En större kvantitativ undersökning, där skolledare i år 1-9 väljs ut utifrån ett repre- sentativt sannolikhetsurval, skulle kunna vara en väg till ytterligare förståelse och kunskap på området. De frågor som exempelvis kunde vara intressanta att få svar på utifrån ett bredare underlag är hur skolledares syn på teknik, kunskap och in- tresse för teknikämnet påverkar undervisningens bredd, omfattning och innehåll. Det är mycket glädjande att flera av informanterna på eget bevåg lyfte detta med det som gör läraryrket fantastiskt roligt och hur de ville förändra bilden som ges i olika sammanhang.
Resultaten skulle då också kunna bli generaliserbara. Teknikundervisningen har i såväl denna som tidigare undersökningar (Skolinspektion 2014;Teknikföretagen 2012) visat sig vara behäftad med olikheter vad gäller anpassade lokaler, schema- lagd tid såväl som tillgång till behöriga lärare.
Sista ordet går till Adam, en av tekniklärarna i studien, som genom detta visar vad det till sist och syvende handlar om:
43
Referenser
Ahlbom, Håkan (2011). Teknikintresserad ? - Jag ? I: Hansson & Nordlander & Skogh (red.) Teknikutbildning för framtiden. Stockholm: Liber.
Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidiaktik. Lund: Studentlitteratur.
Bjurulf, Veronica (2008). Teknikämnets gestaltningar. Doktorsavhandling. Karlstads Universitet, estetisk-filosofiska fakulteten. Pedagogiskt arbete.
Blomdahl, Eva (2007). Teknik i skolan. En studie av teknikundervisning för yngre skolbarn. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet, institutionen för undervis- ningsprocesser, kommunikation och lärande.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Stockholm: Liber.
Dahlgren, Lars & Johansson, Kristina (2015). Fenomenografi.
I: Fejes & Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015a). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I: Fejes & Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys.
Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015b). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I: Fejes & Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Ginner, Thomas (1996). Tekniken som skolämne. I: Ginner & Mattson (red.). Tek- nik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Fahrman, B., Gumaelius, L. & Norström, P. (2015). Technology education in pri- mary school in Sweden: A study of teachers views on teaching strategies and sub- ject content. In 2015 122nd ASEE Annual Conference and Exposition; Washington
Convention Center Seattle; United States (Vol. 122, No. 122nd ASEE Annual
Conference and Exposition: Making Value for Society).
Hagberg, Jan-Erik (2009). Att lära i teknikens rum och landskap. I: Gyberg & Hallström (red.). Världens gång teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur. Hershbasch, Dennis R (1995). Technology as Knowledge: Implications for In- struction. Journal of Technology Education Vol. 7 No. 1, Fall 1995.
Hulten, Magnus (2013). Teknik för alla. Efterkrigstidens skolreformer och det nya skolämnet Teknik. I :Hallström & Hultén & Lövheim (red.). Teknik som kunskaps- innehåll i svensk skola 1842-2010. Linköping: Gidlunds förlag.
44
ITEEA (2000). Standards for technological literacy: Content of the study of tech- nology. Hämtad från: https://www.iteea.org/File.aspx?id=42531
Karlsson, Johan & Petterson, Kristina (2016). Teknikämnet i högstadiet. Examens- arbete. Högskolan i Halmstad, akademin för lärande, humaniora och samhälle. Klasander, Claes (2010). Talet om tekniska system- förväntningar, traditioner och skolverkligheter. Doktorsavhandling. Linköpings universitet, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur .
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.
Lindqvist, Svante (1987). Vad är teknik ? I:Sundin, Bo (red.). I teknikens backspe- gel. Stockholm: Carlssons.
Lövheim, Daniel (2013). Teknikens gränser. Formering och positionering av grundskolans teknikämne 1975-2010. I:Hallström & Hultén & Lövheim (red.). Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010. Linköping: Gidlunds för- lag
Marton, Ference & Booth, Shirley (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. Mattson, Gunilla (2002). Teknik i ting och tanke: skolämnet teknik i lärarutbild- ning och skola. Licentiatavhandling. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet.
Mattsson, Gunilla. (2005). Lärares teknikdidaktiska kompetens och dess betydelse för elevers teknikintresse . I: B. Bungum, A. Wallin & B. Andersson (Red.). Nor- DiNa. Nordic Studies in Science Education. Nr.1 (sid 43–57). Oslo: Naturfagsente- ret & Göteborg: IPD. Hämtad från:
http://www.naturfagsenteret.no/tidsskrift/Gunilla%20Mattsson_105.pdf
Norström, Per (2014). Technological Knowledge and Technology Education. Dok- torsavhandling. Kungliga Tekniska Högskolan, institutionen för filosofi pch histo- ria.
Riis, Ulla (1996). Kan man äga ett skolämne – dragkampen om tekniken. I: Gin- ner, T. & Mattson, G. (red.). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen (2014). Teknik - gör det osynliga synligt. Kvalitetsgranskning, Rapport 2014:04. Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporte r/kvalitetsgranskningar/2014/teknik/kvalgr-teknik-slutrapport.pdf
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes
45
Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik. Stock- holm:Fritzes.
Skolverket (2016). Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella it-
strategier för skolväsendet – förändringar i läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål. Dnr U2015/04666/S. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild publikt- ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3668.pdf%3Fk%3D3668
Skolverket (2017). Anställda med lärarlegitimation med behörighet i ämne, läså- ret 2015/16 Hämtad från: http://www.skolverket.se/statistik-och-
utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/personal
Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Lgr 69. Hämtad från: http://hdl.handle.net/2077/30902
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Lgr80. Stock- holm: Liber Utbildningsförlaget.
SOU (2010) Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik,
naturvetenskap, teknik och IKT. Betänkande av Teknikdelegationen (SOU2010:28) Hämtad från:
http://www.regeringen.se/49b719/contentassets/5d001d2d779f40d48a436dc418a7 46ca/vandpunkt-sverige---ett-okat-intresse-for-matematik-naturvetenskap-teknik- och-ikt-sou-201028
Teknikföretagen och CETIS (2012). Teknikämnet i träda. Hämtad från:
http://liu.se/cetis/attlasa/documents/teknikamnet_i_trada.pdf
Teknikföretagen (2016). Nya arbeten kräver nya kompetenser. Delrapport 2016-11-30. Hämtad från:
https://www.teknikforetagen.se/globalassets/i-
debatten/publikationer/kompetensforsorjning/nya-arbeten-kraver-nya- kompetenser--omstallning-for-framtidens-arbetsmarknad.pdf
UKÄ (2015). Ämnen i lärarstudenternas examina. Rapport 2015:17. Stockholm: Universitetskanslersämbetet.
Utbildningsdepartementet (1994). Kursplaner för grundskolan. Förordning om kursplaner för grundskolan 1994-03-17 . Göteborg: Göteborgs Universitet. Utbildningsdepartementet (2016). En stadieindelad timplan och närliggande frå- gor. Promemoria 2016-08-23, U2016/03475/S. Hämtad från:
http://www.regeringen.se/4a464f/contentassets/d62d166ac6894211ba649c96bac46 101/en-stadieindelad-timplan-i-grundskolan-och-narliggande-fragor.pdf
46
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning . Hämtad från:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pd f
Wyndhamn, J. & Riesbeck, E.& Schoultz, J (2000). Problemlösning som metafor och praktik. Linköping: Linköpings Universitet.
Yttranden till promemoria U2016/03475/S
CETIS (2016) . Yttrande: Promemoria En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor, U2016/03475/S. Diarienr: LiU-2016-01673. Linköpings Uni- versitet, Linköping. 2016-11-21.
Sveriges skolledarförbund (2016). Remiss: En stadieindelad timplan i grundsko- lan och närliggande frågor (U2016/03475/S). Stockholm 2016-11-21
Lärarnas Riksförbund (2016). Yttrande över remisspromemorian En stadieindelad timplan och närliggande frågor. Remissvar U2016/03475/S. Diarienr 266/16. Stockholm 2016-11-21
Lärarförbundet (2016). Yttrande över En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S). Yttrande. Diarienr 20160082. Stockholm 2016-11-17
Övriga källor till information
Andersson, Olof. Undervisningsråd Skolverket. Korrespondens januari 2017. Hartell, Eva. Möten, korrespondens via mail, september-december 2016
Klasander, Claes, CETIS. Korrespondens via mail, november 2016-februari 2017. Åkerstedt, Johan. Högskolan Dalarna. Diskussioner och handledning över Connect och mail, oktober 2016 – februari 2017
Bilagor
1. Informationsbrev
2. Intervjuguide, tekniklärare 3. Intervjuguide, skolledare 4a. Analys av empiri, tekniklärare 4b. Kategorier, tekniklärare 5a. Analys av empiri, skolledare 5b. Kategorier, skolledare
47
Bilaga 1. Informationsbrev
Information om examensarbete:
”Teknik 200 timmar – möjligheter och utmaningar för teknikundervis- ningen”
Den undersökning du som lärare i teknik härmed tillfrågas att delta i ingår i examensarbetet som avslutar min kompletterande pedagogiska utbildning till vid Högskolan Dalarna.
Syfte och innehåll
Skolinspektionens kvalitetsgranskning av grundskolans teknikundervisning (2014) visade på bris- tande likvärdighet mellan skolor vad gäller utbildning hos tekniklärare, timmar som avsatts för teknikundervisningen, material, lokaler mm. Med den promemoria från Utbildningsdepartementet (2016-08-23) som nu är ute på remiss föreslås att Teknik får en minsta garanterad undervisningstid om 200 timmar varav 88 timmar under högstadiet.
Hur ser det ut på er skola idag och hur skulle det kunna se ut om och när detta förslag realiseras? Finns det skillnader i rektorers respektive tekniklärares sätt att se på teknikämnet och dess förut- sättningar? Vilka utmaningar står man inför och vilka förslag på lösningar finns?
Syftet med examensarbetet är att undersöka rektorers och tekniklärares perspektiv på vad förslaget skulle innebära för teknikundervisningen.
Urval
Denna förfrågan har ställts till tekniklärare vid högstadieskolor i fyra av Stockholms läns kommu- ner i syfte att erhålla tillräckligt antal respondenter.
Praktiskt genomförande
Semistrukturerade intervjuer kommer att genomföras på skolor där både rektorer och tekniklärare anmäler sitt intresse till undersökningen. Intervjuerna kommer att ske under perioden 5 december till 13 januari. Du som deltar i undersökningen kommer i förväg att få ta del av den intervjuguide som kommer vara grund för intervjun. Samtalen beräknas ta maximalt en timme i anspråk och kommer att spelas in som ljudfiler.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Bearbetning av material
Insamlat material kommer att analyseras och behandlas konfidentiellt och avidentifierat. Under- sökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna, vilken du är väl- kommen att ta del av. Allt analysmaterial, såsom anteckningar och ljudinspelningar kommer att makuleras efter studiens avslutande.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna. Ytterligare upplysningar kan lämnas av nedanstående ansvariga.
Falun 2016-11-30
Ulrika Persson Johan Åkerstedt (Handledare)
e-post: xxxxxx e-post: jar@du.se
Tel: xxxxxxxx Tel: 023-77 82 31
48
Bilaga 2. Intervjuguide
Skolledare
Bakgrund
Vilken utbildning och ämnesbehörighet har du? När gick du lärarutbildningen? Hur länge arbetade du som lärare?
Utbildning i Teknik? Fortbildning?
Uppfattning om teknikämnet
Vad är teknik för dig?
Vad skiljer teknik ifrån andra ämnen?
Vad ser du som målet med teknikundervisningen?
Strukturella faktorer för dagens teknikundervisning
Fysiska förutsättningar (material, lokaler) Schemalagd tid för eleverna (total tid år 7-9) Integrerat i andra ämnen (vilka, hur, omfattning)
Lärarresurser – vilken utbildning, behörighet, erfarenhet har tekniklärarna Bedömning – vem sätter betyg?
Vilka möjligheter till kompetensutveckling inom teknik finns för lärarna? Planer för 2017?
Hur bidrar du som skolledare till att eleverna får bästa möjliga teknikundervis- ning?
Teknikämnet 200 timmar i grundskolan
Känner du till förslaget om Teknik 200 timmar? Hur fick du informationen? Vilka möjligheter att utveckla teknikundervisningen ser Du med detta förslag ? Vilka utmaningar? Ge exempel !
Följdfrågor utifrån möjligheter och utmaningar!
Din egna fråga som inte fanns med här?
Svarta frågor – faktafrågor
49
Bilaga 3. Intervjuguide
Tekniklärare
Bakgrund
Berätta om dig själv! Behörighet, erfarenhet, utbildning, bakgrund, intresse att undervisa i teknik!
Påbyggnadsutbildningar sedan du började arbeta som tekniklärare? Planerade kurser under 2017? Önskad fortbildning?
Uppfattning om teknikämnet
Vad är teknik för dig? Vad skiljer teknik ifrån andra ämnen? Vad ser du som målet med teknikundervisningen?
Teknikundervisningen idag
Hur ser dina materiella förutsättningar ut (material, lokaler, läromedel) Schemalagd tid för eleverna?
Integrerat i andra ämnen (vilka, hur, omfattning) ? Bedömning – vem sätter betyg?
Vilket innehåll (Vad) väljer du i din undervisning?
Vad utgår du ifrån i undervisningen? (Syfte, Arbetsområden, förmågor, centralt innehåll, egna intressen, elevernas intressen)
Teknikämnet 200 timmar
Känner du till om förslaget om Teknik 200 timmar?
Vilka möjligheter ser du att utveckla teknikundervisningen (Vad, Hur) ? Exempel ! Vilka utmaningar innebär förslaget som du ser det? Exempel!
Följdfrågor !
Egen fråga du vill ha med?
Svarta frågor – faktafrågor
50
Bilaga 4a. Analys av empiri (tekniklärare)
Analysmetoden är inspirerad av fenomenografin (Dahlgren & Johansson 2015, s 167f).
Steg 1: Allt tydligt irrelevant material rensas för att få en mer renodlad text att börja analysen med.
(Bedömning, privata förhållanden frikopplade från frågeställningarna togs ej med). Grov reduktion av rådata.
Steg 2: Materialet kondenserades sedan det vill säga de mest betydelsefulla uttalanden lyftes
fram(Här genom att strykas under).
Steg 3: Materialet grupperades sedan grovt utifrån frågeställningarna och färgmarkerades. Uttalan-
den kopplat till synen på teknikämnet markerades med gult och så vidare.
Steg 4: Dra gränser mellan uttalanden . Kan det sorteras in under fler grupper? Var uppmärksam på
variationer. Observera att flera uttalanden kan motsvara en och samma variation om de är snarlika i sin natur..
Steg 5: Skapa kategorier som tillsammans med frågeställningarna ger strukturen för hur resultatet
presenteras.
Steg 6: Granska materialet – kan data sorteras in under flera underkategorier? (Konstrativ fas)
Den använda analysmetoden är en innehållsanalys inspirerad av fenomenografin.
Kategorier Uttalanden inom kategorierna Mellan NO och
träslöjd
Tillämpning av fysiken i första hand
Tillämpning som ger effekt i världen
Tillämpning av fysik, kemi, biologi Förståelse för den nya
tekniken
En påbyggnad på träslöjden
Ämnet lite likt träslöjden
Lgr94 ingen central styrning av tekniken Nu är det ett eget
ämne
Praktisk och konkret Lättare för eleverna att förstå
Större vikt på den praktiska tillämpning- en
Hands-on
Teknik i vardagen Förstå ellampor kunna hantera maskiner och verktyg
Bryta ner och titta på den teknik eleverna använder sig av
Teknik är att få en allmän utbildning av Sverige idag
Vad är teknik ? Förstå sammanhang och samband
Teknik finns överallt Teknik finns i skolans alla ämnen
Lösa problem Behov som måste
uppfyllas
Utveckling av varda- gen
Problem med att det utvecklas hela tiden
Det man inte tar upp i kemi, fysik, biologi
Vi har upplevt en svårighet eller ett problem eller att vi har velat göra nånting lättare
Roligaste ämnet för eleverna !
Teknik kan vara icke- materiell
51
Bilaga 4b. Sammanställning av kategorier - tekniklärare
Bakgrund FS 1 Synen på teknikäm- net FS 2 Mål med dagens teknikundervisning FS 3 Teknik 200 tim- mar Teknik i vardagen Praktiskt och kon- Mellan No och träslöjd
Intresse – skapa och tillvarata Erhålla vardags- kunskaper Programmering i kursplanen ? Fortbildning Lärarbristen Mål enligt Lgr11 Vad är teknik? Design och konstruktion Utveckling av teknikämnet Utifrån kommande
52
Bilaga 5a. Analys av empiri (Skolledare)
Analysmetoden är inspirerad av fenomenografin (Dahlgren & Johansson 2015, s 167f).
Steg 1: Allt tydligt irrelevant material rensas för att få en mer renodlad text att börja analysen med.
(Bedömning, privata förhållanden frikopplade från frågeställningarna togs ej med). Grov reduktion av rådata.
Steg 2: Materialet kondenserades sedan det vill säga de mest betydelsefulla uttalanden lyftes
fram(Här genom att strykas under).
Steg 3: Materialet grupperades sedan grovt utifrån frågeställningarna och färgmarkerades. Uttalan-
den kopplat till synen på teknikämnet markerades med gult och så vidare.
Steg 4: Dra gränser mellan uttalanden . Kan det sorteras in under fler grupper? Var uppmärksam på
variationer. Observera att flera uttalanden kan motsvara en och samma variation om de är snarlika i sin natur..
Steg 5: Skapa kategorier som tillsammans med frågeställningarna ger strukturen för hur resultatet
presenteras.
Steg 6: Granska materialet – kan data sorteras in under flera underkategorier? (Konstrativ fas)
Kategorier Uttalanden inom kategorierna Fortbildning Om Skolverket ska
utöka timmarna behö- ver man satsa på olika utbildningar
Förbättra kunskaperna i ny teknik, program- mering osv
Lärare & lokaler Ökad tid – fler av de andra lärarna behöver plockas in. Många vill nog undervisa i ämnet!
Väldigt få utbildade tekniklärare. Få både utbildas och examineras
Läraryrket är ett
fantastiskt jobb !
Samarbete med gym- nasieskolor för undervisning i pro- grammering kan vara en lösning
Det är ju framförallt en fysisk förändring som behövs , lokaler anpas- sade för ämnet
Utifrån kommande krav
Teknik 200 timmar riskerar att komma bort bland all annan information
Vad vill man åstad- komma med de 200 timmarna?
Har man tänkt på hur det blir för eleverna med längre skoldagar? Är vi ålagda att göra
nånting så gör vi det! Det är bara att jobba hårt.
Bara negativt om det sker på bekostnad av något annat ämne
Det är så mycket nytt hela tiden så man hinner inte sätta sig in i allting. Kort framförhållning Från myndigheter Utveckling av tek- nikämnet Oändliga möjligheter då vi har så väldigt duktiga lärare!
Utvecklas ett ämne så behöver läroplanen hänga. Möjligheterna är ju obegränsade
Ämnesövergripande är det bästa sättet att arbeta på. Är ingen anhängare av att titta på enskilda timmar. Teknikämnet i helhet -
om man lägger till programmeringen ska nånting bort?
Ska programmering ligga i teknikämnet ?
53
Bilaga 5b. Sammanställning av kategorier - skolledare
Bakgrund FS 1 Synen på teknikäm- net FS 2 Mål med dagens teknikundervisning FS 3 Teknik 200 tim- mar Teknikämnet i dag Praktiskt! Mellan No och slöjd
Vad ska elever- na lära sig? Att ge förut- sättningar Fortbildning Lärare & lokaler Mål enligt Lgr11 Utifrån kom- mande krav Vad är teknik? Genus Utveckling av teknikämnet