Efter bearbetning av denna studie upplever vi att det finns kunskapsluckor kring Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) och Neuropsykiatriska Funktionsvariationer (NPF) i förskolan. Vi efterfrågar fler utbildningsmöjligheter för pedagoger och mer forskning om AKK och NPF i förskolan. Vidare önskar vi forskning kring kompetensutveckling inom studiens fokusområde för verksamma förskollärare. Eftersom analys av studiens resultat visade att respondenterna inte lyfte fram något om tekniska verktyg, kan detta vara ett relevant område att forska mer om, exempelvis tekniska verktyg såsom Ipads. Forskning skulle då kunna handla om hur dessa verktyg kan användas som en AKK -metod i förskolans kontext.
10 Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok . (1. uppl.) Stockholm: Liber.
American Speech-Language-Hearing Association. (2011). Roles and responsibilities of speech-language pathologists with respect to augmentative and alternative
communication: Position Statement. Rockland, MD: Author. Tillgänglig 2017-04-10, från
https://aac101.wikispaces.com/file/view/ASHA+AAC+roles+and+resp+tech+report.pdf Ask, G., Carlstrand, A., & Thunberg, G. (u.å.). Autism, kommunikation och AKK. Vällingby:
Hjälpmedelsinstitutet. Tillgänglig 2017-04-27, från
http://dart-gbg.org/public/anpassningar/04350_autismkommunikation-webb.pdf Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Bergh, M., & Bergsten, C. (1998). AKK på rätt nivå: Att träna och använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Sundbyberg: Handikappinstitutet.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Johanneshov: MTM
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 35-54). Stockholm: Liber.
Eriksson-Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1.
utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Föreningen Sveriges habiliteringschefer (2011). Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn inom barnhabilitering [Elektronisk resurs] . (2011). Sverige: Föreningen Sveriges habiliteringschefer. Tillgänglig 2017-04-27
http://habiliteringisverige.se/ebh/kommunikation/dokument/EBH-kommunikation2014_ver3.pdf
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. (2008) Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Tillgänglig 2017-04-10, från
http://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-konvention-om-rattigheter- for-personer- med- funktionsnedsattning-ds-200823
Föreningen Sveriges habiliteringschefer (2004). Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern [Elektronisk resurs]. (Reviderad 2006, 2008 samt 2010). Lund: Föreningen Sveriges habiliteringschefer. Tillgänglig 2017-04-27
http://habilitering.se/sites/habilitering.se/files/rapport_evidensbaserad_habilitering.pdf Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och
speciallärares perspektiv. Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007. Luleå. Habilitering & Hälsa,. Stockholms läns landsting (2011). Alternativ och kompletterande
kommunikation – AKK. Tillgänglig 2017-05-10 http://habilitering.se/autismforum/behov-och-insatser/kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation-akk Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan: en pedagogisk utmaning : om alternativ och
kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. (1. uppl.) Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Heister Trygg, B. (2010). TAKK: tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. (2., rev. uppl.) Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Holmqvist, M. (red.) (2010). En främmande värld om lärande och autism. Johanneshov: TPB. Heister Trygg, B. & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation
(AKK) i teori och praktik. (3., rev. uppl.) Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet.
Heister Trygg, B. (2008). Tidig AKK: stöd för stora och små. (1. uppl.) Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Heister Trygg, B. (2005). GAKK: grafisk AKK : om saker, bilder och symboler som alternativ och kompletterande kommunikation. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2012). Specialpedagogik och funktionshinder. Johanneshov: TPB. Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som
begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, volym17 (nr 3-4) s. 152-170, ISSN 1401-6788. Tillgänglig 2017-02-03, från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/9411
Johansson, C. & Reftel, K. (2006). TAKK som ett stöd för andraspråksinlärning i förskola och skola. Examensarbete 10 p. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Tillgänglig 2017-05-12, från
Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan om barns minne och utveckling. Johanneshov: TPB.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. (3., [aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Lärarförbundet & Lärarnas riksförbund. (red.) (2010). Yrkesetik i vardagen – Ett fördjupningsmaterial. Stockholm. Tillgänglig 2017-05-17, från
https://www1.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/7EA580650A0F9825C12 5721A0040061F/$file/Yrkesetik_i_vardagen_okt_06.pdf
Näsström, K. (2016). Selektiv mutism. I Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Tillgänglig 2017-05-12, från https://www.sahlgrenska.se/w/s/selektiv- mutism/
Riksförbundet Attention (u.å.). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tillgänglig 2017-04-05, från http://attention-riks.se/npf/om-npf/
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Tillgänglig 2017-04-10, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Skolinspektionen (2016). Socioekonomisk resursfördelning till förskolan. [Elektronisk resurs]. Tillgänglig 2017-05-16, från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvali
tetsgranskningar/2016/resursfordelning/socioekonomisk-resursfordelning-till-forskolan.pdf
Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2014). AKK och flerspråkighet. (Uppdaterad 2016). Tillgänglig 2017-05-12, från https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-
och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/akk-och-flersprakighet2/
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. [Elektronisk resurs], Tillgänglig 2017-05-16, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet. Tillgänglig 2017-02-08, från http://u4614432.fsdata.se/wp- content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca-+-10-ersätter-1-2001.pdf
Thunberg, G. (2011). AKK - alternativ och kompletterande kommunikation [Elektronisk resurs] : för personer med autism. Stockholm: Autismforum, Stockholms läns landsting. Tillgänglig 2017-04-27, från
Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1. uppl. Lidingö: Hatten.
Tisell, A. (2003). Varför och hur använder man tecken!?. Tillgänglig 2017-04-04, från http://teckna.se/default.htm
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning. Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv. (S. 9-20). Stockholm: Skolverket.
Von Tetzchner, S., & Martinsen, H. (2000). Introduction to augmentative and alternative communication. London: Whurr Publishers.