Den norska pilotstudie av Torp et al., (2008) där det undersöktes hur användning av
information och kommunikationsteknologin hos äldre anhöriga till strokedrabbade användes i hemmet, gav oss en ide som förhoppningsvis kan vidareutvecklas. Vi tror nämligen att det i framtida arbete finns möjligheter att utveckla information och kommunikations teknologin via Internet i Sverige. För att kunna informera anhöriga seriöst och kvalitetssäkert har
EU-kommissionen fastsällt regler för hälsorelaterad information på Internet (Socialstyrelsen, 2011). Att utforma stroke information och undervisning så väl som information om tillförlitliga informationssidor om stroke till anhöriga skulle kunna utvecklas ytterligare genom forskning inom detta ämne.
Slutsats
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas behov av information när en anhörig drabbas av stroke. Vi har fått ta del av mycket ny kunskap ur ett
anhörigperspektiv. Speciellt intressant har varit att bli införstådd med de hinder som fanns vid informationsöverföringen och hur vi måste bli medvetna om dessa för att erhålla ett bra mellanmänskligt möte med tillit och empati för den anhörige. Genom detta arbete ökar våra möjligheter att utföra vårt informationsarbete på ett mer vetenskapligt utformat sätt.
Litteraturstudien har gett oss möjlighet att fördjupa oss i ämnet och den har även varit kompetensutvecklande. Det är viktigt att säkerställa för anhöriga att de är ordentligt
informerade och att den information de får matchar deras behov och önskemål, och dessutom lätt kan överföras till det dagliga livet (Lefebvre et al., 2008 ).
Referenser
Almborg, AH., Ulander, K., Thulin, A., & Berg, S. (2009). Discharge Planning of Stroke Patients: the Relatives Perceptions of Participation. Journal of Clinical Nursing, 18, 857-865.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2009). Familj och sociala relationer I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder -Perspektiv och förhållningssätt. ( s.67-87 ). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Segersten, K., Nyström, M., Suserud, B-O.,& Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Eames, S., Hoffmann, T., Worrall, L.,& Read, S. (2010). Stroke Patients´ and Carers´ Perception of Barriers to Accessing Stroke Information. Top Stroke Rehabilitation, 17, (2), 69-78.
Engström, B., Nilsson, R. & Willman, A. (2005). Omvårdnad vid stroke. State of the Art. Stockholm: Förlagshuset Gothia
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg-Wärleby, G. (2010). Anhörigas upplevelser.[ Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Stroke-vård, omsorg och rehabilitering. Hämtad 12 september 2011, från
http://www.vardalinstitutet.net/sites/default/files/tr/stroke/strokedocs/strokeartikelpdf/10037.p df
Friberg, F. (Red.).(2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.
Garrett, D., & Cowdell, F. (2005). Information needs of patients and carers following stroke.
Granskär, M.,& Höglund-Nielsen, B. (Red.).(2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso-och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hanger, HC., Walker, G., Paterson, LA., McBride, S., & Sainsbury, R. (1998). What do patients and their carers want to know about stroke? A two-year follow-up study. Clinical
Rehabilitation, 12, 45-52.
Hoffman, T., & McKenna, K. (2006). Analysis of stroke patients´ and carers´ reading ability and the content and design of written materials: Recommendations for improving written stroke information. Patient Education and Counseling, 60, 286-293.
Johansson, B. (1996). Stroke. I L.Widén (Red.), En bok om hjärnan. ( s.337-357). Finland: Tiden/Rabén Prisma.
Krevers, B.,& Öberg, B. (2011). Support/services and family carers of persons with stroke impairment: perceived importance and services received. Journal of Rehabilitation Medicin, 43, 204-209.
Lefebvre, H., Josée Levert, M., Pelchat, D.,& Gauvin Lepage, J. (2008). Nature, Sources, and Impact of Information on the Adjustment of Family Caregivers: A Pilot Project. Canadian
Journal of Nursing Research, 40, (1), 142-160.
Mac Isaac, L., Harrisson, M.B., Buchanan, D., & Hopman, W.M. (2011). Supportive Care Needs After an Acute Stroke: A Descriptive Enquiry of Caregivers´ Perspective. Journal of
Neuroscience Nursing (in press). doi: 10.1097/JNN.0b013e3182135b28
Mac Kenzie, A., Perry, L., Lockhart, E., Cottee, M., Cloud, G., & Mann, H. (2007). Family carers of stroke survivors: needs, knowledge, satisfaction and competence in caring.
Disability and Rehabilitation, 29, (2), 111-121.
Nationalencyklopedin (1992). Nr: 9. (s. 454). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for
Riks-stroke ( 2010). Analyserande rapport från riksstroke: för helåret 2010. Hämtad 27 november 2010, från
http://www.riks-stroke.org/content/analyser/Riks-Stroke_Årsrapport2010.pdf
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Hämtad 9 september 2011,från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763
Smith, LN., Lawrence, M., Kerr, SM., Langhorne, P. & Lees, KR. (2004). Informal carers´ experience of caring for stroke survivors. Journal of Advanced Nursing, 46 (3), 235-244.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Hämtad 12 september 2011, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen (2006). Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2005. Medicinskt och hälsoekonomiskt fakta dokument. Stockholm: Socialstyrelsen Tryck: Bergslagens Grafiska AB, Lindesberg, februari 2006
Socialstyrelsen (2011). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Stockholm Hämtad 12 september 2011, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18239/2011-2-7.pdf
Socialstyrelsen (2011). Hämtad 12 september 2011, från
http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.aspx
Stroke-Riksförbundet. Hämtat 9september 2011, från
Torp, S., Hanson, E., Hauge, S., Ulstein, I. & Magnusson, L. (2008). A pilot study of how information and communication technology may contribute to health promotion among elderly spousal carers in Norway. Health and Social Care in the Community, 16 (1), 75-85
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. ed ). Philadelphia: Davis.
van der Smagt-Duijnstee, M.E., Hamers, J.P.H., Huijer Abu-Saad, H., & Zuidhof, A. (2001). Relatives of hospitalized stroke patients: their needs for information, counseling and
accessibility. Journal of Advanced Nursing, 33 (3), 307-315.
Wachters-Kaufmann, C., Schuling, J.,The, H.,& Meyboom-de Jong, B. (2005). Actual and desired information provision after a stroke. Patient Education and Counseling, 56, 211-217.
Wallengren, C., Segesten, K., & Friberg, F. (2008). Like a shadow – on becoming a stroke victim´s relative. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 48-55.
Wallengren, C., Segesten, K., & Friberg, F. (2010). Relatives´ information needs and the characteristics of their search for information- in the words of relatives of stroke survivors.
Journal of Clinical Nursing, 19, 19-20.
Wiio, O. A. (1976). Kommunikation - vad är det? (G. Cleve övers.) Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur (Original publicerat 1973).
Willman, A., Stoltz P., & Bathzevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad-En bro mellan
1