6. Diskussion
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Då det enligt författarnas kännedom finns väldigt lite forskning om inkluderande undervisning mellan grundsärskolans och grundskolans skolformer, finns det
anledning att göra fler studier riktade mot grundsärskolan och grundskolan. Det som framkommit i studien är vilka uppfattningar enskilda speciallärare och
grundskollärare har och vilka likheter och skillnader som finns mellan speciallärares och grundskollärares uppfattningar. Därför bör studien ses som en beskrivande studie som belyser vilka sammanhang och viktiga faktorer som påverkar den
inkluderande undervisning som arbetsmetod. Det skulle därför vara intressant att via en utökad studie försöka ta reda hur elever i grundsärskolan och grundskolan
upplever den inkluderande undervisningsformen och vad eleverna upplever för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning.
61
Referenslista
André, J. & Salmijärvi, S. (2009). Det sociokulturella perspektivet. En kritisk granskning. (kandidatuppsats). Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet.
Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21573/1/gupea_2077_21573_1.pdf Hämtad: 2018-11-03
Arnesen, A-L. & Lundahl, L. (2006). Still Social and Democratic? Inclusive Education Policies in the Nordic Welfare States. Scandinavian Journal of Educational
Research, 50 (3), s. 285-300. DOI=10.1080/00313830600743316
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. (Doktorsavhandling). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Tillgänglig:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/3417/Avhandling.pdf?sequence=4 Hämtad: 2018-08-26
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskaplig metod, 2:a upplagan. Malmö: Liber AB.
Castro Hidalgo, A. (1994). Ram/process-modellen och högskoleforskningen. I C, Gustafsson & S, Selander. (red.): Ramfaktorteoretiskt tänkande. Pedagogiska perspektiv. En vänbok till Urban Dahllöf. (sid. 85-113). Uppsala: Uppsala Universitet, Reprocentralen HCS.
Edling Juntto, S. (2014). Samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola - en fallstudie av personalens uppfattningar kring denna samverkan.
(Magisteruppsats). Eskilstuna, Västerås: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola.
Tillgänglig:
http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:786343/FULLTEXT01 Hämtad: 2018-08-13
62 Envik, E. & Olsson, J. (2014). Inkluderande undervisning. En studie av lärares, särskollärares och specialpedagogers uppfattningar. (Kandidatuppsats). Uppsala:
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala Universitet.
Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:729489/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2018-08-01
European Agency for Special Needs and Inclusive Education. European Agency.
(2003). Inkluderande undervisning och goda exempel. Sammanfattande rapport.
Tillgänglig:
https://www.european-agency.org/sites/default/files/inclusive-education-and-classroom-practices_iecp-sv.pdf Hämtad: 2018-11-17
European Agency for Special Needs and Inclusive Education. European Agency.
(2014). Fem viktiga punkter angående inkluderande undervisning. Omsätta teori i praktik.
Tillgänglig:
https://www.european-agency.org/sites/default/files/Five_Key_Messages_for_Inclusive_Education_SV.pd
f Hämtad: 2018-08-01
Grunewald, K. (2010). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia.
2. upplagan. Stockholm : Gothia förlag AB.
Göransson, K., Nilholm. C. & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15:5,
s. 541-555, DOI:10.1080/13603110903165141 Tillgänglig:
https://doi.org/10.1080/13603110903165141
Hämtad: 2018-08-26
Göransson, K., Stéenson A-L., Roll-Pettersson L., Stenhammar, A-M., & Thorsson L.
(2000). Om alla är lika skulle det inte vara roligt - att bygga en skola : samverkan mellan särskola och grundskola. Stockholm : Stiftelsen ALA
63 Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, J. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd & autism. 2:a upplagan.
Södra Sandby : Be My Rails.
Johansson, R. & Borg, O. (2016). En skola för alla? Inkludering för barn som är i behov av särskilt stöd. (Kandidatuppsats). u.o: Institutionen för
utbildningsvetenskap, Lärarprogrammet: Linnéuniversitetet.
Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:941695/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2018-10-10
Jönsson, A. (2017). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Karlsudd, P. (2002). Tillsammans: Integreringens möjligheter och villkor – Erfarenheter från ett projekt där mötet mellan särskola
och grundskola fokuseras. (Rapport D, 2001:1). Kalmar: Institutionen för- och Beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar.
Kesälahti, E. & Väyrynen, S. (2013). Learning from Our Neighbours: Inclusive Education in the Making. Report produced as a part of A School for All –
Development of Inclusive Education project, funded by the EU (Kolarctic ENPI CBC).
Tillgänglig:
https://www.ulapland.fi/loader.aspx?id=d9fec133-5f60-4ce3-9323-1e925a38fbdf Hämtad: 2018-11-17
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning – lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv.
(Doktorsavhandling). Malmö: Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola.
64 Tillgänglig:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23228/2043_23228%20Kotte%20mu ep.pdf?sequence=2&isAllowed=y Hämtad: 2018-08-28
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Lauvås, P., Hofgaard Lycke, K. & Handal, G. (2016). Kollegahandledning med kritiska vänner. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindblad, S., Linde, G. & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft.
Pedagogisk forskning i Sverige, årg 4 ( 1 ), s. 93 - 109. ISSN 1401 - 6788. Stockholm:
Skolverket.
Tillgänglig:
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&ved=2ahUK EwiGvuuatLjeAhWH2CwKHRZACJUQFjABegQIBxAC&url=http%3A%2F%2Fjourna ls.lub.lu.se%2Findex.php%2Fpfs%2Farticle%2Fdownload%2F7781%2F6837&usg=A OvVaw1WO_rfLQvj3bNASgwmwNF_ Hämtad: 2018-11-03
Lundgren, U. P. (1994). Om begränsningarnas möjligheter. I Gustafsson, C. &
Selander, S. (red.): Ramfaktorteoretiskt tänkande. Pedagogiska perspektiv. En vänbok till Urban Dahllöf. (sid. 5-11). Uppsala: Uppsala Universitet, Reprocentralen HCS.
Lundgren, U.P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering.
Pedagogisk forskning i Sverige, årg 4 ( 1 ), s. 31-41. ISSN 1401-6788. Stockholm:
Skolverket.
Tillgänglig:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7777/6833
Hämtad: 2018-09-16
Mitchell, David (2015). Inkludering i skolan- undervisningsstrategier som fungerar.
Stockholm: Natur och kultur.
65 Nilholm, C. (2006a). Inkludering av elever: vad betyder det och vad vet vi?
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Tillgänglig:
https://www.mah.se/pages/47925/Inkludering_spec.pdf Hämtad: 2018-08-26
Nilholm, C. (2006b). Möten? Forskning om specialpedagogik i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning - vad kan man lära sig av forskningen?
Tillgänglig:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/pdf---publikationer/inkluderande-undervisning-tillganglig-pdf/ Hämtad: 2018-08-12
Näslund, T. (2010). Jakten på ramfaktorteorin. En kritisk studie av svensk skolutveckling i ett trettioårs perspektiv; om skolans förändrade styrning och villkor för ämnen som musik. (Magisteruppsats). Stockholm: Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:393591/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2018-11-03
Persson, A. (2015). Framed School – Frame Factors, Frames and the
Dynamics of Social Interaction in School. Scandinavian Journal of Educational Research, 59:5, s. 499-514, DOI: 10.1080/00313831.2014.932305
Tillgänglig:
https://www-tandfonline-com.proxy.ub.umu.se/doi/pdf/10.1080/00313831.2014.932305?needAccess=true Hämtad: 2018-09-16
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla elever. 1:a upplagan. Stockholm: Liber AB.
66 Putnam, J-A. (1999). Cooperative learning and strategies for inclusion: celebrating diversity in the classroom. 2:a upplagan. Baltimore: Brookes Publishing.
Regeringskansliet. (2003). SOU 2003:35. För den jag är - om utbildning och utvecklingsstörning.
Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/49b71e/contentassets/401d867f15724f369b15cce2c5a5b 6ed/sou-200335-for-den-jag-ar---om-utbildning-och-utvecklingsstorning-till-och-med-kapitel-8 Kapitel 1-7
https://www.regeringen.se/49b71e/contentassets/401d867f15724f369b15cce2c5a5b 6ed/sou-200335-for-den-jag-ar---om-utbildning-och-utvecklingsstorning-kapitel-9-till-och-med-bilagor Kapitel 8-13 Hämtad: 2018-11-08
Regeringskansliet. (2008). Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/4ae1cb/globalassets/regeringen/dokument/socialdeparte
mentet/funktionshinder/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning.pdf
Hämtad: 2018-08-26
Regeringskansliet. (2011). FN:S konventioner om mänskliga rättigheter.
Tillgänglig:http://www.regeringen.se/49baf9/contentassets/d6d5653029e14e338a4 b86f5f4b34c6b/fns-konventioner-om-manskliga-rattigheter
Hämtad: 2018-08-26
Rodina, K. (2007). Vygotsky's Social Constructionist View on Disability: A
Methodology for Inclusive Education. Oslo: Department of Special Needs Education, University of Oslo.
Tillgänglig:
http://lchc.ucsd.edu/mca/Paper/VygotskyDisabilityEJSNE2007.pdf
Hämtad: 2018-08-31
67 Sahlberg, P. & Leppilampi, A. (1998). Samarbetsinlärning. Stockholm: Runa förlag.
Skolinspektionen. (2016). Kvalitetsgranskning - Integrerade elever.
Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan.
Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/planerade-pagande-granskningar/integrerade-elever/kvalitetsgranskning-integrerade-elever.pdf Hämtad: 2018-08-05
Skolverket. (2009). Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?
(2009:330) Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5 cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2204.pdf;jsessi onid=31340F0F57D6A795F8ADCBD379A1EFBF?k=2204
Hämtad: 2018-11-28
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundsärskolan 2011. Reviderad 2016.
Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundsarskola/laroplan/main.htm?tos=GRSAR Hämtad: 2018-08-26
Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016.
Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
Hämtad: 2018-08-26
Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2009). Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. 2:a upplagan. Malmö: Liber AB.
68 Specialpedagogiska skolmyndigheten. SPSM. (2008). Därför inkludering.
Tillgänglig:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/pdf---produktblad-anvisningar-exempelsidor-egenproduktioner/darfor-inkludering.pdf/
Hämtad: 2018-08-19
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar.
Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie. (2)
Tillgänglig:
http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf Hämtad: 2018-08-28
Svensk författningssamling. SFS. (2010:800). Skollag 2010:800. Stockholm:
Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.
Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Hämtad: 2018-08-26
Swärd, A-K & Florin, K. (2011). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, R. (2010). Lärande & kulturella redskap. 2:a upplagan. Falun: ScandBook AB.
Söderman, L. & Antonsson, S. (red.). (2011). Nya Omsorgsboken. 5:e upplagan.
Malmö : Liber AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig:
69
https://vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf Hämtad: 2018-09-13
Vetenskapsrådet. (2018). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad: 2018-08-02
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik. (Doktorsavhandling).Fakulteten för lärande och samhälle).
Malmö: Malmö högskola.
Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:571918/FULLTEXT0 Hämtad: 2018-08-18
Bilaga 1
Vi heter Jenny Degerfält och Åsa Westermark och vi läser vår sista termin på Speciallärarprogrammet med specialisering utvecklingsstörning, vid Umeå universitet. Denna termin ska vi tillsammans skriva ett examensarbete,
Inkluderande undervisning som arbetsmetod. - En studie av utmaningarna och möjligheterna av att arbeta inkluderande mellan grundsärskolan och grundskolan.
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera vilka utmaningar och
möjligheter speciallärare och grundskollärare möter när de ska arbeta inkluderande mellan grundsärskolan och grundskolan.
Vi kommer att genomföra en intervjustudie och vänder oss till dig som arbetar som speciallärare eller grundskollärare på en grundsärskola och på en grundskola, där grundsärskolan är lokalintegrerad på grundskolan.
Deltagandet i studien innebär att en intervju kommer att genomföras med dig.
Intervjun beräknas ta omkring 30-45 minuter. Hela intervjun kommer att spelas in via ljudupptagning. Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt, vilket betyder att intervjuerna kommer att avidentifieras och behandlas i enlighet med
bestämmelser i god forsknings ed. Din medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas.
Informationen som framkommer via intervjuerna kommer endast att användas i forskningssyfte till vårt examensarbete och all insamlad data kommer att kasseras när de har bearbetats färdigt. Resultaten från intervjuerna kommer att redovisas i vårt examensarbete, vilket du som informant gärna får ta del av.
Med vänlig hälsning Jenny Degerfält och Åsa Westermark (I orginalbrevet återfinns kontaktuppgifter här.)
Bilaga 2
Intervjufrågor
1. Vad innebär inkludering för dig?
2. Hur ser du på inkludering (på skol-, grupp och individnivå)?
3. Hur ser inkluderingen ut mellan grundsärskolan och grundskolan på er skola?
I vilka former?
4. Vilket/vilka syften uppfattar du finns med inkludering mellan grundsärskolan och grundskolan på er skola (formella/ uttalade och informella/ ej uttalade)?
5. Vilka förutsättningar finns och måste finnas enligt dig, för att inkludering ska kunna ske och fungera mellan de båda skolformerna?
6. Vilken uppfattning har du om vad inkludering kan uppnå på elevnivå?
7. Vilka resurser anser du behövs på skolan, när det gäller arbetet för en lyckad inkludering? (personal, kompetens, lokal, miljö, läromedel, handledning)
8. Ser du några för- och nackdelar för speciallärare/grundskollärare vid inkludering av grundsärskoleelever i grundskolan?
9. Kan du ge exempel på någon situation där det inte har fungerat respektive har fungerat optimalt? För elev? För läraren?
10. Hur upplever du elevernas möjlighet att uppnå kunskapskraven vid inkluderande undervisning?
11. Tror du att inkluderande undervisning påverkar det livslånga lärandet för eleverna? På vilket sätt?