlsson, F., Persson., M. & Werner, A. (2003). Tvärvetenskaplig analys av lågenergihusen i Lindås Park, Göteborg. Linköping: Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, Energisystem.
Boverket (2009). Energihushållning enligt Boverkets byggregler. Karlskrona: Boverket. Boverket (2011). BFS 2011:26, BBR 19. Avsnitt 9 – Energihushållning. Boverket.
Boverket (2012). Remissvar till förslag avseende genomförande at det omarbetade EU- direktivet om byggnaders energiprestanda m.m. Promemoria II: förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader: Karlskrona: Boverket. Carlsson, J. (2012). Osäkerhet i energisimuleringar av flerbostadshus: Analys av fem
nybyggnationer. Uppsala: Uppsala Universitet.
Danebjer, M., & Ekström, T. (2012). Köldbryggor i lågenergihus: Byggnadssystemens inverkan på transmissionsförluster. Lund: Lunds tekniska högskola.
Dresel, E. (2011). Development and Characterization of a Light Diffuser for a Concentrating PV Collector. Gävle: Högskolan i Gävle.
Ejvegård, R. (2012). Vetenskaplig metod. Malmö: Studentlitteratur.
Eek, H. & Wall, M. (2007). The Lindås Passive House Project in Göteborg, Sweden. I Hastings, R. & Wall, M. (red.) Sustainable Solar Housing: Volume 2 – Exemplary Buildings and Technologies. London: Earthscan.
Ekelin, S., Landfors, K. & Andersson, C. (2006). BRF Energieffektiv – Handbok för bostadsrättsföreningar. Stockholm: Energikontoret region Stockholm & Energimyndigheten.
Elmroth, A. (2009). Energihushållning och värmeisolering: En handbok i anslutning till Boverkets byggregler (utgåva 2). Lund: AB Svensk Byggtjänst.
Energimyndigheten (2010). Uppdrag 13: Strategier för lågenergibyggnader. Stockholm: Statens energimyndighet (ER 2010:39).
Enz, D. & Primas, A. (2007). Wechsel Apartment Building, Stans, Switzerland. I Hastings, R. & Wall, M. (red.) Sustainable Solar Housing: Volume 2 – Exemplary Buildings and Technologies. London: Earthscan.
Hastings, R. (2007). 2.3 Passive solar contribution in high-performance housing. I Hastings, R. & Wall, M. (red.) Sustainable Solar Housing: Volume 1 – Strategies and Solutions. London: Earthscan.
Höst, M., Regnell, B. & Runeson, P. (2011). Att genomföra examensarbete. Malmö: Studentlitteratur.
Janson, U. (2010). Passive houses in Sweden: From design to evaluation of four
demonstration projekts. Diss. Lund University. Lund: Univ. (Report EBD-T-10/12). Karlsson, B. (2012a). Annual Output of a Solar Collector. [Lärobjekt]. Västerås: Mälardalens
Högskola.
Karlsson, B. (2012b). Solar Heating System for Heating and Hot Water. [Lärobjekt]. Västerås: Mälardalens Högskola.
Karlsson, B. (2012c). Partiell skuggning av solcellmoduler. [Lärobjekt]. Västerås: Mälardalens Högskola.
Karlsson, B. (2012d). Efficiency and Power of a PV-module. [Lärobjekt]. Västerås: Mälardalens Högskola.
Karlsson, B (2011a). Energianalys för fönster. Diplomerad solskyddstekniker,
uppdragsutbildning vid Mdh. Västerås: Mälardalens högskola, 19-20 januari.
Karlsson, B. (2011b). Energy System with Heat Pump and Solar Cells for High Solar Fraction. Bygglärarkonferens. Västerås: Mälardalens Högskola, 14-15 juni.
Karlsson, J., Kurkinene, E.L, Ronneblad, A. & Wadso, L. (2010). Nyttan med värmetröga konstruktioner. Samhällsbyggaren, (5), ss. 12-15.
Levin, P. (2012). Brukarindata bostäder (Version 1.0). Stockholm: Svebyprogrammet. Levin, P. & Snygg, J. (2011). Resultat från energiberäkningstävling för ett flerbostadshus.
Morhenne, J. (2007). 2.2 Conserving energy. I Hastings, R. & Wall, M. (red.) Sustainable Solar Housing: Volume 1 – Strategies and Solutions. London: Earthscan.
Nilson, L. & Blomqvist, M. (2012). 2.3 Prognos över energianvändningen inom bostads- och servicesektorn. I Stadens energimyndighet. Kortsiktsprognos: Energianvändning och energitillförsel 2012-2014. Eskilstuna: Stadens energimyndighet (ER 2012:22). Persson, M.L. (2003). Byggnadssimuleringar. I Boström et al. Tvärvetenskaplig analys av
lågenergihusen i Lindås Park, Göteborg. Linköping: Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, Energisystem.
Peuhkuri, R., Pedersen, S. & Tschui, A. (2011). Principles and specific challanges of very low-energy houses in colder climates and corresponding residential concept houses. Helsinki, Finland: 4th Nordic Passive House Conference, 17-19 oktober.
Ruud, S. & Lundin, L. (2004). Bostadshus utan traditionellt uppvärmningssystem – resultat från två års mätningar. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP Rapport 2004: 31).
Rönneblad, A. & Byfors, K. (2012). Trög betongstomme minskar energianvändningen och möjliggör fördröjning av effektuttag. Bygg & Teknik, (7), ss. 53-56.
Saint-Globain Isover AB (2007). Isoverboken: Guide för arkitekter, konstruktörer och entreprenörer. Silkeborg: Saint-Globain Isover AB
Sandberg, E. (maj 2012). Energieffektivt byggande – möjligheter och hinder. ATON teknikkonsult AB (Uppdrag till Sveriges kommuner och Landsting).
Sandberg, P.I., Sikander, E., Wahlgren, P. & Larsson, B. (2007). Lufttäthetsfrågorna i
byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP Rapport 2007: 23).
Schulz, L. (2003). Normalårskorrigering av energianvändningen i byggnader – en jämförelse av två metoder. Borås: EFFEKTIV (RAPPORT EFFEKTIV 2003:01). Sikander, E., Ruud, S., Fyhr, K. & Svenson, O. (2011). Erfarenhetsåterföring från de första
passivhusen – innemiljö, beständighet och brukarvänlighet. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP Rapport 2011: 26).
Structural Design Software (2009). Brochure – VIP-Energy. Malmö: Structual Design Software.
Sveriges Centrum för Nollenergihus (2012). Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus – Bostäder. Sveriges Centrum för Nollenergihus (FEBY 12 Rapport).
Tegvald, E. & Undén, E. (2006). Studier av energibehov i energieffektiva radhus i Lindås. Lund: Lunds Tekniska Högskola.
Torcellini, P., Pless, S., Deru, M. & Crawley, D. (2006). Zero Energy Buildings: A Critical Look at the Definition. California, USA: National Renewable Energy Laboratorium. (Conference Paper presented at ACEEE Summer Study).
Öman, R. (1993). Överglasning av stora byggnadsvolymer: En tvärvetenskaplig utvärdering av ett köpcentrum. Diss. KTH Stockholm. Stockholm:
Byggforskningsrådet (R18:1993).
Wadsö, L., Karlsson, J., Rönneblad, A., Andersson, R., Kurkinen, E. L., Emborg, M., Öberg, M., Ohlsson, U., Bonath, V. & Nilson, L. O. (2012). Energibesparing genom
utnyttjande av tunga byggnaders termiska beteende baserat på nya material, konstruktioner och värmelagringssystem. Lund: Lunds Universitet. (CERBOF slutrapport).
Wahlström, Å. & Levin, P. (2012). Energiprestandaanalys – avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov. Stockholm: Svebyprogrammet.
Wickman, P. & Levin, P. (2012). Utvärdering av fallstudier och tillämpning av Sveby- programmet. Stockholm: Svebyprogrammet.
Elektroniska källor
Andersson, S. (2012). WSP Environmentals produktblad om egenvärmehus. Tillgänglig: http://www.wspgroup.com/upload/documents/PDF/Sweden/Egenvarmehus_wsp.p df [2013-04-10].
ATON teknikkonsult AB (2012a). Välkommen till Energihuskalkyl! Tillgänglig: http://www.energihuskalkyl.se/menus/index/23 [2013-04-07].
ATON teknikkonsult AB (2012b). Tillämpning och noggrannhet. Tillgänglig: http://www.energihuskalkyl.se/menus/index/49 [2013-04-07].
Elgocell AB (2012). Energieffektiva cellplastlösningar för rör i mark. Tillgänglig: http://www.elgocell.se/index.htm [2013-05-01].
Energimyndigheten (2013). Mål rörande energianvändning i Sverige och EU. Tillgänglig: http://energimyndigheten.se/sv/Offentlig-sektor/Tillsynsvagledning/Mal-rorande- energianvandning-i-Sverige-och-EU/ 2013-03-06.
Feist, W. (2006). 15th Anniversary of the Darmstadt – Kranichstein Passive House: Factor 10 is a reality. Passive House Institute. Tillgänglig:
http://www.passivhaustagung.de/Kran/First_Passive_House_Kranichstein_en.html [2013-04-10].
Passive House Institute (2012). Passive House requirements. Tillgänglig:
http://passiv.de/en/02_informations/02_passive-house-requirements/02_passive- house-requirements.htm [2013-04-10].
SMHI (2013). Normalårskorrigering under vår, sommar och höst med SMHI Graddagar. Tillgänglig: http://www.smhi.se/Professionella-tjanster/Professionella-
tjanster/Fastighet/normalarskorrigering-under-var-sommar-och-host-med-smhi- graddagar-1.18575 [2013-04-08].
Bildkällor
Efem arkitektkontor AB (2013). Projekt: Bostäder, radhus i Lindås, Göteborg. Tillgänglig: http://www.efemarkitektkontor.se/referenser_Lindas.php [2013-04-18].
Linde Energi (2013). Graddagar i Lindesberg. Tillgänglig:
http://www.lindeenergi.se/3/foretagskund/fjarrvarme/graddagar.html [2013-04- 02].
Passipedia (2013). The World’s first Passive House, Darmstadt-Kranichstein, Germany. Tillgänglig:
http://passipedia.passiv.de/passipedia_en/examples/residential_buildings/single_- _family_houses/central_europe/the_world_s_first_passive_house_darmstadt- kranichstein_germany [2013-04-17].
Svensk Ventilation (2013). Olika typer av värmeväxlare. Tillgänglig: http://www.svenskventilation.se/?id=1379 [2013-04-15].
Projekteringsmaterial och intervjuer
ARIA Consulting AB (2009). Beskrivning VS: Bygghandling. Örebro: ARIA Consulting. Projektengagemang VVS i Örebro (2009). Förfrågningsunderlag funktionsentreprenad:
Beskrivning värmecentral med bergvärme. Örebro: Projektengagemang VVS i Örebro.
Representant för byggherren Asplunds Bygg AB, Örebro, intervju den 26 februari 2013. Representant för byggherren Örebrobostäder AB (ÖBO), Örebro, intervju den 3 april 2013. Representant för byggherren Lindesbergsbostäder AB (LIBO), Lindesberg, intervju den 1
BILAGA A
GRADDAGAR I LINDESBERG
Figur 1 Graddagar i Lindesberg som användes för att graddagskorrigera
uppvärmningen i projekten passivhusen i Frövi och lågenergihusen i Kv. Pärllöken (Linde Energi, 2013).
BILAGA B
EXEMPEL PÅ INTERVJUGUIDE
Person som intervjuas:
Datum och plats för intervjun:
Presentera projektet kort och fråga om intervjun kan spelas in!
1. Kan du berätta lite om din bakgrund inom bygg- och fastighetsbranschen? 2. Använder ni er av energisnålt tänkande när ni bygger idag?
3. Varför bestämde ni er för att bygga __________________________? 4. När ni hade bestämt er för att bygga ert demonstrationsprojekt inom
lågenergibyggnader. Hur bestämde ni er för tekniken som skulle användas till projektet?
5. Är bra tekniska lösningar för energieffektivt byggande enkelt tillgängliga? 6. Stötte ni på några hinder under projekteringen, produktionen eller under
idrifttagningsskedet?
a. Om ja: Hur löste ni det?
7. Hur löste ni informations- och kunskapsöverföringen angående tekniken till brukarna?
8. Vad tycker du ha varit din viktigaste lärdom av projektet?
9. Är det något som du tycker behövs utvecklas vidare inom energieffektivt byggande? 10. Ser du några hinder för uppskalning av demonstrationsprojekt till storskaligt
byggande av lågenergibyggnader de närmaste åren i Sverige?
11. Vad tycker du om begreppet Nära Noll Energi byggnader (NNE-byggnader)?
12. Vad tycker du om att regeringen och Boverket har bestämt att BBR 2012 ska uppfylla direktivets krav avseende NNE-byggnader?