Det fortsatta arbete som vi ser i utvecklingen av denna småsäckstömmare är att en prototyp bör tas fram så att den kan testas och utvärderas så att eventuell
omkonstruktion kan ske om det behövs.
Vidare ser vi även att märkning av maskinen bör ske i form av t.ex. CE-märkning, samt att en användarmanual ska tas fram.
31
7 Kritisk granskning
Det vi anser kunde varit bättre är kommunikationen i början av arbetet. Hade den varit det skulle det blivit färre missförstånd och vi hade fått en klarare bild av vad IBC ville ha. Ett av de stora problem som uppstod under arbetets gång var att vi uppfattade det som att IBC ville ha en högeffektiv maskin som skulle vara bäst på marknaden. Det framkom dock efter ett tag in i arbetet att så inte var fallet utan de ville ha en billig och inte så högpresterande konstruktion.
På grund av bland annat tidsbrist så skedde konstruktionen i Catia V5 även om ett av önskemålen var att den skulle konstrueras i Inventor. Detta är dock inget större problem eftersom det går att spara den färdiga konstruktionen som en step-fil och konverteras in i Inventor. Anledningen till att vi valde att genomföra
konstruktionen i Catia V5 var att vi hade betydligt bättre kunskap i detta CAD-program från vår utbildning samt att vi som sagt hade lite tidsbrist på grund av de missförstånd som nämns ovan.
Den slutliga kritiken till oss är att vi skulle fått in en inspektionslucka i konstruktionen för att förebygga eventuella fel och underlätta vid rengöring.
32
8 Referenser
Böcker
Principkonstruktion, Fredy Olsson, Institutionen för Maskinkonstruktion, Lunds Tekniska högskola 1995
Primärkonstruktion, Fredy Olsson, Institutionen för Maskinkonstruktion, Lunds Tekniska högskola 1995
Engineering Design – A systematic approach, G. Pahl, W. Beitz, J. Feldhusen och K.-H. Grote, Springer- Verlag London 2007
Kvalitet från behov till användning, Bergman, Klefsjö, Studentlitteratur AB, Lund 2007
Ritteknik, Bo Lundkvist, Bo Lundkvist och Liber AB, Stockholm 1999
Karlebo Handbok, Liber AB, Nacka 2000
Hantera hela linjen [broschyr], IBC international, Halmstad 2009
How to – Interpret Finite Element Results, D. Baguley, D. R. Hose, NAFEMS Ltd, Glasgow 1997
Formler och tabeller för mekanisk konstruktion, Karl Björk, Karl Björks förlag HB, Spånga 2007
Internetsidor
[1] Företagsinformation - http://www.ibc-international.se/Om-foretaget 27/2-2011 [2] CAD komponenter - http://www.solidcomponents.com/ 29/4-2011
[3] Kullager - http://www.skf.com/portal/skf_se/home 29/4-2011 Maskininformation:
[4] http://www.wamgroup.com/cgi-bin/literature/rsm_0604.pdf 28/2-2011 [5] http://www.wamgroup.com/cgi-bin/literature/rsa_1001.pdf 28/2-2011
[6] http://www.wamgroup.com/index.asp?ind=product_sheet.asp&idFamiglia=41
33
[15] Pneumatiska cylindrar och vriddon -http://www.boschrexroth.com/
pneumatics-catalog/Vornavigation/VorNavi.cfm?Language=EN&PageID=g53567 15/4-2011
[16] KKR rör - http://www.begroup.com/sv/BE-Group-sverige/
Produkter/Stal_ror/Sortiment/Halprofiler-VKRKKRVCKR/Halprofiler_KKR/
3/4-2011
[17] Lastceller - http://www.vetek.se/Lastcell-500-kg-Tryckkraft-Nickelplaterat- stal-/article 19/4-2011
[18] Diversekomponenter - http://www.wiberger.se/templates/_prislista.htm 26/4-2011
[19] Maskindirektivet - http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2008_03.aspx 8/4-2011 [20] Spjäll - http://www.stafsjo.com/index.php?id=135&L=1 24/4-2011
Bilagor
Bilaga 1 – Projektbeskrivning
Projektbeskrivning examensarbete
Studenter:
Klas Carlsson Sven Karlsson
850301-2752 850125-5056
Mail: klacar08@student.hh.se Mail: It05svka@student.hh.se
Tel: 0730975525 Tel: 0706642316
Titel på examensarbete:
Småsäckstömmare
Uppdragsgivare:
IBC International Handling AB
Handledare på företaget:
Daniel Carlsson, konstruktionschef Tel: 0346-569 12
Mail: daniel.carlsson@ibc-international.se
Syfte med projektet:
Konstruera en anläggning för tömning av småsäckar. Anläggningen skall helst vara uppbyggd i moduler samt ha möjlighet att skötas manuellt eller automatiskt.
Förmodad metod:
Principkonstruktion – Fredy Olsson Primärkonstruktion – Fredy Olsson
Relevant litteratur:
• Maskinelement – Karl Olof Olsson (2006)
• Karlebo handbok
• Teknisk hållfasthetslära – Tore Dahlberg (2001)
Eventuellt kommer mer relevant litteratur tillföras under arbetets gång.
Tillgänglig data:
Standardmått på diverse delar som kommer att finnas i anläggningen.
Nödvändiga faciliteter:
• Autodesk Inventor (Studentlicens kommer att sökas på Autodesk hemsida)
Ganttschema:
Konstruktion av anläggning i
Inventor
Rapportskrivning
Slutredovisning
UTEXPO
Tiderna som visas i ganttschemat är preliminära.
Bilaga 2 – Konkurrentundersökning
WAMGROUP
Wamgroup har två versioner av småsäckstömmare varav en är helt manuell och en automatiserad.[4]
Manuell småsäckstömmare (RSM)
Wamgroups småsäckstömmare RSM är en helt manuell lösning där operatören lägger in säcken och öppnar den för hand. Konstruktionen kan förses med dammfilter och säckkomprimator.[4]
RSM RSM genomskärning
Automatisk småsäckstömmare (RSA)
Wamgroup har även en automatiserad småsäckstömmare kallad RSA.
Denna konstruktion fungerar så att säcken manuellt eller med hjälp av ett transportband kommer in i maskinen och ramlar ner på en robust spiralskruv.
Säcken dras då in genom rotationen och öppnas med hjälp av den sax-effekt som bildas mellan skruven och röret. Därefter transporteras de trasiga säckarna in i ett roterande nät där de töms på sitt innehåll.
De tillval man kan göra till denna konstruktion för att göra den mer eller mindre automatiserad är:
• Transportband för säckarna
• Skyddskåpa vid inmatningen
• Ytterligare öppningssystem med knivar för sammanvävda säckar
• Komprimering av de tömda säckarna
• Självrengöringssystem
• Uppsamlingsskruv för pulvret [5],[6]
MILL-MAC
Excaliber bag opener
Företaget Mill-Mac har en simpel och smidig lösning för öppning av småsäckar.
Konstruktionen fungerar så att säcken läggs i en ränna där ett hjul matar säcken framåt. Säcken skärs sedan upp undertill och innehållet ramlar ut med hjälp av att rännan vibrerar[7].
Palamatic
Palamatic har tre olika sorters maskiner för tömning av småsäckar.
RotaSlit
Konstruktionen fungerar genom att säcken manuellt eller via ett transportband ramlar direkt, eller via vertikala skärstål ner på en skruv där de i allra flesta fall går sönder. Säcken matas sedan igenom skruven och det mesta av innehållet ramlar ner i
uppsamlaren och säcken fortsätter in i en roterande trumma där resterande material ramlar ur. Den tomma säcken fortsätter sedan ut i en
säckkomprimator.
Maskinen har även ett filterpaket som hindrar att damm läcker ut.
Kapacitet 2-8 säckar per minut[8].
MiniSlit
Konstruktionen fungerar genom att säckar matas av ett transportband in i maskinen. I maskinen kommer säcken till en bandsåg gjord av kolstål som delar säcken i två delar vilket leder till att innehållet faller ur. Inbyggda rullar tar sedan hand om den tomma säcken och för den till en sidmonterad komprimator.
Maskinen har en kapacitet på 3-8 säckar per minut beroende på bland annat storlek[9].
VariSlit
Detta är en maskin som är specialiserad på långa säckar. Säcken matas in i maskinen med hjälp av ett transportband, sedan öppnas säcken med hjälp av två roterande klingor som kapar upp tre av dess kanter. Efter detta töms säcken från dess innehåll och matas sedan vidare med hjälp av hjul inne i maskinen till en säckkomprimator.
Kapacitet upp till 12 säckar per minut[10].
Scanmatic
Detta företag har två olika typer av småsäcktömmare, manuell och automatisk.
Den automatiska tillverkas i tre modeller.
Ensäckstömmare SS2M – 1
Detta är en manuell småsäckstömmare med ett utdragbart gallerbord där säcken placeras. Sedan skjuts bordet in och säcken skärs upp av en fast kniv. Med båda händerna tar man sedan tag i säcken och tömmer den[11].
Det finns även en möjlighet för ett slutet system vid dammande eller farliga kemikalier[11].
De tillval som finns till denna maskin är:
• Filterpaket
• Möjligheter att montera fast en komprimator
• lyftbord för pall
• Ljuddämpare
• Ergonomi anpassningar
SS3M – 100 1000, 1200, 1400
En automatisk småsäckstömmare som öppnar säckar genom att säckar placeras på maskinens fasta transportband och sedan transporteras säcken in över ett dubbelt skäraggregat som snittar upp säcken på undersidan samt ovansidan[12].
Efter säcken har snittats upp ramlar den ner in i en roterande trumma (Det är här de olika modellerna skiljer sig åt, trummans längd varierar från 1000m till 1400mm) med gallernät, det är här själva tömningen sker[12].
Godset separeras från säcken och ramlar genom gallret till ett koniskt tråg och säcken fortsätter igenom trumman tills den är helt tom. Sedan faller säcken ur trumman ner i en eventuellt ansluten säckkomprimator[12].
De tillval som finns till denna maskin är:
• Filterpaket
• Säckkomprimator
• Transportband för automatisk inmatning av säckar
• Sax-lyft
• Vacuumlyft
• Transportskruv
Kapacitetsexempel:
SSM3-100. 1000mm trumlängd 250 st. 20kg cementsäck per timma SSM3-100. 1200mm trumlängd 300 st. 20kg cementsäck per timma SSM3-100. 1400mm trumlängd 350 st. 20kg cementsäck per timma
Vebe
Vebe tillhandahåller en småsäckstömmarstation samt en småsäckstömmare.
Småsäckstömmarstation
Vebes småsäckstömmarstation är uppbyggs så att det blir en dammfri tömning av småsäck med kontrollsikt och
magnetavskiljare som tillval.
Det finns även en
säckkomprimator inbyggd som tar hand om säcken efter tömningen[13].
Deras småsäckstömmare är av dragskåp typ som bidrar till en dammfri och ergonomisk
tömning av säck. Den är även spill fri eftersom säcken och dess innehåll hanteras inne i dragskåpet hela tiden. Genom att ha ett undertryck
i småsäckstömmaren bidrar detta till att tömningen blir dammfri. För att lätt kunna kundanpassa säcktömmaren är den uppbyggd i moduler[13].
De tillval som finns till denna maskin är:
• Filterpaket
• Säckkomprimator
• Anslutning för valfri utmatning
IBC-International
IBC har idag en manuell småsäckstömmare. Den fungerar genom att säcken placeras på ett rullbord av operatören som sedan skjuter in bordet i maskinen. En fast underliggande kniv skär då upp säcken undertill och operatören kan då lyfta upp säcken och tömma den. Därefter kastas tomsäcken ut till en komprimator som finns som tillval[14].
Tömmaren kan förses med inbyggda gummihandskar för att undvika kontakt med materialet i säcken[14].
Bilaga 3 – Idéskisser Öppningsförslag 1
I öppningsförslag 1 öppnas säcken med hjälp av en sorts bandsåg genom att säcken skjuts mot sågen.
Öppningsförslag 2
Säcken öppnas genom att tre knivar gör ett H-format snitt i botten på säcken.
Dessa knivar styrs av linjära pneumatiska cylindrar.
Öppningsförslag 3
Säcken trycks med hjälp av en tryckplatta över en kniv som skär upp botten på säcken.
Öppningsförslag 4
När säcken är på plats ovanpå gallret skapar två knivar ett X-format snitt i botten på säcken. Knivarna styrs av två pneumatiska cylindrar.
Öppningsprinciper
Olika öppningsprinciper och var snitt kan läggas.
Tömningsförslag 1
Efter att säcken har öppnats griper två klor tag i varsin ände av säcken och lyfter upp den samtidigt som klorna förs mot varandra. Detta gör att innehållet faller ur.
Den tomma säcken flyttas sedan bort till en eventuell komprimator.
Tömningsförslag 2
Gallret i botten vinklas upp efter att säcken öppnats och klor griper sedan tag i säcken.
Tömningsförslag 3
Tömningsförslag där vridpunkten ligger mot centrum så den både lyfter och sänker säcken.
Öppnings- och tömningsförslag 1
När säcken förs in delas den på längden i två delar. Dessa lyfts sedan upp i kanterna av två klor och töms då på innehållet.
Öppnings- och tömningsförslag 2
Säcken öppnas upp i ena kortsidan med en kniv. Därefter lyfter en klo upp säcken 90° så att innehållet faller ur och ner genom gallret.
Öppnings- och tömningsförslag 3
Säcken kommer in på ”kulbordet” och trycks sedan genom en kniv så att säcken delas i två delar. Dessa hamnar sedan i en framåtdrivande roterande trumma där innehållet ramlar ur och ner till spjället. Emballaget fortsätter genom trumman och ut i en komprimator.
Vägningsförslag 1
Konan vilar på fyra lastceller och innehållet vägs innan spjället öppnas.
Vägningsförslag 2
Hela konstruktionen vilar på fyra lastceller och väger innehållet innan spjället öppnas.
Utformningsförslag samt dörrar
Bilaga 4 – Funktionsbeskrivning
Bilaga 5 – Ritningar
Nedan presenteras ritningar på ingående detaljer. För att lätt hitta rätt ritning har de strukturerats enligt följande ordning:
• Stativ 01 -
001 – Nedre ram_sida 002 – Nedre ram_bakre 003 – Nedre ram_främre 004 – Övre ram _bakre 005 – Övre ram_främre 006 – Övre ram_sida
Dörr 06 –
Sammanställning 11 – 999 - Resultat