Då det finns begränsat med forskning som fokuserar på fritidshem ur ett specialpedagogiskt perspektiv finns det många olika möjligheter till fortsatta studier som i nuläget är outforskade inom detta
forskningsområde. Det hade varit mycket intressant att genomföra en studie kring pedagogiska anpassningar inom det ordinarie fritidshemmet. Till vilken grad genomförs det anpassningar på ordinarie fritidshem? Hur stor del av de elever som har olika funktionsnedsättningar saknar stöd i fritidshemsverksamheten? Det hade även varit intressant att genomföra en jämförande studie vad det gäller pedagogiska anpassningar mellan tillrättalagda fritidshem och ordinarie verksamheter.
33
REFERENSER
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. Lund:
Studentlitteratur.
Ainscow, M. (2000). Reaching out to all learners: Some opportunities and challenges. In H. Daniels (Ed.), Special education re-formed: Beyond rhetoric? (101–122). London: Falmer.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Lund: Studentlitteratur.
American Psychiatric Association (2015). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, DSM-5. Pilgrim express: Stockholm.
Barton, L. (2010). The politics of education for all. I Rix, J., Nind, M., Sheehy, K., Simmons, K. &
Walsh, C. (Eds.) (2010). Equality, Participation and Inclusion 1: Diverse perspectives. London:
Taylor and Francis Ltd.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlander, F. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: Fritidspedagogers och lärares
yrkesrelation i integrerade arbetslag. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala studies in education 80 Dyson, A. (2001). Special needs in the twenty-first century: Where we’ve been and where we’re going.
British Journal of Special Education, 28 (1), 24–29
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Liber AB: Stockholm.
Gindis, B. (1999). Vygotsky´s vision: Reshaping the practice of special education for the 21st century.
Remedial and Special Education. 20(6). 333-340.
Haglund, B. (2009). Fritid som diskurs och innehåll: En problematisering av verksamheten vid afterschool- programs och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 14, nr 1, 22-44
Hansen, M. (1999). Yrkeskulturer i möte: Läraren, fritidspedagogen och samverkan. Göteborg Studies in Educational Sciences 131 Acta Universitatis Gothoburgensis
Helldin, R. (1997). Specialpedagogisk kunskap som ett socialt problem. En historisk analys av avvikelse och segregation. Stockholm: HLS Förlag
Helldin, R. (2002). Specialpedagogisk forskning: En kritisk granskning i ett omvärldsperspektiv.
Stockholm: Skolverket.
Hildén, A. (2014). Anpassningar för oss med ADHD: Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet. Hjälpmedelsinstitutet (HI).
Højholt, C. (2008). Participation in communities - living and learning across different contexts. J ournal of Australian Research in Early Childhood Education, 15(1).
Højholt, C. & Hviid, P. (2015). Fritidspedagogik med barnperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
34
Hviid, P. (2001). . Børneliv i udvikling. Om børns udvikling af engagementer i deres hverdagsliv i skole og fritidsinstitution. Ph.d-afhandling. Institut for psykologi, Køpenhavns Universitet.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. (Doktorsavhandling) Umeå: Print och Media
Jewitt, C. (2006): Technology, Literacy and Learning. I Rohlin,M (2013): Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande. Studentlitteratur. Lund.
Kadesjö, B. (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber
Karlsudd, P. (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnomsorg. Högskolan i Kalmar.
Klerfelt, A. & Haglund, B. (2011). Fritidspedagogik – Fritidshemmets teorier och praktiker.
Stockholm: Liber.
Koch, E. (2014). Stödet försvinner på eftermiddagen. Lärarförbundets tidsskrift om specialpedagogik, nr 6, s. 26-28.
Kousholt, D. (2006). Familjeliv fra et børneperspektiv: Fællesskaber i børns liv. Ph.d-afhandling.
Roskilde: Rooskilde Universitetscenter.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kärfe, E. (2006). Den mänskliga mångfalden – diagnosen som urvalsinstrument. I Hallerstedt, G.
(red). (kap 4). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.
Moores-Abdool, W. (2010). Included Students with Autism and Access to General Curriculum: What is being provided? Issues in Teacher Education, 19 (2).
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Rix, J., Nind, M., Sheehy, K., Simmons, K. & Walsh, C. (Eds.) (2010). Equality, Participation and Inclusion 1: Diverse perspectives. London: Taylor and Francis Ltd.
Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. (Studies in Educational Sciences, 41) Stockholm: HLS Förlag.
Rohlin, M. (2012). Fritidshemmets historiska dilemma. En nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Rohlin, M. (2013): Meningsskapande fritidshem. Studio som arena för multimodalt lärande.
Studentlitteratur. Lund.
Sikes, P., Lawson, H. & Parker, M. (2010). Voices on: teachers and teaching assistants talk about inclusion. I Rix, J., Nind, M., Sheehy, K., Simmons, K. & Walsh, C. (Eds.) (2010). Equality, Participation and Inclusion 1: Diverse perspectives. London: Taylor and Francis Ltd.
Siljehag, E. (2007). Igenkännande och motkraft: Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken: En deltagarorienterad studie. Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm.
Skidmore (2012). The polyphonic classroom: Are we all special educators? I: Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad, Sweden: Kristianstad University Press, s. 35-44.
Skolinspektionen. (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så långt som möjligt. (2014:2). (Dnr 2011:6494) Stockholm.
35
Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer, Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010). Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem.
Skolverket (2011). Fritidshemmet. En samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling.
Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011a). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundsärskolan (2011) Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SPSM http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/ADHD/.
Hämtad: 2015- 12-01
Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Söderlund, A. (1993). Totalintegrerad skola och fritidshem som skolmodell. Erfarenheter från 5 års försöksverksamhet vid Karlbergsskolan i Stockholm. En utvärderingsstudie. (Rapport-Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap; 1).
Söderlund, A. (2000). Barn i skola och fritidshem: en studie kring samverkan. Stockholm.
Institutionen för individ omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm
Thorstenson-Ed. T. & Johansson I. (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring. Stockholm:
Liber distribution
Trost, J. (2010). 3: e upplagan. Kvalitativa intervjuer. Lund:Studentlitteratur.
Unescorådet, Svenska Unescorådets skriftserie. (2006). Salamancadeklarationen. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Utbildningsdepartementet (2009). Den nya skollagen: för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.Stockholm
Wibaeus, Y. (2004): Dewey läst idag - ett didaktiskt perspektiv (i Hartman, red: Dewy läst idag). GEM 3 rapport. Lärarhögskolan i Stockholm.
36
BILAGOR
Bilaga 1. Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
1. Har du någon pedagogisk utbildning och i sådana fall vilken?
2. Hur många år har du arbetat som pedagog på fritidshem?
3. Hur många år har du arbetat på det här fritidshemmet?
4. Hur många barn är inskrivna på fritidshemmet?
5. Hur ser barngruppen ut? Vilka olika funktionsnedsättningar/diagnoser finns hos eleverna?
6. Hur många pedagoger arbetar på fritidshemmet?
7. Hur många av pedagogerna har en pedagogisk utbildning, och i så fall vilken utbildning?
8. Genomför du pedagogiska anpassningar på fritidshemmet i ditt arbete med elever med olika funktionsnedsättningar? Ge exempel! Hur fungerar dessa?
Den fysiska miljön
9. Är den fysiska miljön anpassad efter de elever som vistas på fritidshemmet? Hur ser dessa anpassningar ut?
10. Hur fungerar den fysiska miljön på fritidshemmet för elever med funktionsnedsättningar?
Alternativa verktyg och anpassat material
11. Använder ni er av alternativa verktyg och/eller anpassat material i arbetet med de elever som vistas på fritidshemmet? Ge exempel på vilket material eller alternativa verktyg ni använder!
11.b Hur fungerar detta material eller verktyg Förhållningssätt
12. Anpassar du ditt förhållningssätt i arbetet med de elever du möter på fritidshemmet där du arbetar?
Hur?
13. Vilket förhållningssätt fungerar bra i mötet med de elever som vistas på fritidshemmet?
14. Vilket förhållningssätt fungerar mindre bra i mötet med de elever som vistas på fritidshemmet?
15. Hur skulle du sammanfatta ditt förhållningssätt och syn på elever med funktionsnedsättning?
Anpassningar på fritidshem
16. Finns det andra exempel på när du anpassar fritidshemsverksamheten till elever med olika funktionsnedsättningar?
17. Finns det exempel på anpassningar som du skulle vilja göra, men inte kan genomföra? Varför kan du inte det?
18. Kan du se några svårigheter avseende att tillgodose barnens behov av särskilt stöd inom fritidshemsverksamheten, och i så fall vilka svårigheter?
19. Vilka möjligheter finns det på fritidshemmet att tillgodose barnens behov av särskilt stöd?
37
20. Anser du att de anpassningar som genomförs är tillräckliga för att tillgodose barnens behov eller behövs andra insatser? Vilka?
Samarbete/kompetens
21. Har fritidshemmet tillgång till specialpedagogisk och psykologisk kompetens, och i så fall i vilken omfattning? Anser du att denna kompetens är till nytta för ert arbete på fritidshemmet, och i så fall hur?
22. Samarbetar ni på fritidshemmet/skolan kring elever i behov av särskilt stöd? Hur?
23. Arbetar ni för att få ett gemensamt förhållningssätt gentemot elever med olika funktionsnedsättningar på fritidshemmet/ skolan?
Övrigt
24. Har du något att tillägga?
38
Bilaga 2. Missivbrev
Hej!
Jag heter Isabelle Daynac och läser på Specialpedagogprogrammet vid Stockholms universitet. Nu till våren kommer jag skriva min magisteruppsats och söker därför intervjupersoner till min studie som är på 15hp.
Syftet med studien är att studera pedagogiska anpassningar för elever med olika funktionsnedsättningar i fritidshemsverksamhet.
Sammanlagt kommer sex pedagoger att intervjuas som alla arbetar i fritidshemsverksamhet för elever med neuropsykiatriska funktionshinder och/eller utvecklingsstörning.
Frågorna kommer främst handla om vilka anpassningar som genomförts i verksamheten och hur dessa ser ut, samt hur pedagogerna upplever dessa anpassningar.
Om intervjupersonerna samtycker till detta så kommer intervjuerna att spelas in. Därefter kommer svaren att tolkas och analyseras i relation till forskning. För att finna likheter respektive olikheter i intervjupersonernas svar kommer dessa att jämföras och relateras med varandra.
Jag kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer i min studie. Enligt informationskravet kommer jag informera samtliga deltagare om studiens syfte samt vad deras medverkan i studien innebär. Att delta i studien är frivilligt och personerna som valt att medverka i studien har rätt att avbryta sitt deltagande om de önskar, enligt samtyckeskravet. Intervjusvaren kommer endast att användas för min magisteruppsats och jag kommer att förstöra detta material då uppsatsen är klar, detta enligt nyttjandekravet. Enligt konfidentialitetskravet så kommer
intervjupersonernas svar att behandlas med anonymitet. Jag kommer att fingera namn på deltagarna i studien och på skolorna där pedagogerna arbetar. Detta för att ingen deltagare ska kunna identifieras i studien.
Tack på förhand för din medverkan!
Med vänlig hälsning Isabelle Daynac
Vid eventuella frågor är du välkommen att kontakta mig!
E-post:xxxxxxxx Tel: xxx-xxx xx xx
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se