Vid sökningar har framkommit flera artiklar kring smärtlindring av barn, men fokus har då varit på smärtskattning, administreringsalternativ och utifrån barnsjuksköterskors perspektiv. Ytterligare studier och fördjupning av ambulanssjuksköterskors upplevelse av omhändertagande av barn med akut smärta är önskvärt. De problem som ambulanssjuksköterskor upplever och som framkommit i den här studien kan då åtgärdas för att öka patientsäkerheten och personalen kan på så sätt känna ökad trygghet i omhändertagandet.
Mer forskning behövs kring ambulanssjuksköterskans metoder att skatta barns smärta i en prehospitalt kontext. Detta är särskilt relevant för att kunna utvärdera given behandling. Vidare behövs fördjupad forskning avseende smärtlindringsmetoder av barn med akut smärta prehospitalt.
Slutsats
Resultatet av studien visar att Ambulanssjuksköterskans förberedelse inför smärtbehandling påbörjas redan under framkörning bland annat genom att doser och behandlingsalternativ kontrolleras i behandlingsriktlinjerna. Kategorin den svåra mångfacetterade smärtbedömningen visar att ambulanssjuksköterskorna skattar barns smärta genom sin kliniska blick, utifrån skadornas art, utbredning och barnets beteende.
Den befintliga VAS-skalan ansågs inte vara ett bra instrument vid skattning av barns smärta. Den användes heller inte av någon av de tillfrågade och detta trots att behandlingsriktlinjerna rekommenderade just VAS-skalan. Resultatet visar på vikten av en anpassad smärtskattningsskala för barn som kan användas prehospitalt. Särskilt svårt var det att skatta de små barnens smärta då dessa inte kunde berätta hur ont de hade.
Upplevelsen av frustration på grund av kommunikationssvårigheter med barnet och Vikten av att skapa en god kontakt visade att de minsta barnen under tre år som inte hade förmågan att kommunicera, ibland utsattes för tvång för att kunna behandlas. De äldre barnens autonomi var lättare att respektera då ambulanssjuksköterskorna kunde förklara fördelarna med en smärtlindring. Oavsett ålder var det viktigt för omvårdnaden att vara pedagogisk och ärlig eftersom detta skapade en god relation till barnet, dennes föräldrar eller annan nära vuxen. Detta resulterade i en lugnare miljö och en ökad trygghet för barnet. Vikten av stöd och samarbete prehospitalt var viktigt för ett bra omhändertagande. När exempelvis ambulansteamen löste uppgifter tillsammans blev omhändertagandet bra och detta trots att smärtlindringen var svår att åstadkomma.
Erfarenhet fanns också av att bli dåligt bemött av SOS-läkaren och personal från barnakuten. Detta blev extra känsligt om sjuksköterskan redan innan kände sig missnöjd med sitt omhändertagande.
Upplevelsen av en god smärtlindring var svår och avgörande för en lyckad behandling och för att kunna ge en adekvat smärtlindring var det centrala att kunna inlägga en perifer venkateter och att lugna barnet. Samtliga ambulanssjuksköterskor uttryckte en osäkerhet kring momentet att inlägga perifer venkateter på barn och önskade andra administrationssätt och alternativa läkemedel. Detta presenterades under Behovet av alternativa behandlingsprinciper lämpliga för barn. Förutom andra tekniker som nasala
28
läkemedel så saknades Medimix som tidigare funnits i ambulanserna men nu försvunnit.
De ifrågasatte även den låga dosen paracetamol (Alvedon) som skall ges enligt deras riktlinje då denna är densamma som för hemmabruk, och således för liten för vissa smärttillstånd ambulansen ställdes inför att lindra. En redigering av doser, alternativa läkemedel och administrationstekniker skulle resultera i minskat lidande för barn i en prehospital kontext och detta bör den prehospitala vården utveckla i framtiden.
Ambulanssjuksköterskans upplevelse av otillräcklighet i sitt yrkesutövande visade att majoriteten av ambulanssjuksköterskor önskade fördjupad utbildning kring barn med smärta. Att samtliga upplevde utbildning som något positivt är något som kan ses som positivt inför framtiden då detta kan leda till förbättrat omhändertagande av barn med smärta.
29
REFERENSER
Acworth, J. P., Purdie, D., & Clark, R. C. (2001). Intravenous ketamine plus midazolam is superior to intranasal midazolam for emergency paediatric procedural
sedation. Emergency Medicine Journal, 18(1), 39-45.
American Association of Colleges of Nursing. (2012). Graduate-Level QSEN Competencies: Knowledge, Skills, and Attitudes. Hämtad från:
http://www.aacn.nche.edu/faculty/qsen/competencies.pdf
Castarlenas, E., Miró, J., & Sánchez-Rodríguez, E. (2013). Is the verbal numerical rating scale a valid tool for assessing pain intensity in children below 8 years of age? Journal of Pain, 14(3), 297-304. doi:10.1016/j.jpain.2012.12.004
Deyo, K. S., Prkachin, K. M., & Mercer, S. R. (2004). Development of sensitivity to facial expression of pain. Pain, 107(1), 16-21.
Dieckmann, R. A. (2006). Pediatric education for prehospital professionals Jones &
Bartlett Learning.
Fein, J. A., Zempsky, W. T., & Cravero, J. P. (2012). Relief of pain and anxiety in pediatric patients in emergency medical systems. Pediatrics. 130(5), 1391-1405.
Flanagan, J. C. (1954). The critical incident technique. Psychological Bulletin, 51(4), 327.
Forsner, M. (2006). Att vara barn i sjukdom och sjukvård: barns berättelser om sina upplevelser av sjukdom och sjukvårdsrädsla. (Doctoral dissertation). Umeå:
Pediatrik.
Galinski, M., Picco, N., Hennequin, B., Raphael, V., Ayachi, A., Beruben, A., . . . Adnet, F. (2011). Out-of-hospital emergency medicine in pediatric patients:
Prevalence and management of pain. The American Journal of Emergency Medicine, 29(9), 1062-1066.
Garra, G., Singer, A. J., Taira, B. R., Chohan, J., Cardoz, H., Chisena, E., & Thode, H.
C. (2010). Validation of the Wong‐Baker FACES pain rating scale in pediatric emergency department patients. Academic Emergency Medicine, 17(1), 50-54.
Gimbler-Berglund, I., Ljusegren, G., & Enskar, K. (2008). Factors influencing pain management in children. Paediatric Nursing, 20(10), 21-24.
doi:10.7748/paed2008.12.20.10.21.c6901 [doi]
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
30
Hennes, H., Kim, M. K., & Pirrallo, R. G. (2005). Prehospital pain management: A comparison of providers'perceptions andpractices. Prehospital Emergency Care, 9(1), 32-39.
International Council of Nursing. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad från:
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-publikationer/Sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Iqbal, M., Spaight, P. A., & Siriwardena, A. N. (2013). Patients' and emergency clinicians' perceptions of improving pre-hospital pain management: A
qualitative study. Emergency Medicine Journal : EMJ, 30(3), e18-2012-201111.
Epub 2012 Apr 27. doi:10.1136/emermed-2012-201111 [doi]
Johnson, T. J., Schultz, B. R., & Guyette, F. X. (2014). Characterizing analgesic use during air medical transport of injured children. Prehospital Emergency Care, Kemppainen, J. K. (2000). The critical incident technique and nursing care quality
research. Journal of Advanced Nursing, 32(5), 1264-1271.
Klingberg, G., Lundin, S., Dahllöf, G., Erlandsson, A., Grindefjord, M., Hallström, U., . . . Stecksén-Blicks, C. (2004). Etik i barn-och ungdomstandvården. Värdegrund Och Rekommendation Från Pedodontiföreningen.Tandläkartidningen, 96, 58-62.
Maio, R., Garrison, H., Spaite, D., Desmond, J., Gregor, M., Stiell, I., & ... O'Malley, P.
(2002). Emergency Medical Services Outcomes Project (EMSOP) IV: pain measurement in out-of-hospital outcomes research... fourth article in the EMSOP series. Annals Of Emergency Medicine, 40(2), 172-179
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion.
Stockholm: Studentlitteratur.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
SFS. (1993). Högskoleförordningen (SFS 1993:100). Stockholm: Riksdagen.
SFS. (2003). Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Stockholm: Riksdagen.
Shields, B., Palermo, T., Powers, J., Grewe, S., & Smith, G. (2003). Predictors of a child's ability to use a visual analogue scale. Child: Care, Health and Development, 29(4), 281-290.
31
Socialstyrelsen. (2014). Ansökan om rätt att få kalla sig specialistsjuksköterska. Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/bevis%2Cspecialis tkompetens/utbildadieu%2Cnorge%2Cisland%2Cliechtensteinellerschweiz/sjuk skoterska
SOSFS. (2000). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS. (2009). Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård mm (SOSFS 2009:10). Stockholm: Socialstyreslen.
Stanford, E. A., Chambers, C. T., & Craig, K. D. (2005). A normative analysis of the development of pain-related vocabulary in children. Pain, 114(1), 278-284.
Stanley, M., & Pollard, D. (2013). Relationship between knowledge, attitudes, and self-efficacy of nurses in the management of pediatric pain. Pediatric Nursing, 39(4), 165-171.
Stockholms medicinska råd, Ambulansläkare inom SLL. (2013). Behandlingsriktlinjer 2014. Hämtat från:
http://www.webbhotell.sll.se/PageFiles/5874/2014%20Medicinska%20behandli ngsriktlinjer%20SLL.pdf
Suserud, B., & Svensson, L. (2009). Prehospital akutsjukvård (1 uppl ed.). Stockholm:
Liber.
Sveriges Ledningsansvariga Ambulansläkare i samverkan SLAS. (2011).
Behandlingsriktlinjer 2011. Hämtad från:
http://www.flisa.nu/getfile.ashx?cid=116798&cc=3&refid=9
Swor, R., McEachin, C. M., Seguin, D., & Grall, K. H. (2005). Prehospital pain management in children suffering traumatic injury. Prehospital Emergency Care, 9(1), 40-43.
The international Association of Pain (IASP),. (1979). Pain terms: A list with definitions and notes on usage. Pain, 249-252.
UNICEF. (2008). Handbok om barnkonventionen UNICEF, Sverige.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
von Baeyer, C., Marche, T. A., Rocha, E. M., & Salmon, K. (2004). Children's memory for pain: Overview and implications for practice. Journal of Pain, 5(5), 241-249.
Watkins, N. (2006). Paediatric prehospital analgesia in auckland. Emergency Medicine Australasia, 18(1), 51-56.
Werner, M., & Leden, I. (2010). Smärta och smärtbehandling (2, [rev] uppl ed.).
Stockholm: Liber.
32
Wolfe, T. R., & Bernstone, T. (2004). Intranasal drug delivery: An alternative to intravenous administration in selected emergency cases. JEN: Journal of Emergency Nursing, 30(2), 141.
Bilaga 1
Informationsbrev om studien: Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att smärtlindra barn i en prehospitalt kontext.
Du tillfrågas härmed om deltagande i en intervjustudie med syfte att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att bedöma och vårda barn under 10 år med akut smärta i en prehospitalt kontext.
Vi som genomför studien är två sjuksköterskor som studerar specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjukvård på Karlstads universitet. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på magisternivå.
Vi har från Xx, Xx ambulans och Xx i [mellansverige] fått ett godkännande till att utföra en intervjustudie som skall inkludera intervjuer med tio ambulansspecialistsjuksköterskor som tjänstgjort 5 år eller längre på ambulansen. Intervjun beräknas ta ca 30-60 minuter och kommer att ske vid ETT tillfälle vid en tid och plats som kommer vi överens om. Deltagandet i intervjun är frivilligt och DU kan närsomhelst avbryta din
medverkan utan närmare motivering. Intervjumaterialet kommer bara att hanteras av oss själva dvs. ingen obehörig har tillgång till datamaterialet. Samtliga intervjuer kommer att spelas in digitalt för att sedan transkriberas och bearbetas av författarna. Det inspelade materialet kommer att behandlas med hög konfidentialitet och efter ordagrann transkribering till text kommer inspelningarna att destrueras.
Vid publicering av examensarbetet kommer resultatet vara avidentifierat. För deltagande i studien utgår ingen ersättning i form av tid eller pengar.
Vår handledare under arbetet heter Jan Nilsson och är universitetslektor vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstads universitet.
Vänliga hälsningar
Magnus Ekstrand Kristina Hed
Leg Sjuksköterska Leg Sjuksköterska
Student Specialistsjuksköterske- Student Specialistsjuksköterske- utbildningen med inriktning mot utbildningen med inriktning mot ambulanssjukvård på Karlstads ambulanssjukvård på Karlstads
universitet universitet
073 – XX XXX XXX 073 – XX XXX XXX
Bilaga 2
INTERVJUGUIDE
(innan intervju) Nästa intervju är med respondent nr _ Kön?
Antal år i arbetet?
1: Kan du berätta kortfattat om dig själv och din utbildning?
Huvudfrågor:
2: Tänk tillbaka på ett tillfälle när du kände dig nöjd med din bedömning och ditt omhändertagande av ett barn (under 10 år) med akut smärta
Stödfrågor:
● Vilken typ av larm var det och vilken information fick du?
● Hur förberedde du dig på väg ut på larmet?
● Ungefär i vilken ålder var barnet?
● Vad möttes du av på plats?
● Kan du beskriva hur du skattade/mätte barnets smärta?
● Kan du beskriva hur du behandlade barnets smärta?
● Kan du beskriva hur du utvärderade effekten av din behandling?
● Vad hände sedan? Transport och avlämning?
● Hur upplevde du situationen utifrån kravet på informerat samtycke? Uppstod det meningsskiljaktigheter? Tvång?
● Vad gjorde att du kände dig nöjd med det aktuella omhändertagandet?
● Lärde du dig något av denna händelse?
3: Tänk tillbaka på det senaste tillfället då du kände dig missnöjd med din bedömning och ditt omhändertagande av ett barn (under 8 år) med akut smärta.
Stödfrågor:
● Vilken typ av larm var det och vilken information fick du?
● Hur förberedde du dig på väg ut på larmet?
● Ungefär i vilken ålder var barnet?
● Vad möttes du av på platsen?
● Kan du beskriv hur du skattade/mätte barnets smärta?
● Kan du beskriv hur du behandlade barnets smärta?
● Kan du beskriva hur du effekten av din behandling?
● Vad hände sen? Transport och avlämning?
● Vad gjorde att du inte kände dig nöjd vid det aktuella omhändertagandet?
● Lärde du dig något av denna händelse?
●
4: Saknar du något avseende behandlingen av barns smärta prehospitalt? Exempelvis bedömnings- mätinstrument, behandlingsriktlinjer, utbildning, läkemedel?
5: Är det någonting du saknat i denna intervju och som du skulle vilja tillägga?
Bilaga 3
Meningsbärande enhet Kondenserad
meningsbärande enhet
Kod
“Han skrek ju oavbrutet, grät och… där kan det ju vara jättesvårt just på barn att bedöma vad det är som är smärta och vad som det är som är rädsla, i det här men här framgick det ju rätt tydligt att det här gör nog väldigt ont när benbitarna sticker ut… så att där… där gjorde väl jag en bedömning av att gråten berodde på smärta”
(Respondent 6)
“här framgick det ju rätt tydligt att det här gör nog väldigt ont när benbitarna sticker ut”
Smärtbehandlingen är svår och mångfacetterad
Bilaga 4
Teman
Upplevelser av det vårdande mötet – en utmaning
Upplevelse av otillräcklighet och utrymme för förbättring
Kategorier
Ambulanssjuksköterskan förbereder sig inför smärtbehandlingAmbulanssjuksköterskan upplever otillräcklighet i sitt yrkesutövande Smärtbehandlingen är svår
och mångfacetterad
Behovet av alternativa behandlingsprinciper lämpliga för barn En bra smärtlindring var
förenad med ett gott omhändertagande Vikten av stöd och samarbete prehospitalt Frustration på grund av kommunikationssvårigheter med barnet
Vikten av att skapa en god kontakt
Bilaga 5 Samtyckesblankett
Samtycke till deltagande i forskningsstudien ”Ambulanssjuksköterskors upplevelser av smärtlindring av barn i ett prehospital kontext - en kvalitativ intervjustudie”
Jag har mottagit skriftlig information om studien och med intygar jag att jag informerats om:
information om studien
min rätt att vara anonym i studien
mitt frivilliga deltagande
Jag ger härmed mitt samtycke till deltagandet i intervjustudien ”Ambulanssjuksköterskors upplevelser av smärtlindring av barn i ett prehospital kontext - en kvalitativ intervjustudie”
Datum: ………
Entreprenör/station: ………
Underskrift: ………
Namnförtydligande:...……….………