Under detta kapital ges förslag till fortsatt forskning baserat på studiens slutsatser.
I den genomförda studien har det undersökts hur stor andel av svenska företag som använder det balanserade styrkortet samt varför några företag väljer att använda modellen medan andra inte. Studiens empiri är baserad på intervjuer med personer från olika branscher, en generalisering av användandet av modellen har därför genomförts. Som förslag till fortsatt forskning anser vi därför att det skulle vara intressant att djupgående analysera specifika företag som är verksamma inom samma bransch. Minst ett av företagen ska använda det balanserade styrkortet medan de övriga företagen inte använder modellen. På sådant vis skulle väsentliga skillnader kunna urskiljas mellan företagen för att skapa en bättre förståelse om användningen av det balanserade styrkortet.
Det hade även varit av intresse att undersöka hur ett stort företag med en personalstyrka som besitter bred kunskapsvariation förmedlar sina mål och mått till företagets samtliga anställda. Detta i ett försökt att se hur företaget bryter ner sin strategi i mindre delmål för att på ett förståeligt sätt förmedla informationen till samtliga medarbetare, oberoende av kunskapsnivå och befattning.
45
Källförteckning
Ahonen, G. & Gröjer, J-E. (2005). Social Accounting in the Nordic Countries: From Social Accounting Towards Accounting in a Social Context. Ingår i: Accounting in Scandinavia:
The Northern Lights, Liber, Malmö and Copenhagen Business School Press, ss. 43–60.
All European Academies. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet, [Rev.] utgåva, Berlin: All European Academies.
Atkinson, A. & Epstein, M. (2000a). Measure for measure: Realizing the power of the balanced scorecard. CMA management, 74(7), ss. 22–28.
Ax, C. & Bjørnenak, T. (2005). Bundling and diffusion of management accounting innovations ‐ the case of the balanced scorecard in Sweden. Management Accounting Research,16(1), ss. 1–20.
Ax, C. & Greve, J. (2017). Adoption of management accounting innovations: Organizational culture compatibility and perceived outcomes. Management Accounting Research, 34(C), ss. 59-74.
Bain & Company. (2018). Balanced Scorecard. https://www.bain.com/insights/management-
tools-balanced-scorecard [2018-11-14].
Berrone, P. & Gomez-Mejia, L. (2009). Environmental performance and executive compensation: An integrated agency-institutional perspective. Academy of Management
Journal, 52(1), ss. 103–126.
Bourguignon, A., Malleret, V. & Nørreklit, H. (2004). The American balanced scorecard versus the French tableau de bord: The ideological dimension. Management Accounting
Research, 15(2), ss. 107–134.
Bresnen, M. (2016). Institutional development, divergence and change in the discipline of project management. International Journal of Project Management, 34(2), ss. 328–338. Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska Forskningsmetoder. 2. uppl., Stockholm:
Liber AB.
Bukh, P. N. & Malmi, T. (2005). Re-examining the cause-and-effect principle of the balanced scorecard. I: Jönsson, S. och Mouritsen, J. (eds.). (2005). Accounting in Scandinavia – The
46 Conrad, L. (2005). A structuration analysis of accounting systems and systems of accountability in the privatised gas industry. Critical Perspectives on Accounting, 16(1), ss. 1–26.
Cooper, D., Ezzamel, M., & Qu, S. Q. (2017). Popularizing a Management Accounting Idea: The Case of the Balanced Scorecard. Contemporary Accounting Research, 34(2), ss. 991- 1025.
De Geuser, F., Mooraj, S. & Oyon, D. (2009). Does the Balanced Scorecard Add Value? Empirical Evidence on its Effect on Performance. European Accounting Review, 18(1), ss. 93-122.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 3 [Rev.] uppl., Lund: Studentlitteratur.
Englund, H. (2005). Struktur och handlingar i en kommunal reform: erfarenheter av
balanserad styrning. Diss. Göteborgs universitet, Göteborg: BAS.
Englund, H., Gerdin, J. & Burns, J. (2011). 25 Years of Giddens in accounting research: Achievements, limitations and the future. Accounting, Organizations and Society, 36(8), ss. 494–513.
Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T. & Styhre, A. (2015). Organisation och Organisering. 4. uppl., Stockholm: Liber AB.
Europeiska kommissionen. (u.å.). What is an SME?. http://ec.europa.eu/growth/smes/business- friendly-environment/sme-definition_sv [2019-01-06].
Frostenson, M. (2015). Redovisningsteori. Lund: Studentlitteratur.
Fältholm, Y. & Nilsson, K. (2010). Business Process Re-Engineering and Balanced Scorecard in Swedish Public Sector Organizations: Solutions for Problems or Problems for Solutions?. International Journal of Public Administration, 33(6), ss. 302-310.
Giannopoulos, G., Holt, A., Khansalar, E., & Cleanthous, S. (2013). The Use of the Balanced Scorecard in Small Companies. International Journal of Business and Management, 14(8), ss. 1-22.
Gibbons, R. & Kaplan, R. S. (2015). Formal Measures in Informal Management: Can a Balanced Scorecard Change a Culture?. American Economic Review, 105(5) ss. 447–451.
47 Greve, J. (2014). Ekonomistyrning: Principer och Praxis. 2 [rev.] uppl., Lund:
Studentlitteratur.
Gumbus, A. (2005). Introducing the Balanced Scorecard: Creating Metrics to Measure Performance. Journal of Management Education, 29(4), ss. 617-630.
Hickman, A. (2012). Norton: Balanced Scorecard must adapt to remain relevant.
https://www.fm-magazine.com/news/2012/nov/20126794.html [2018-11-15].
Jacobsen, D. (2015). Hur genomför man undersökningar?: Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Johanson, U. & Skoog, M. (2007). Verksamhetsstyrning: För utveckling, förbättring och
förändring. Stockholm: Liber AB.
Kald, M. & Nilsson, F. (2000). Performance Measurement at Nordic Companies. European
Management Journal, 18(1), ss. 113–127.
Kaplan, R. S. & Johnson, H. T. (1987). Relevance lost: the rise and fall of management
accounting. Boston: Harvard Business School.
Kaplan, R. S., & Norton, D. P. (1992). The Balanced Scorecard – Measures That Drives Performance. Harvard Business Review. 70(1), ss. 71–79.
Kaplan, R. S., & Norton, D. P. (1993). Putting the balanced scorecard to work. Harvard
Business Review. 71(5), ss. 134-140.
Kaplan, R. S., & Norton, D. P. (1996b). Using the Balanced Scorecard as a Strategic Management System. Harvard Business Review, 74(1), ss. 75-85.
Kaplan, R. S., & Norton, D. P. (1996c). The balanced scorecard: Translating strategy into
action. Boston: Harvard Business School Press.
Kaplan, R. S., & Norton, D. P. (2000). Having trouble with your strategy? Then map it.
Harvard Business Review, 78(5), ss. 167–176.
Lindvall, J. (2011). Verksamhetsstyrning: Från traditionell ekonomistyrning till modern
verksamhetsstyrning. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Llach, J., Bagur, L., Perramon, J. & Marimon, F. (2017). Creating value through the balanced scorecard: how does it work?. Management Decision, 55(10), ss. 2181–2199.
48 Ma, C. (2018). Dissipative structure theory in the coordinated development of regional
economy. Journal of Interdisciplinary Mathematics, 21(5), ss. 1217–1220.
Macintosh, N. B. (1994). Management accounting and control systems: an organizational and
behavioral approach. Storbritannien, Chichester: John Wiley & Sons Ltd.
Madsen, D. & Slåtten, K. (2013). The Role of the Management Fashion Arena in the Cross- National Diffusion of Management Concepts: The Case of the Balanced Scorecard in the Scandinavian Countries. Administrative Sciences, 3(3), ss. 110-142.
Maisel, L. S. (1992). Performance measurement: the balanced scorecard approach. Journal of
cost management, 6(2), ss. 47-52.
Mårtensson, M. (2007). Drömmar om något bättre - om managementmodeller, mätningar och
människor. Diss. Mälardalens högskola. Västerås: Arkitektkopia.
Narayanamma, P. L., Babu, D. S. & Jayasankaraprasad, C. (2016). Balanced scorecard and its Iteration. Journal of Business and Management, 18(12), ss. 78-82.
Nationalencyklopedin. (2018). Dualism.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dualism [2018-12-13].
Neely, A. (2008). Does the Balanced Scorecard Work: An Empirical Investigation. Cranfield
University School of Management. Uppsatsserie 1/08.
Niven, P. R. (2008). Balanced Scorecard: Step-by-Step for Government and Nonprofit
Agencies. Hoboken, NJ. John Wiley & Sons, Inc.
Northcott, D. & Ma'Amora Taulapapa, T. (2012). Using the balanced scorecard to manage performance in public sector organizations. International Journal of Public Sector
Management, 25(3), ss. 166-191.
Olve, N., Roy, J. & Wetter, M. (1997). Balanced Scorecard i Svensk Praktik. Malmö: Liber ekonomi.
Parkatti, J, J. (2007). Anthony Giddens struktureringsteori och dess betydelse för diskussionen om metodologisk individualism kontra holism. pro gradu. Helsingfors universitet,
Statsvetenskapliga fakulteten: Institutionen för praktisk filosofi.
Petri, C. H. & Olve, N. G. (2014). Balanserad styrning: utveckling och tillämpning i svensk
49 Rompho, N. (2011). Why the Balanced Scorecard Fails in SMEs: A Case Study, International
Journal of Business and Management. 6(11), ss. 39-46.
Richards, M., Zellweger, T. & Gond, J.P. (2016). Maintaining Moral Legitimacy through Worlds and Words: An Explanation of Firms' Investment in Sustainability Certification.
Journal of Management Studies. 54(5), ss. 676–710.
Shadrach, N. R. (2017). A study on the impact of the balanced scorecard as a performance
management system on performance and motivation in the retail industry. Diss. University of KwaZulu-Natal, Durban, South Africa.
Sundberg, K. (2015). Strategisk utveckling och ekonomistyrning: Ett livscykelperspektiv. Diss. Uppsala universitet.
50