Förslag till fortsatt forskning

Trots att det finns forskning både om hur patienter med BPD upplever omvårdnad och sjuksköterskors erfarenhet av att vårda denna patientgrupp så fortsätter vården av olika anledningar att vara komplex. Ett förslag på vidare forskning är att fokusera på

sjuksköterskors och resterande vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av vad stödjande omvårdnad för patienter med BPD består av. På så sätt kan samstämmighet med patienters upplevelser uppmärksammas och de erfarenheter som skiljer sig åt mellan vårdpersonal och patienters erfarenheter av vad som anses stöttande tydliggöras.

Att intervjua patienter via öppenvårdsmottagningar skulle kunna innebära att även patienter som inte tar plats i sociala medier och som inte har lätt för sig att utrycka sig skulle kunna identifieras. Likaså skulle manliga patienter kunna få möjlighet att delge sina erfarenheter.

REFERENSLISTA

American Psychiatric Association (2014). Mini-D 5: Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press.

Barker, P. & Buchanan-Barker, P. (2005). The tidal model: a guide for mental health professionals. London: Routledge.

Cleary, M., Sigfried, N. & Walter, G. (2002). Experience, knowledge and attitudes of mental health staff regarding clients with a borderline personality disorder. International Journal of Mental Health Nursing, 11(3), 186–191.

Damianakis, T. & Woodford, M.R, (2012). Qualitative research with small connected

communities: generating new knowledge while upholding research ethics. Qualitative Health Research, 22(5), 708–718.

Ejneborn Looi, G-M., Engström, Å. & Sävenstedt, S. (2015). A self-destructive care: self- reports of people who experienced coercive measures and their suggestions for alternatives. Issues in Mental Health Nursing, 36(2), 96–103.

Fallon, P. (2003). Travelling through the system: the lived experience of people with borderline personality disorder in contact with psychiatric services. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10(4), 393–400.

Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur.

Graneheim, U. H., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss.111–119). Lund: Studentlitteratur.

Horn, N., Johnstone, L. & Brooke, S. (2007). Some service user perspectives on the diagnosis of borderline personality disorder. Journal of Mental Health, 16(2), 255-269.

Holloway, I. & Freshwater, D. (2007). Vulnerable storytelling: narrative research in nursing. Journal of Research in Nursing, 12(6), 703-711.

James, P.D. & Cowman, S. (2007). Psychiatric nurses’ knowledge, experiences and attitudes towards clients with personality disorder. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14(7), 670-678. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2850.2007.01157.x Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lariviére, N., Couture, É., Blackburn, C., Carbonneau, M., Lacombe, C., S-A., Schnick, David P., & St-Cyr-Tribble, D. (2015). Recovery, as experienced by women with borderline personality disorder. Psychiatric Quarterly, 86(4), 555-568.

Lindgren, B. -M., Wilstrand, C., Gilje, F., & Olofsson, B. (2003). Struggling for hopefulness: a qualitative study of Swedish women who self-harm. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11(3), 284-291.

Lindgren, B. –M., Öster, I., Åström, S. & Hällgren Graneheim, U. (2011). ’They don’t understand…you cut yourself in order to live.’ Interpretative repertories jointly constructing interactions between adult women who self-harm and professional caregivers. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 6(3), doi.org/10.3402/qhw.v6i3.7254

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss.219–233). Lund: Studentlitteratur.

McGrath, B., & Dowling, M. (2012). Exploring registered psychiatric nurses’ responses towards service users with a diagnosis of borderline personality disorder. Nursing Research and Practice, 2012, jan, 1-10. doi:10.1155/2012/601918

Morris, C., Smith, I., & Alwin, N. (2014). Is contact with mental health services helpful for individuals with a diagnosable BPD? A study of service users in the UK. Journal of Mental Health, 23(5), 251-255.

Nehls, N. (1998). Borderline personality disorder: gender, stereotypes, stigma, and limited system of care. Issues In Mental Health Nursing, 19(2), 97-112.

Nehls, N. (1999). Borderline personality disorder: the voice of patients. Research in Nursing & Health, 22(4), 285-293.

Neville, S., Adams, J. & Cook, C. (2016). Using internet-based approaches to collect qualitative data from vulnerable groups: reflections from the field. Contemporary Nurse, 52(6), 657-668.

Ntshingila, N., Poggenpoel, M., Myburgh C.P.H. & Temane, A. (2016). Experiences of women living with borderline personality disorder. Health SA Gesondheid, 21, 110–119.

Perseius, K-I., Ekdahl, S., Åsberg, M. & Samuelsson, M. (2005). To tame a volcano: patients with borderline personality disorder and their perceptions of suffering. Archives of Psychiatric Nursing, 19(4), 160-168.

Rogers, B., & Dunne, E. (2011). ‘They told me I had this personality disorder… all of a sudden I was wasting their time’: personality disorder and the inpatient experience. Journal of Mental Health, 20(3), 226-233.

Schoppman, S., Schröck, R., Schnepp, W. & Büscher, A. (2007). ‘Then I just showed her my arms…’bodily sensations in moments of alienation related to self-injurios behavior. A hermeneutic phenomenological study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14(6), 587-597.

Stapleton, A. & Wright, N. (2017). The experiences of people with borderline personality disorder admitted to acute psychiatric inpatient wards: A meta-synthesis. Journal of Mental Health, Jul 7, 1–15. doi: 10.1080/09638237.2017.1340594.

Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 17 december från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

WHO (2016). International Classification of Diseases (ICD). Hämtad den 26 februari från http://www.who.int/classifications/icd/en/GRNBOOK.pdf?ua=1

Woollaston, K. & Hixenbaugh, P. (2008). ’Destructive Whirlwind’: Nurses’ perceptions of patients diagnosed with borderline personality disorder. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15(9), 703–709.

BILAGA A. INTERVJUGUIDE

 Berätta om ett vårdtillfälle där du upplevde att du fick den hjälp du behövde.

 Berätta om ett vårdtillfälle där du upplevde att du inte fick den hjälp du hade behövt.

 Kan du berätta något om hur dina förväntningar sett ut inför dessa olika vårdtillfällen?

 På vilket sätt påverkades ditt liv av att vårdas på avdelning?

 Fanns det någonting som var positivt eller negativt med omvårdnaden på avdelningen?

 Om du skulle beskriva helt fritt den perfekta omvårdnaden för dina behov på en

slutenvårdsavdelning, hur skulle den då se ut?

 Vilka förväntningar har du på personalen och omvårdnaden när du befinner dig i

BILAGA B. MISSIVBREV TILL DELTAGARE

TILLFRÅGAN OM DELTAGANDE I STUDIE ”JAG ÖNSKAR ATT PERSONALEN

SKULLE VÅGA FRÅGA HUR DET ÄR UTAN ATT DÖMA - HUR PATIENTER MED

BORDERLINE PERSONLIGHETSSTÖRNING ERFAR STÖD I OMVÅRDNAD I DEN

PSYKIATRISKA SLUTENVÅRDEN”

Jag heter Magdalena Hassinen och är student i specialistsjuksköterskeutbildningen i

psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt

arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med min studie är att utifrån ett patientperspektiv

beskriva hur patienter med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning erfar stöd i

sluten psykiatrisk omvårdnad.

Min fråga till dig är om du vill delta i denna studie.

Medverkan är frivillig och vill du inte vara med i denna studie kan du bortse från detta

mail.

Att delta i projektet skulle för din del innebära en intervju som spelas in med diktafon på min

mobiltelefon. Intervjun tar ca en timme att genomföra och efter intervjun kommer jag att

skriva ner det vi sagt för att sedan analysera innehållet för att upptäcka mönster mellan de

olika intervjuerna.

Att delta i studien innebär en chans för dig att få uttrycka tankar, förväntningar och

önskningar kring vilket stöd du anser att du behöver i samband med heldygnsvård.

Jag är medveten om att intervjun eventuellt kan innebära att svåra känslor väcks och du kan

när som helst ta en paus och i efterhand bestämma om det är någon del av intervjun du inte

vill ska vara med i studien.

Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak

eller att det innebär några som helst konsekvenser för dig. Data behandlas konfidentiellt vilket

innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras så att ingen utomstående kan ta del av

insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas

tillbaka till dig.

Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till mig,

kommer jag att via telefon eller mail ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om

studiens syfte och genomförande.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare.

Med vänliga hälsningar

Magdalena Hassinen

Magdalena Hassinen

Oona Lassenius

Student

Universitetslektor i vårdvetenskap

mhn17023@student.mdh.se

Tel: xxx-xx xx xx