Förslag till fortsatt forskning

Resultatet i min enkät visar att elevers delaktighet vid övergångar är begränsad. Det skulle vara mycket intressant att göra en studie med fokus enbart på elevers delaktighet för att utröna hur detta påverkar elevens lärande. I en sådan studie skulle det även vara intressant att undersöka olika typer av delaktighet och även kunna utgå ifrån den delaktighetsmodell som Szönyi och Söderqvist Dunkers (2012) diskuterar.

Ett annat intressant forskningsområde skulle vara att göra en studie kring uppföljningen av övergången från årskurs 3 till 4 med fokus på det stöd som elever i språklig sårbarhet getts i årskurs 3. Syftet med en sådan studie skulle vara att utröna hur stödet implementerats under årskurs 4 och vilket resultat detta gett.

50

Referenser

Ackesjö, H. (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Tidskrift for Nordisk Barnehageforskning. VOL. 11(4), 1-16. Ackesjö, H. (2016). Övergångar mellan skolformer – kontinuitet och progression från

förskola till skola. Stockholm: Liber AB.

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber AB.

Alatalo, T., Meier, J., & Frank, E. (2014). Överlämningar från förskola till förskoleklass.

Forskning om undervisning och lärande. Nr 13, 30-52.

Archibald, L. M. D., & Gathercole, S. E. (2006). Short-term and working memory in specific language impairment. Institutional journal of Language & Communication

Disorders. VOL. 41(6), 675-693. DOI: 10.1080/13682820500442602

Aspelin, J. (2012). How Do Relationships Influence Student Achievement?. International

Studies in Sociology of Education. VOL. 22(1), 41-56. DOI: 10.1080/09620214.2012.680327

Aspelin, J. (2013). Vad är relationell pedagogik? I J. Aspelin (Red.), Relationell

specialpedagogik – i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.

Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.

Berry, P. (2018). Specialläraren i möte med nyanlända elever. I B. Bruce (Red.), Att vara

speciallärare (s. 89-107). Malmö: Gleerups.

Bishop, D. V. M. (2006). What causes Specific language Impairment in Children?

Current directions in psychological science. VOL. 15(5), 217-221.

Bjar, L. & Liberg, C. (2010). Språk i sammanhang. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn

utvecklar sitt språk, (s. 17-28). Lund: Studentlitteratur AB.

Bjørndal, C. R. P. (2011). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB.

Bruce, B. (2014). Att möta skolans ökade krav med sviktande verktyg. I S. Fischbein (Red.), Ungdomar läser och skriver. (s. 135-155). Lund: Studentlitteratur.

51

Bruce, B. (2006). Språkliga svårigheter hos barn. I L. Bjar (Red.), Det hänger på språket. (s. 349-371). Lund: Studentlitteratur.

Bruce, B., & Hansson, K. (2019). An exploratory study of verbal interaction between children with different profiles of DLD and their classroom teachers in educational dialogues. Child Language Teaching and Therapy, 1-13. DOI: 10.1177/0265659019869780

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Sventelius, E. (2016a). Språklig sårbarhet i

förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB.

Bruce, B., Rubin, M., Thimgren, P., & Åkerman, R. (2016b). Specialpedagogik i

professionellt lärarskap: Synsätt och förhållningssätt. Malmö: Gleerups Utbildning

AB.

Bruce, B., & Sjunnesson, H. (2018) Logopeden som kollega. I B. Bruce (Red.), Att vara

speciallärare. (s. 125-140). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Byström, A., & Bruce, B. (2018). Specialisering barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare. (s. 125-140). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Cain, K., & Oakhill, J. (2011). Matthew Effects in Young Readers: Reading Comprehension and Reading Experience Aid Vocabulary Development. Journal of

Learning Disabilities, VOL. 44(5), 431-443. DOI: 10.1177/0022219411410042

Carlsson Kendall, G. (2015a). Elever med neuropsykiatriska svårigheter – vad gör vi och

varför?. Lund: Studentlitteratur AB.

Carlsson Kendall, G. (2015b). Elever med svag teoretisk begåvning. Stockholm: Natur & Kultur.

Chall, J. S., Jacobs, V. A., & Baldwin, L. E. (1990). The reading crisis – Why poor

children fall behind. Cambridge, Massachusetts, London: Harvard University

52

Conti-Ramsden, G., Durkin, K., Simkin, Z., & Knox, E. (2009). Specific language impairment and school outcomes. I: Identifying and explaining variability at the end of compulsory education. International Journal of Language &

Communication Disorder. VOL. 44(1), 15-35. DOI: 10:1080/13682820801921601

Donaldson, N. (2010). The Fourth Grade Slump: The relationship between reading

attitudes and frequency of reading. (Major Thesis, College of Bowling Green,

Ohio).

Duff, D., Bruce Tomlin, J., & Catts, H. (2015). The Influence of Reading on Vocabulary Growth: A Case for a Matthew Effect. Journal of Speech, Language and Hearing

Research, VOL. 58, 853-864. DOI: 10.1044/2015_JSLHR-L-13-0310

Durkin, K., Mok, P. L. H., & Conti-Ramsden, G. (2015). Core subjects at the end of primary school: identifying and explaining relative strengths of children with specific language impairment (SLI). Institutional journal of Language &

Communication Disorders. VOL. 50(2), 226-240. DOI: 10.1111/1460-6984.12137

Elvstrand, H. & Lago, L. (uå). Samverkan och övergångar mellan förskola, fritidshem och grundskola. https://view.officeapps.live.com/op/view.aspx?src=https%3A%2F%2Fwww.skolv erket.se%2Fdownload%2F18.b173ee8160557dd0b87e87%2F1516017579701%2 FForskningsartikel%2520%25C3%25B6verg%25C3%25A5ng%2520och%2520s amverkan-%2520Helen%2520Elwstrand%2520och%2520Nina%2520Lago.docx Hämtad 2019-10-23.

Galton, M., & McLellan, R. (2018) A transition Odyssey: pupils’ experiences of transfer to secondary school across five decades. Research Papers in Education. VOL. 33(2), 255-277. DOI: 10.1080/02671522.2017.1302496

Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Göteborg: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Hajer, M., & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

53

Hirsch, E. D. Jr. (2003). Reading Comprehension Requires Knowledge – of Words and the World. American Educator. Spring 2003, 10-29.

Hoy, K., Parsons, S., & Kovshoff, H. (2018). Inclusive school practices supporting the primary to secondary transition for autistic children: pupil, teacher, and parental perspectives. Advances in autism. VOL. 4(4), 184-196. DOI 10.1108/AIA-05-2018-0016

Ingestad, G. (2010). Lärande – en fråga om delaktighet. I L. Bjar & A. Frylmark, Barn

läser och skriver. (s. 87-104). Lund: Studentlitteratur AB.

Kallberg, P. (2017). Att fästa blicken. Lärares arbete med sociala relationer i övergången. I A. Lillvist & J. Wilder (Red.), Barns övergångar. Förskola, förskoleklass,

fritidshem, grundsärskola och grundskola. (s. 43-58). Lund: Studentlitteratur AB.

Kragh, M., & Plantin Ewe, L. (2018). Specialläraren som kvalificerad samtalspartner. I B. Bruce (red.), Att vara speciallärare. (s. 75-88). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Lillvist, A., & Wilder, J. (2017). Barns övergångar. Förskola, förskoleklass, fritidshem,

grundsärskola och grundskola. Lund: Studentlitteratur AB.

Lindblad, S., Linde, G., & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft.

Pedagogisk Forskning i Sverige årg. 4(1), 93–109.

Lundgren, U. P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk

Forskning i Sverige, årg. 4(1), 31–41.

McNamara, D. S., Ozuru, Y., & Floyd, R. G. (2011). Comprehension challenges in the fourth grade: The roles of text cohesion, text genre, and reader’s prior knowledge.

International Electronic Journal of Elementary Education. VOL 4(1), 229-257.

Nettelbladt, U., & Salameh, K. (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh (Red), Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 13-33). Lund: Studentlitteratur AB.

Palikara, O., Lindsay, J., & Dockrell, J. (2009) Voices of young people with a history of specific language impairment (SLI) in the first year of post-16 education.

International Journal of Language and Communication Disorders. VOL 44(1),

54

Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda – att utmana praxis och hitta nya vägar. I B. Bruce (red.), Att vara speciallärare. (s. 57-73). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Pietarinen, J., Pyhältö, K., & Soini, T. (2010). A horizontal approach to school transitions: a lesson learned from Finnish 15‐year‐olds. Cambridge Journal of Education, VOL. 40(3), 229-245. DOI: 10.1080/0305764X.2010.506145

Reilly, S., Tomblin, B., Law, J., McKean, C., Mensah, F., Morgan, A., Goldfeld, S., Nicholson, J., & Wake, M. (2011). Specific language impairment: a convenient label for whom?. International Journal of Language & Communication Disorders. VOL 49(4), 416-451. DOI: 10.1111/1460-6984.12102

Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2017). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber AB.

Sanacore, J., & Palumbo, A. (2009). Understanding the Fourth-Grade Slump: Our Point of View. The Educational Forum, VOL. 73(1), 67-74. DOI:10.1080/00131720802539648

SFS 2010:800, rev. 2020. Skollag. Stockholm: Regeringen. SFS 2011:688. Examensordning. Stockholm: Regeringen. Skolverket. (2015). Delaktighet för lärande. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Hur övergångar

kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan.

Stockholm: Fritzes.

Stanovich, K. E. (1986). Matthew Effects in Reading: Some Consequences of Individual Differences in the Acquisition of Literacy. Reading Research Quarterly, VOL.

21(4), 360-407. DOI: 10.1598/RRQ.21.4.1

Stockard, J. (2010). Promoting Reading Achievement and Countering the ”Fourth-Grade Slump”: The Impact of Direct Instruction on Reading Achievement in Fifth Grade.

Journal of Education for Students Placed at Risk, VOL. 15(3), 218-240.

DOI:10.1080/10824669.2010.495687

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

55

Sun, L., & Wallach, G., P. (2013). Adolescent Literacy: Looking beyond Core Language Learning Deficits. Perspectives on Language Learning and Education. VOL.20(2). 57-66.

Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2012). Där man söker får man svar. Delaktighet

i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Stockholm:

Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Säljö, R. (2014). Lärande och elevers utbildning. I U. P. Lundgren., R. Säljö. & C. Liberg,

Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö. Gleerups Utbildning AB.

UNICEF. (1990). Barnkonventionen. Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnets rättigheter. https://unicef.se/barnkonventionen Hämtad 2019-11-01

Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer. Hämtad från

www.vetenskapsradet.se Hämtad 2019-11-15

Wengelin, Å., & Nihlholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter och

svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur AB.

Wilder, J. & Lillvist, A. (2017). Teoretiska perspektiv på övergångar. I A. Lillvist & J. Wilder (Red.), Barns övergångar. Förskola, förskoleklass, fritidshem,

56 Bilaga 1 Fakulteten för lärarutbildning 191025

Övergången mellan årskurs 3 och 4 med fokus på språklig sårbarhet

Hej!

Jag heter Anna Wåhlin och läser just nu till speciallärare med specialisering mot barn och elevers språk-, skriv- och läsutveckling på Högskolan i Kristianstad. Jag går min sista termin och kommer att ta examen i januari 2020. Denna sista termin ska jag skriva mitt examensarbete. Jag har varit i kontakt med din rektor/biträdande rektor och fått ett godkännande gällande ditt deltagande i denna studie.

Jag kommer att göra en kvantitativ och kvalitativ enkätstudie med fokus på framgångsfaktorer för elever i språklig sårbarhet vid övergången mellan årskurs 3 och årskurs 4. Syftet med studien är att få ökad kunskap om vilka framgångsfaktorer det finns för dessa elever. Frågorna i enkäten fokuserar på överlämnande samt mottagande utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Enkäten kommer att skickas till ett 50-tal skolor runtom i Sverige och kommer att genomföras i ett Googleformulär på nätet.

Studien utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Att delta i denna studie är frivilligt och det går att avbryta sitt deltagande när som helst. Samtliga som medverkar i studien kommer att garanteras anonymitet. Det kommer alltså inte att gå att spåra vilka skolor eller personer som deltagit i studien. Den insamlade empirin kommer enbart att användas av mig och enbart till denna studie. All empiri kommer att förstöras när arbetet är examinerat. Min förhoppning är att du vill bidra med din kunskap och erfarenhet gällande övergångar från årskurs 3 till årskurs 4 så att denna studie kan bli ett kunskapsbidrag till bättre stadieövergångar. Jag behöver ditt svar senast 8 november. Har du några frågor så kan du nå mig på: XXXXX@XXXXX eller på telefonnummer XXXXXX

Min handledare heter Barbro Bruce, biträdande professor i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik på Högskolan i Kristianstad, XXXXX@XXXXX

Med vänliga hälsningar Anna Wåhlin

På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Högskolan Kristianstad skriver studenterna ett självständigt arbete under sin sista termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie med utgångspunkt i en forskningsfråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Ansvarig för dina personuppgifter är Högskolan Kristianstad. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Det självständiga arbetet motsvarar 15 högskolepoäng,. När detta har blivit godkänt publiceras det i databasen DIVA

57 Bilaga 2