Då systemet i arbetet är stort och invecklat fanns inte möjlighet att undersöka konsekvenser för pumpar eller rörstorlekar för åtgärdsförslagen, och detta bör med fördel undersökas innan någon åtgärd genomförs för att säkerställa säker och kontinuerlig drift.
Resultaten i denna studie fokuserar enbart på pappersbrukets enskilda nivå. Stora Enso vill bli ett företag fritt från fossil användning, och idag drivs ammoniakaggregaten av el. Elen är inte fossilfri och därför ges följande några exempel på områden som kan vara intressanta att undersöka vidare för att ge ett bredare svar på vad som i framtiden skulle kunna förbättra industrin ur ett miljöperspektiv:
För att bli fossilfritt kan företaget köpa så kallad ”grön el”, och en jämförelse i priser och kostnader för behöver därför göras. Något som bör tas i beaktning är att Kvarnsvedens pappersbruk idag finns med i den så kallade effektreserven. Anläggningen är energikrävande och kan därför på begäran stänga av en del maskiner och köra produktionen vid en annan tid vid ett underskott av eleffekt. Detta gör att belastningen på elnätet minskar.
I TMP (massafabriken) finns 2 bars-ånga som kan användas för absorptionskyla. Detta kan vara intressant att undersöka då det skulle kunna utveckla och förbättra industrin ur ett miljöperspektiv.
REFERENSER
Alltomfgas.se (2018). Alltomfgas rätar ut dina frågetecken om den nya f-gasförordningen!. Hämtad: 2018-03-28. Finns tillgänglig vid: https://alltomfgas.se/
Alltomfgas.se (2018). Lagstiftning. Hämtad: 2018-04-23. Finns tillgänglig vid: http://alltomfgas.se/lankar-o-material/lagstiftning
ALT.nu (2017-01-25). Stora Enso prisas för sitt miljöarbete. Hämtad: 2018-05-21. Finns tillgänglig vid: http://www.atl.nu/skog/stora-enso-prisas-for-sitt-miljoarbete/ Austin, B., & Sumathy, K. (2011). Transcritical carbon dioxide heat pump systems: A review.
Renewable and Sustainable Energy Reviews, 15(8), 4013-4029.
Back, S (2015). Kvarnsveden 115 år … och i god form. SPCI/Svensk Papperstidning (5), (12- 12).
Beaini, C. & Rogstam, J. (2014-08-08). CO2 som köldmedium för mjölkkylning. Hämtad:
2018-04-11. Finns tillgänglig vid: http://effsysplus.se/wp-
content/uploads/2012/12/EP23-CO2-mj%C3%B6lkkylning-08aug14.pdf Brander, M., Haughton, A., Lovell, J., Sood, A. & Wylie, C. (2011) Electricity-specific
emission factors for grid electricity. Technical paper. Hämtad: 2018-05-17. Finns tillgänglig vid: https://ecometrica.com/assets/Electricity-specific-emission-factors- for-grid-electricity.pdf
Cavallini, A., Zilio, C. & Brown, J.S. (2014) Sustainability with prospective refrigerants. International Journal of Energy Research, 38(3), 285-298.
Du, S., Bhattacharya, C. B., & Sen, S. (2010). Maximizing business returns to corporate social responsibility (CSR): The role of CSR communication. International Journal of Management Reviews, 12(1), 8-19.
Ekman, B (2018). NH3 Presentation.
Ekonomifakta.se (2017-03-14). Elanvändning. Hämtad: 2018-04-27. Finns tillgänglig vid: https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elanvandning/ Energimarknadsinspektionen (2013). Kartläggning av marknaden för fjärrkyla (Ei
R2013:18). Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen. Hämtad: 2018-04-16. Finns tillgänglig vid:
https://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%20201 3/EI_R2013_18.pdf
Gjølberg, M. (2009). Measuring the immeasurable?: Constructing an index of CSR practices and CSR performance in 20 countries. Scandinavian Journal of Management, 25(1), 10-22.
Granryd, E., Ekroth, I., Lundqvist, P., Melinder, Å., Palm, B. & Rohlin, P. (2011)
Refrigerating Engineering. Stockholm: Royal Institute of Technology, 3:1-3:23. Gustafsson, O., Jenssen, S., Rolfsman, L. (2015) Undersökning av alternativ till R404A- det
vanligaste köldmediet i svenska livsmedelsbutiker. (BP07-2). Borås:
Energimyndighetens beställargrupp Livsmedelslokaler. Hämtad: 2018-04-11. Finns tillgänglig vid: http://belivs.se/wp-content/uploads/Dok/rapporter/BP07-2.pdf Jernkontorets energihandbok (2018). Jernkontorets energihandbok. Hämtad: 2018-05-07.
Finns tillgänglig vid: http://www.energihandbok.se/formler-och- berakningar/livscykelkostnad
Klimatordlista.se (2015). GWP- Global warming potential. Hämtad: 2018-04-09. Finns tillgänglig vid: http://www.klimatordlista.se/gwp-global-warming-potential/
KTH.se (1) (2014-04-23). Något om hur GWP-värden bestäms. Hämtad: 2018-03-28. Finns tillgänglig vid:
https://www.kth.se/itm/inst/energiteknik/forskning/ett/projekt/koldmedier-med- lag-gwp/low-gwp-news/nagot-om-hur-gwp-varden-bestams-1.474589
KTH.se (2) (2017-06-15). Köldmedier: Vad förväntas i framtiden. Hämtad: 2018-03-27. Finns tillgänglig vid:
https://www.kth.se/itm/inst/energiteknik/forskning/ett/projekt/koldmedier-med- lag-gwp/low-gwp-news/koldmedier-vad-forvantas-i-framtiden-1.735839
KTH.se (3) (2013-10-25). Låga GWP alternativa köldmedier i värmepumpar. Hämtad: 2018-03-27. Finns tillgänglig vid:
https://www.kth.se/itm/inst/energiteknik/forskning/ett/projekt/koldmedier-med- lag-gwp/low-gwp-news/laga-gwp-alternativa-koldmedier-i-varmepumpar-1.426276 KTH.se (4) (2018-02-07). Utvecklingen på köldmediefronten under året som gått. Hämtad:
2018-03-28. Finns tillgänglig vid:
https://www.kth.se/itm/inst/energiteknik/forskning/ett/projekt/koldmedier-med- lag-gwp/low-gwp-news/utvecklingen-pa-koldmediefronten-under-aret-som-gatt- 1.796491
KTH.se (5) (2009-02-06). Ammoniak i små kyl- och värmepumpssystem. Hämtad: 2018- 03-27. Finns tillgänglig vid:
https://www.kth.se/itm/inst/energiteknik/forskning/ett/projekt/ammoniak-i-sma- kyl-och-varmepumpsystem-1.32870
KTH.se (6) (2013-10-26). Är R1234yf framtidens köldmedium för mobilkyla? Hämtad: 2018-05-24. Finns tillgänglig vid:
https://www.kth.se/itm/inst/energiteknik/forskning/ett/projekt/koldmedier-med- lag-gwp/low-gwp-news/ar-r1234yf-framtidens-koldmedium-for-mobilkyla-1.426734 KTH.se (7) (2016-06-02). Miljöindikatorer TEWI och LCCP. Hämtad: 2018-04-12. Finns
https://www.kth.se/itm/inst/energiteknik/forskning/ett/projekt/koldmedier-med- lag-gwp/low-gwp-news/miljoindikatorer-tewi-och-lccp-1.654267
Kylmagazinet (2015). R448A!. Kylmagazinet (4), 1-1.
http://www.kylma.se/en/Image/GetDocument/1187
Lindholm, I (2010). Koldioxid är framtidens kyla. Energi & Miljö (11), 40-40.
Lundin, P. (2009). Kartläggning av kylsystemet vid Gestamp HardTech (Masteruppsats, Luleå tekniska universitet). Hämtad: 2018-04-11. Finns tillgänglig vid:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1023254/FULLTEXT01.pdf
Naturskyddsföreningen (2007). Undersökning av värmepumpars miljöpåverkan. (Rapport 2006:64). Hämtad: 2018-04-09. Finns tillgänglig vid: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:962394/FULLTEXT01.pdf
Naturvårdsverket (2003). Rapport 5326 november 2003. Hämtad: 2018-03-07. Finns tillgänglig vid: https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620- 5326-4.pdf?pid=2970
Pearson, A. (2008). Refrigeration with ammonia. International Journal of Refrigeration, 31 (4), 545-551.
SMHI.se (2018). Hämtad: 2018-04-17. Finns tillgänglig vid: https://ww.smhi.se SPCI/Svensk Papperstidning (2015). Kvarnsveden 115 år … och i god form.
Storaenso.com (2018). Verksamhet och anläggningar. Hämtad 2018-04-06. Finns
tillgänglig vid: http://www.storaenso.com/lang/sweden/About/Pages/Verksamhet- och-anl%C3%A4ggningar-.aspx
Storaensoskog.se (2018). Certifiering och miljöledning. Hämtad: 2018-05-21. Finns tillgänglig vid: https://storaensoskog.se/vart-ansvar/certifiering-miljoledning/ Svensk kyllag, faktablad 6 avsnitt 3.
Termodynamikens första huvudsats. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad: 2018-05-04. Finns tillgänglig vid:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/termodynamik/termodyn amikens-grunder/termodynamikens-f%C3%B6rsta-huvudsats
Termodynamikens andra huvudsats. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad: 2018-05-03. Finns tillgänglig vid:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/termodynamik/termodyn amikens-grunder/termodynamikens-andra-huvudsats
BILAGA 1: INDUSTRINS ELFÖRBRUKNING I DIAGRAM
TMP 1,9 TWh 4% Sveriges industris elförbrukning 51 TWh 96%Elförbrukningen i TMP i Kvarnsveden
jämfört med Sveriges industris
elförbrukning
TMP Sveriges industris elförbrukning
TMP 1,9 TWh 1% Sveriges elförbrukning 141 TWh 99%