Telge Nät rekommenderas att utföra provtagningar i anslutande till de hög och- medelprioriterade zonerna eller utföra prover vid specifika platser. Provtagningar kan därför utföras vid de kartlagda
26 verksamheterna, vid de tre dagvattenbrunnarna som är kopplade till spillnätet samt ett bostadsområde som kan användas som referens då halterna av nickel och kadmium inte ska överstiga halterna som kommer från endast bostäder. Provtagning för kontroll av halten nickel och kadmium rekommenderas även att utföras vid utloppen för dagvattnet för att kontrollera kvalitén på detta, så att kontroll mot de rekommenderade gränsvärdena enligt Tabell 4 kan utföras.
Förslagsvis kan mätning med Ecoscope utföras för att detektera om nickel och/eller kadmium existerar i vattnet vid den provtagningspunk som ska kontrolleras. Om det visar sig att det kan vara en betydande halt av metallerna kan provtagning utföras för att detektera den exakta mängden i vattnet. Med provtagning med Ecoscope kan flera olika metaller detekteras, vilket kan vara intressant för Telge Nät att följa upp med.
Till en början rekommenderas att ta prover i påslagstunneln i Bergvik för att kontrollera om halterna är desamma som när Josefin Flodgren utförde provtagningen 2014 (Flodgren, 2015a). Eftersom det utfördes vid ett högre flöde än vanligt kan detta ha påverkat provtagningen. Om halterna av framförallt kadmium skulle ligga på samma nivå är det verkligen att rekommendera att provtagningarna utförs som beskrivet ovan. Skulle det visa att halterna är lika som resultaten från 2010 eller lägre kan det bero på att utsläppen kan ske under olika perioder år för år. Provtagning med Ecoscope under olika månader skulle kunna visa om detta är fallet. Om utsläpp av nickel och/eller kadmium bevisas kan, beroende på utsläppskälla, åtgärderna från kapitel 7 kunna utföras.
27
Referenser
Alm et.al. (2010). Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. Stockholm: Svenskt Vatten Utveckling.
Almqvisk et.al. (2007). Sammansättning och flöden på BDT-vatten, urin, fekalier och fast organiskt avfall i Gebers. Stockholm: Svenskt Vatten Utveckling.
Broman, L. E. (2000). Kadmium - Miljö- och hälsoaspekter vid slamspridning. Stockholm: Stockholm Vatten.
Brouwere, K. D. (2012). Assessment of indirect human exposure to environmental sources of nickel: Oral exposure and risk characterization for systemic effects. Science of The Total
Environment, 419, ss. 25-36, 1 Mars. doi:10.1016/S0048-9697(02)00197-3
Dala VA. (2008). Riktlinjer 2008 - För utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter i Dalarna. Borlänge: Dala VA.
Davidsson, F. (2008). Miljörapport enligt miljöbalken 2007. Göteborg: Gryaab. Davidsson, F. (2013). Kadmium till Ryaverket. Göteborg: Gryaab.
Davidsson, F., & Mattsson, A. (2013). Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - Delrapport metaller. Göteborg: Gryaab.
Fastighetsbyrån. (2015). Bergvik. Hämtat från Fastighetsbyrån [online]:
http://www.fastighetsbyran.se/kontor/sodertalje/naromraden/bergvik/ [hämtat 2015-04-27]
Flodgren, J. (2015a). Kartläggning av tungmetaller uppströms Himmerfjärdsverket - En studie av möjliga källor till kadmium och nickel i avloppsslam. Lund, Institutionen för kemiteknik, examensarbete: Lunds Universitet.
Flodgren, J. (den 27 April 2015b). Mailkontakt josefin.flodgren@syvab.se. (M. Birgersson, Intervjuare) Flodgren, J. (den 4 Maj 2015c). Personlig kontakt. (M. Birgersson, Intervjuare)
Gävle Kommun. (2002). Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Gävle: Gävle Kommun.
Hogan, M. C. (2010). Heavy Metal. Hämtat från The Encyclopedia of Earth [online]: http://www.eoearth.org/view/article/153463/ [hämtat 2015-04-21]
Jordbruksverket. (2014). Basfakta om svenskt jordbruk. Hämtat från Jordbruksverket:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/faktaochrapporter/basfaktaoms vensktjordbruk.4.5125de613acf69a0f680001878.html [hämtat 2015-04-15]
Kemikalieinspektionen. (2013). Samhällsekonomisk kostnad för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten. Sundbyberg: Kemikalieinspektionen.
KSLA. (2013). Slam och fosforkretslopp. Stockholm: Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Lenntech. (2015). Cadmium - Cd. Hämtat från Lenntech [online]:
http://www.lenntech.com/periodic/elements/cd.htm [hämtat 2015-04-16] Lenntech. (2015). Nickel - Ni. Hämtat från Lenntech [online]:
28 Linderholm, K. (2011). Fosfor och dess växttillgänglighet i slam - en litteraturstudie. Stockholm:
Svenskt Vatten Utveckling.
Linderholm, L. (2014). Metaller som miljögift. Hämtat från Naturvårdsverket [online]:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/ [hämtat 2015-04-21]
Los Alamos National Laboratory. (2015). Periodic table of elements. Hämtat från Los Alamos National Laboratory [online]: http://periodic.lanl.gov/index.shtml [hämtat 2015-04-16]
Naturvårdsverket & SCB. (2014). Utsläpp till vatten och slamproduktion. Hämtat från Statisktiska Centralbyrån:
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0106/2012A01/MI0106_2012A01_SM_MI22SM1401.pdf [hämtat 2015-04-15]
Naturvårdsverket. (2010). Nickel (Ni). Hämtat från Naturvårdsverket [online]:
http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/Nickel/ [hämtat 2015-05-11] Naturvårdsverket. (2013). Metaller, utsläpp från industrianläggningar. Hämtat från Naturvårdsverket
[online]: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Metaller-fran-industrin/ [hämtat 2015-05-26]
Ockelbo kommun. (2015). A, B, C- eller U-verksamhet? Hämtat från Ockelbo kommun [online]: http://www.ockelbo.se/Foretagare/Tillstand-regler-och-tillsyn/Miljofarlig-verksamhet/A--B--eller-C-verksamhet/ [hämtat 2015-05-11]
Pettersson, M., & Wahlberg, C. (2010). Övervakning av prioriterade ämnen i vattnet och slam från avloppsreningsverk i Stockholm. Stockholm: Svenskt Vatten.
Revaq. (2014). Årsrapport 2013. Stockholm: Svenskt Vatten.
Revaq. (2015). Regler för certifieringssystemet. Stockholm: Svenskt Vatten.
Sala kommun. (2004). Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier eller annan yrkesmässig verksamhet. Hämtat från Sala kommun [online]:
https://www.sala.se/organisation/Forfattningar/Reglementen/Riktlinjer-for-utslapp-av-avloppsvatten-fran-industrier-eller-annan-yrkesmassig-verksamhet/ [hämtat 2015-05-29] SNFS. (1994). Kungörelse om skydd för miljön, särskilt marken, när avlopp används i jordbruket.
Stockholm: Statens naturvårdsverk.
Stockholms stad. (2005). Dagvattenstrategi för Stockholms stad. Stockholm: Stockholms stad. Stridh, S. (2012). Miljörapport 2012. Stockholm: SYVAB.
Svenskt Vatten. (2012). Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet. Stockholm: Svenskt Vatten.
Svenskt Vatten. (2013). Slamanvändning och strategier för slamanvändning. Solna: Svenskt Vatten. Svenskt vatten. (2014). 99 kadmiumutsläpp spårade av reningsverk. Hämtat från Svenskt Vatten
[online]: http://www.svensktvatten.se/Aktuellt/Nyheter/Avlopp-och-Miljo-nyhetslista/99-kadmiumutslapp-sparade-av-reningsverk/ [hämtat 2015-05-06]
29 Svenskt Vatten. (2015a). Uppströmsarbete - för att minska miljögifter vid källan. Hämtat från Svenskt
Vatten [online]: http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Avlopp-och-Miljo/Kemikalier-och-uppstromsarbete/Om-uppstromsarbete/ [hämtat 2015-04-15]
Svenskt Vatten. (2015b). Vad är Revaq? Hämtat från Svenskt Vatten [online]:
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Avlopp-och-Miljo/REVAQ/ [hämtat 2015-04-15] Sylvén, L. (2004). Föroreningar som riskerar att hamna i dagvatten. Mariestad: Mariestads kommun. SYVAB. (2009). Vi värnar vårt vatten. Grödinge: SYVAB.
SYVAB. (2014). Årsredovisning 2013. Grödinge: SYVAB.
SYVAB. (2015a). Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag - SYVAB. Hämtat från SYVAB [online]: http://www.syvab.se/om-syvab/om-bolaget [hämtat 2015-04-16]
SYVAB. (2015b). Biomull. Hämtat från SYVAB [online]:
http://www.syvab.se/himmerfjardsverket/biomull [hämtat 2015-04-16]
Södertälje kommun. (2015). Miljöfarlig verksamhet - utsläpp, buller, kemikalier. Hämtat från
Södertälje kommun [online]: http://www.sodertalje.se/miljofarligverksamhet [hämtat 2015-05-11]
Sörme, L., & Lagerkvist, R. (2002). Sources of heavy metals in urban wastewater in Stockholm. Science of The Total Environment, 298, ss. 131-145 21 Oktober. doi:10.1016/S0048-9697(02)00197-3
Telge Nät. (2015). Uppgifter om befolknings- och anslutningsförhållanden. Södertälje: Telge Nät [internt dokument].
Vikas, K. e. (2015). Linking environmental heavy metal concentrations and salinity gradients with metal accumulation and their effects: A case study in 3 mussel species of Vitória estuary and Espírito Santo bay, Southeast Brazil. Science of The Total Environment, ss. 1-15, 1 Augusti. doi:10.1016/j.scitotenv.2015.03.139
Yara. (2015). Yara - Industriella lösningar. Hämtat från Nutriox®: en effektiv, förebyggande metod mot H2S: http://www.yara.se/industriella-losningar/luktproblem-och-h2s-bekampning/ [hämtat 2015-06-02]
30
Bilagor
Här listas alla bilagor som hänvisas till i texten.