4. Diskussion
4.5 Förslag på fortsatt forskning
Utifrån föreliggande litteraturstudie har författarna kommit fram till att det finns gott om forskning om anledningarna till att föräldrar avstår vaccin till sina barn. Däremot saknas en del forskning om hur sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan nå dessa föräldrar på ett bra sätt för att de ska förstå varför vaccin är nödvändigt. Samt hur sjuksköterskor upplever mötet och kommunikationen med föräldrarna. Författarna anser även att det saknas forskning i vad det är för information som föräldrarna saknar och hur det skulle kunna påverka beslutet om vaccination. Med fortsatt forskning och med rätt information kan det finnas en lösning på att färre föräldrar ska ta avstånd mot vaccin.
26 4.6 Slutsats
Det finns många olika anledningar till att föräldrar väljer att inte vaccinera sina barn. De anledningar som föräldrarna anger är rädsla för biverkningar och risker, att det är ett intrång på barnets naturliga immunförsvar, att en hälsosam livsstil kan förebygga sjukdomarna, att de vaccinförebyggande sjukdomarna inte är farliga, bristande
information, misstro mot regeringen, folkhälsomyndigheter och läkemedelsföretag samt det sociala nätverkets inflytande. Det är viktigt för sjuksköterskan och övrig
vårdpersonal att ha kunskap om föräldrars bakomliggande orsaker till att avböja vaccination så att de, utifrån orsak, kan bemöta dem på bästa sätt och bidra med individanpassad information. Att ha en bra kommunikation likväl som att ge adekvat information är viktigt inom vården. Alla ska få ett bra bemötande, oavsett inställning, samtidigt som det bör finnas utrymme för frågor och diskussioner vilket kan hjälpa föräldrar att ta ett mer överlagt beslut i vaccinationsfrågan.
27 5. Referenslista
Artiklar som ingår i Resultatet är markerade med *.
Austvoll-Dahlgren, A. & Helseth, S. (2010). What informs parents’ decision-making about childhood vaccinations?. Journal of advanced nursing, 66(11), ss. 2421–2430.
doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05403.x
* Blaisdell, L. L., Gutheil, C., Hootsmans, N. M. & Han, P. J. (2016). Unknown Risks.
Medical Decision Making, 36(4), ss. 479-489. doi:10.1177/0272989X15607855
Brunson, E. K. (2013a). How parents make decisions about their children's
vaccinations. Vaccine, 31(46), ss. 5466–5470. doi: 10.1016/j.vaccine.2013.08.104
* Brunson, E. K. (2013b). The impact of social networks on parents' vaccination decisions. Pediatrics, 131(5), ss. 1397-1404. doi: 10.1542/peds.2012-2452
* Burghouts, J., Del Nogal, B., Uriepero, A., Hermans, P., de Waard, J., Vehagen, L.
(2017). Childhood Vaccine Acceptance and Refusal among Warao Amerindian Caregivers in Venezuela; A Qualitative Approach. PLoS One, 12(1).
doi: 10.1371/journal.pone.0170227
* Byström, E., Lindstrand, A., Likhite, N., Butler, R. & Emmelin, M. (2014). Parental attitudes and decision-making regarding MMR vaccination in an anthroposophic community in Sweden - a qualitative study. Vaccine, 32(50), ss. 6752–6757. doi:
10.1016/j.vaccine.2014.10.011
* Dáňová, J., Šálek, J., Kocourková, A. & Čelko, A.M. (2015). Factors Associated with Parental Refusal of Routine Vaccination in the Czech Republic. Central European Journal of Public Health, 23 (4), ss. 321–323. doi: 10.21101/cejph.a4395
*Dubé, E., Vivion, M., Sauvageau, C., Gagneur, A., Gagnon, R. & Guay, M. (2016).
“Nature Does Things Well, Why Should We Interfere?”: Vaccine Hesitancy Among Mothers. Qualitative Health Research, 26(3) ss. 411–425. doi:
10.1177/1049732315573207
28 Edwars, K.M. & Hackell, J.M. (2016). Countering Vaccine Hesitancy. Pediatrics, 138(3), ss. e1-e14. doi: 10.1542/peds.2016-2146
Enskär, K. & Golsäter, M. 2009. Från barndom till ungdom - den växande människans omvårdnadsbehov. Friberg, F. & Öhlén (red.). Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt. Upplaga 1:6. Stockholm: Studentlitteratur, 109-144.
Ericson, E. & Ericson T. (2002) Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi, sjukvårdshygien. 3., [omarb. och utök.] Stockholm: Liber
*Fadda, M., Kepping, M., Schulz, P. (2015). Addressing issues of vaccination literacy and psychological empowerment in the measles-mumps-rubella (MMR) vaccination decision-making: a qualitative study. BMC Public Health, 15(836) doi:
10.1186/s12889-015-2200-9
Folkhälsomyndigheten (2015). Det svenska vaccinationsprogrammet (Upplaga 3:1).
Västerås: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2013). Hur fungerar vacciner?.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/fragor-och-svar/hur-fungerar-vacciner/ [2017-09-27]
Glanz, J., Kraus, C. & Delay, M. (2015). Addressing Parental Vaccine Concerns:
Engagement, Balance, and Timing. PLOS One Biology, 13(8). doi:
10.1371/journal.pbio.1002227
Gowda, C. & Dempsey, A.F. (2013). The rise (and fall?) of parental vaccine hesitancy.
Human Vaccines & Immunotherapeutics, 9(8), ss. 1755-1762. doi: 10.4161/hv.25085
* Gross, K., Hartmann, K., Zemp, E. & Merten, S. (2015). 'I know it has worked for millions of years': the role of the 'natural' in parental reasoning against child
immunization in a qualitative study in Switzerland. BMC Public Health, 15, ss. 1-7. doi:
10.1186/s12889-015-1716-3
29
* Harmsen, IA., Mollema, L., Ruiter, RA., Paulussen, TG., e de Melker, H. & Kok, G.
(2013). Why parents refuse childhood vaccination: a qualitative study using online focus groups. BMC Public Health, 13. ss. 1-8. doi: 10.1186/1471-2458-13-1183.
Herbert, C.J., Hall, C.M. & Odoms, L.N. (2012). Lessons learned and applied: what the 20th century vaccine experience can teach us about vaccines in the 21st century. Human Vaccines & Immunotherapeutics, 8(5), ss. 560-568. doi: 10.4161/hv.19204
Hulsey, E. & Bland, T. (2015). Immune overload: Parental attitudes toward combination and single antigen vaccines. Vaccine, 33(22). ss. 2546-2550.
doi:10.1016/j.vaccine.2015.04.020
Johnson, S. & Capdevilla, R. (2014). 'That's just what's expected of you … so you do it':
mothers discussions around choice and the MMR vaccination. Psychology Health, 29(8), ss. 861-876. doi: 10.1080/08870446.2014.892940
Kaufman, J., Synnot, A., Ryan, R., Hill, S., Horey, D., Willis, N., Lin, V., Robinson, P.
(2013). Face to face interventions for informing or educating parents about early childhood vaccination. Cochrane Database of Systematic Reviews. Vol 31(5). doi:
10.1002/14651858.CD010038.pub2
Karlsson, K., Rydström, I., Enskär, K. & Englund, A.D. (2014). "Nurses’ perspectives on supporting children during needle-related medical procedures", International Journal of Qualitative Studies on Health and Wellbeing. doi: 10.3402/qhw.v9.23063
* Kennedy, C., Gray Brunton, C. & Hoog, R. (2014). 'Just that little bit of doubt':
Scottish parents', teenage girls' and health professionals' views of the MMR, H1N1 and HPV vaccines. International Journal of Behavioral Medicine, 21(1), ss. 3-10. doi:
10.1007/s12529-013-9356-4
Lantos, J., Jackson, M-A. & Harrison, C. (2012). Why We Should Eliminate Personal Belief Exemptions to Vaccine Mandates. Journal of Health Politics, Policy and Law, 37(1). doi: 10.1215/03616878-1496038
30 Leask, J., Kinnersley, P., Jackson, C., Cheater, F., Bedford, H. & Rowles, G. (2012).
Communicating with parents about vaccination: a framework for health professionals.
BMC Pediatrics, 12(154). doi: 10.1186/1471-2431-12-154
* Luthy, K., Beckstrand, R., Callister, L. & Cahoon, S. (2012). Reasons Parents Exempt Children From Receiving Immunizations. Journal of School Nursing, 28(2), ss. 153-160. doi: 0.1177/1059840511426578
Läkemedelsverket. (2014). Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård.
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvardbehandlingsrekommendationerBehandling_av_barn_i_samband_med_smart samma_procedurer_i_halso_och_sjukvard_kunskapsdokumen.pdf [2017-09-29]
MacDonald, S.E., Schopflocher, D.P. & Vaudry, W. (2014). Parental concern about vaccine safety in Canadian children partially immunized at age 2:a multivariable model including system of level factors. Hum Vaccin Immunother 10(9) doi:
10.4161/21645515.2014.970075.
* McCauley, M.M., Kennedy, A., Basket, M. & Sheedy, K. (2012). Exploring the choice to refuse or delay vaccines: a national survey of parents of 6- through 23-month-olds. Academic Pediatrics, 12(5), ss. 378-383. doi: 10.1016/j.acap.2012.06.007
McMurtry, C.M., Riddell, R.P., Taddio, A., Racine, N., Asmundson, G.J.G., Noel, M., Chambers, C.T. & Shah, V. (2015). "Far from 'just a poke': Common painful needle procedures and the development of needle fear”. The Clinical journal of pain, 31(10), ss. 3-11. doi: 10.1097/AJP.0000000000000272
Melhus, Åsa (2013). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. 2., [oförändr.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Moran, N., Shickle, D. & Rischardson, E. (2008). European citizens’ opinions on immunization. Vaccine, 26(3), ss. 411-418. doi: 10.1016/j.vaccine.2007.11.001
31 Mrożek-Budzyn, D., Kiełtyka, A. & Mróz, E. (2016). Opinions about vaccination among mothers who delivered newborns in two hospitals in Krakow and Myślenice.
Przeglad Epidemiologiczny, 70(3), ss. 471-478. Hämtad via Pubmed: 2017-08-23.
Parella, A., Gold, M., Marshall, H., Braunack-Mayer, A. & Baghurst, P. (2013).
Parental perspectives of vaccine safety and experience of adverse events following immunisation. Vaccine, 31(16), ss. 2067-2074. doi: 10.1016/j.vaccine.2013.02.011
Polit, D. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10.ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
* Saada, L., Lieu, T.A., Morain, S.R., Zikmund-Fisher, B.J. & Wittenberg, E. (2015).
Parents' choices and rationales for alternative vaccination schedules: a qualitative study.
Clinical Pediatrics, 54(3), ss. 236-43. doi: 10.1177/0009922814548838
Salmon, D., Dudley, M., Glanz, J. & Omer, S. (2015). Vaccine hesitancy: Causes, consequences, and a call to action. Vaccine, 33(4), ss. 66-71. doi:
10.1016/j.vaccine.2015.09.035
Sathyanarayana, R. & Chittaranjan, A. (2011). The MMR vaccine and autism:
Sensation, refutation, retraction, and fraud. Indian Journal of Psychiatry, 53(2), ss.95-96. doi: 10.4103/0019-5545.82529
Sieloff, C.L & Messmer, P.R. (2014). Conceptual System and Middle-Range Theory of Goal Attainment. Alligood, M.R (red.) Nursing theorists and their work. Eighth edition.
St. Louis, Missouri: Elsevier/Mosby, ss. 258–280.
SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Taddio, A, Chambers, C.T., Halperin, S.A., Ipp, M., Lockett, D., Reider, M.J. & Shah, V. (2009). Inadequate pain management during routine childhood immunizations: the
32 nerve of it. Clinical Therapeutics, 31(2), ss. 152-167. doi:
10.1016/j.clinthera.2009.07.022
UNICEF. (2016). Vaccinationer. https://unicef.se/fakta/vaccinationer [2017-09-27]
Wakefield, J. A., Murch, H. S., Anthony, A., Linnell, J., Casson, M. D., Malik, M., Berelowitz, M., Dhillon, P. A., Thomson, A. M., Harvey, P., Valentine, A., Davies, E.
S. & Walker-Smith, A. J. (1998) Ileal-lymphoid-nodular hyperplasia, non-specific colitis, and pervasive developmental disorder in children. The Lancet, 351, ss. 637- 641. doi: 10.1016/S0140-6736(97)11096-0
* Weiss, C., Schröpfer, D., Merten, S. (2016). Parental attitudes towards measles vaccination in the canton of Aargau, Switzerland: a latent class analysis. BMC Infectious Diseases 16(400). doi: 10.1186/s12879-016-1747-0.
WHO. (2017). Immunization. http://www.who.int/topics/immunization/en/ [2017-09-27]
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Tabell 2visar en sammanställning av artiklarnas författare, syfte och resultat.
Författare Syfte Resultat
Blaisdell et al. (2016) USA
Att undersöka vaccintveksamma föräldrars upplevda och personliga bedömningar gällande risker och osäkerhet i samband med vacciner och vaccinförebyggande sjukdomar. Samt hur dessa subjektiva riskbedömningar påverkar föräldrars beslut om barnvaccination.
Föräldrar som är tveksamt inställda till vaccinationer engagerar sig i olika resonemangsprocesser och upplever att riskerna med vaccination är större än riskerna med vaccinationsförebyggande sjukdomar. Samtidigt upplever dessa föräldrar en tvetydighet då den information de får gällande vaccination är motstridig eller opålitlig.
Brunson (2013b) USA
Att undersöka om föräldrars sociala nätverk är relaterad till deras beslut om vaccination. Och om de vaccinerade sina barn enligt det nationella rekommenderade vaccinationsschemat eller valde att fördröja eller avstå vaccination till sina barn.
Resultatet visade att föräldrar som fördröjde vaccinationer, delvis vaccinerade eller helt avstod från att vaccinera sina barn hade signifikant mer sannolikhet att rapportera sina sociala nätverk som en faktor till deras beslut om vaccination.
Burghouts et al.
(2017) England
Att få inblick i varför vissa föräldrar accepterar vaccin medan andra avstår.
Föräldrar som avstår vaccin nämner några orsaker till varför de är motståndare, bl.a. att det är större risk att få biverkningar av det specifika vaccinet än att drabbas av t.ex. mässling.
Byström et al. (2014) Sverige
Att utforska hinder för
MMR-vaccinationsföräldrar som bor i antroposofiska samhällen i Sverige.
Två övergripande syner på hälsa uppstod, det skiljer sig stort på de föräldrar som vaccinerar och de som inte vaccinerar.
De icke-vaccinerade hade en syn på hälsa som att det starka mentala och fysiska sambandet mellan kropp och själ behövs för att uppnå hälsa. De tror på naturlig immunitet och de tror även att mässling kan styrka och utveckla barnet, både fysiskt och mentalt.
Dáňová et al. (2015) Tjeckien
Syftet med denna studie var att utvärdera den nuvarande situationen i Tjeckien samt beskriva de viktigaste faktorerna i föräldrars
beslutsfattande om vaccination.
Under de senaste tio åren har vaccination hos barn minskat. De viktigaste faktorerna i samband med denna utveckling var misstro mot vaccination, rädsla för vissa vaccinkomponenter samt rädsla för biverkningar.
Dubé et al. (2016) Kanada
Att förstå varför mammor väljer att vaccinera sina nyfödda barn eller inte.
Det finns olika faktorer som påverkar beslutet gällande vaccin. Mammorna i studien är överens om att hälsosam kost, motion och bra sovvanor är viktiga komponenter i en hälsosam livsstil. De mammor som var emot vaccinationer såg immunförsvaret som något barnet skulle bygga upp själv och att det då var viktigt att de fick sjukdomarna så de kunde bygga upp sin naturliga immunitet.
Fadda et al. (2015) Schweiz
Att få förståelse för vad som ligger bakom föräldrars beslut med fokus på kunskap om vaccinering och psykologisk empowerment i ett sådant sammanhang.
Fyra huvudteman framkom i resultatet: a) paradoxen i det fria valet med hänvisning till feltolkning av nuvarande vaccinationsprogram, b) att ge efter, vilket pekar på resultaten av en lågt uppfattad kompetens, c) ett långsiktigt beslut, som återspeglar valet angående MMR-vaccin och de olika effekter som beslutet kan få, d) efterfrågan angående ett delat beslutsfattande.
Gross et al. (2015) Schweiz
Att undersöka schweiziska föräldrars olika argument kring vad de uppfattade som "naturlig utveckling" av kroppen och immunsystemet för att förklara deras kritiska attityder mot immunisering mot mässling och andra barndomssjukdomar.
Föräldrar hade en stark tro på det naturligt förvärvade immunsystemet. Barnsjukdomar uppfattades inte som ett hot utan som ett naturligt sätt att stärka kroppen. Föräldrar ansåg att vaccination var ett intrång på immunsystemets naturliga utveckling och de var rädda för att vaccinationer överbelastade deras barns immunsystem.
Harmsen et al. (2013) Nederländerna
Att undersöka faktorerna som ligger bakom holländska föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn.
Flera faktorer låg bakom föräldrars beslut att avböja vaccination för deras barn: familjeliv, uppfattningar om barnets kropp och immunsystem, upplevda risker för sjukdom, vaccinets effekt och biverkningar, fördelar med att uppleva sjukdom, tidigare negativ erfarenhet av vaccination samt social miljö.
Kennedy et al. (2014) Skottland
Att utforska synen på vaccination bland föräldrar, tonårsflickor och vårdpersonal i Skottland angående tre kontroversiella vacciner: mässling, påssjuka, röda hund (MMR) och humant pappilomvirus (HPV).
Trots hög vaccinationstäckning uttryckte deltagarna i studien oro angående vacciner, dels för MMR-vaccinerna men också för nya vacciner.
Luthy et al. (2012) USA
Att utforska personliga övertygelser hos föräldrar i Utah, som valde att inte vaccinera sina barn.
Det kom fram olika kategorier av personliga skäl för att inte vaccinera sina barn: föräldrauppfattningar, problem med hälsovårdssystemet, kronisk sjukdom, oro för immunförsvaret, biverkningar, samt andra orsaker som inte kunde klassas.
McCauley et al.
(2012) Atlanta
Syftet med denna studie var att bedöma föräldrars självrapporterade val för att vaccinera sina små barn. Kunskap, attityder och övertygelser om vaccination samt kommunikation med de som bistår med vaccin.
80,6% av de som medverkade i studien hade följt rekommendationerna att vaccinera sina barn. De föräldrar som avböjde vaccination nämnde biverkningar av vaccin som en orsak.
Saada et al. (2014) USA
Syftet med denna studie var att mer fullständigt beskriva föräldrars val till alternativa vaccinationsscheman samt vad som motiverar och ligger till grund för deras tillvägagångssätt.
Föräldrar som valde alternativa metoder till vaccin uttryckte en önskan om mer kontroll angående information om ingredienserna i vaccin, vaccinsäkerhet, immunförsvarets belastning och sjukdomsrisk.
Bilaga 2
Tabell 3visar en sammanställning av artiklarnas metodologiska aspekt.
Författare Titel Design &
ansats
Ett bekvämlighetsurval gjordes med engelsktalande föräldrar till barn 0-8 år. Semistrukturerade folkgruppsintervjuer.
Varaktigheten på intervjuerna: 2 timmar
Tematisk innehållsanalys
Brunson (2013b) USA
”The impact of social networks on parents
Ett bekvämlighetsurval gjordes bland förstagångsföräldrar.
Varaktighet: anges ej
Plats: där föräldrarna hade tillgång till dator och nätverks-uppkoppling
Logistisk regression Social nätverksanalys
Burghouts et barn mellan 6 veckor till 6 månader
Enkät samt djupintervjuer utifrån en intervjuguide Varaktighet: I snitt 30 min
Plats: I hemmet Varaktighet: i snitt 47 min
Plats: föräldrarna valde var intervjun skulle ske
Kvalitativ innehållsanalys Well, Why Should We Interfere?”: Vaccine
Fadda et al. föräldrar som ej hade fattat något beslut ännu for millions of years':
the role of the 'natural' in parental reasoning
Plats: i föräldrarnas hem eller annan plats de själva valt
Innehållsanalys
60 föräldrar Online fokusgrupper, semistrukturerade intervjuer Tematisk analys
Kennedy et al.
(2014) Skottland
”Just that little bit of doubt': Scottish parents', teenage girls' and health professionals' views of
”Exploring the choice to refuse or delay vaccines:
a national survey of parents of 6- through 23-month-olds.”
Medelålder på barnen: 26 månader
Semistrukturerade telefonintervjuer utifrån en intervjuguide.
Varaktighet: i snitt 29 minuter
Induktivt tillvägagångssätt