Förslag på fortsatt forskning/arbete

Studien har gett vissa svar inom ett begränsat område, att det fanns problem inom

organisationen visade en revisionsrapport, åtgärder sattes in av kommunledningen, dessa fick effekt ned till förvaltningsnivå och då är det två steg kvar ned till enhetsnivå. För kommunen skulle en studie över en längre tid, ett år, kunna vara intressant. Den skulle kunna följa arbetet direkt i nämnderna och förvaltningarnas ledningsgrupper på plats, observation och kartläggning vid dessa möten. Tillsammans med intervjuer och granskning av dokument på alla nivåer och över flera förvaltningar och avdelningar skulle den kunna kartlägga nuläget. En kartläggning vilken skulle kunna ligga till grund för en GAP analys till kommunledningen för att tydliggöra behov för att nå effekt hela vägen ut i alla

35

För att inte slösa tid och resurser på åtgärder vilka inte får effekt skulle det även vara

intressant för kommunen att ta reda på varför de inte får effekt, intervjumetoden med början ute i verksamheten skulle kunna vara ett lämpligt tillvägagångssätt.

Enkätsvaren antyder delvis att verksamheterna försöker koppla sin planering till politikens beslut men att det saknas uppföljning medan det andra enkätsvaret antyder att det mer ses som något att hantera relativt snabbt via APT. Fortsatt forskning skulle kunna röra

ledarskap inom kommunen, vad ligger bakom den ena delens försök att finna kopplingar till politiken medan den andra mer konstaterar fakta. Beror effekterna av åtgärderna mer på ledarskap än bristande efterfrågan eller en kombination? Skulle ett starkt ledarskap kunna bidragit till större genomslag eller är efterfrågan, dragande system, en effektivare metod. Det finns några offentliga verksamheter vilka infört Lean, en jämförelse med dem och denna kommun vore intressant för att ta reda på hur metoder påverkar ledning och styrning särskilt med tanke på den forskning Jonson (2013) gjort vilken lyfter fram att

målstyrningen inte nödvändigtvis leder till ökad styrning eller ledning. Även Nilsson (2011) har visat hur målstyrning lett till minskat politiskt inflytande till förmån för mer sammanhang och engagemang i verksamheterna. Ledning och styrning behöver inte med andra ord vara det kommunen behöver.

36

Litteraturförteckning

Andersson, P.-A. (2012). Kommunernas arbetsmarknadsinsatser - en enkätstudie. Stockholm: SKL Sveriges kommuner och landsting.

Bergman, B., & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlitteratur. Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.

Högberg, Ö. (2007). Maktlösa makthavare - En studie om kommunalt chefskap. Linköping: Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings Universitet.

Jacobsen, D. I., & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur. Jacobson-Libietis, V., & Ljungkvist, T. (2017). Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken - En redogörelse

för aktuell lagstiftning och samverkansformer. Stockholm: SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Jonsson, R. (2013). Organisatoriska bakslag - Mer än tio år av förändring i två svenska kommuner. Linköping: Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings Universitet. Lind, R. (. (2002). Ledning av företag och förvaltningar - Förutsättningar, former, förnyelse. Stockholm:

SNS förlag.

Nilsson, K. (2011). Från Balanced Scorecard till Balanserad Styrning, En longitudinell studie av införande

av ett modernt managementkoncept inom en svensk kommun. Luleå: Luleå tekniska Universitet.

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en

undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Paulsson, G. (2009). Den politiska viljan och verksamheten - En studie av de poltiska beslutens inverkan på

verksamheten. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

Protokoll. (den 10 06 2014). Socialnämnden - Budget 2015-2017. Dnr 2014.138.041. Fagersta kommun. Protokoll. (den 01 09 2015). Kommunstyrelsen - Hantering av styrdokument. Dnr 2014.185.007. Fagersta

kommun.

Protokoll. (den 13 01 2015). Kommunstyrelsen - Internkontorllplan 2015. Dnr 2014.014.007. Fagersta kommun.

Protokoll. (den 12 03 2015). Socialnämnden - Bokslut 2014. Dnr 2015.028.042. Fagersta kommun. Protokoll. (den 08 06 2015). Socialnämnden - Budget 2016-2018. Dnr 2015.084.041. Fagersta kommun. Protokoll. (den 07 12 2015). Socialnämnden - Hantering av styrdokument. Dnr 2015.135.003. Fagersta

kommun.

Protokoll. (den 09 02 2015). Socialnämnden - Interkontrollplan 2015. Dnr 2015.030.007. Fagersta kommun. Protokoll. (den 07 03 2016). Socialnämnden - Bokslut 2015. Dnr 2016.036.042. Fagersta kommun.

Protokoll. (den 06 08 2016). Socialnämnden - Budget 2017-2019. Dnr 2016.104.041. Fagersta kommun. Protokoll. (den 20 02 2017). Socialnämnden - Bokslut 2016. Dnr 2017.023.042. Fagersta kommun.

SKL kommundatabas. (u.d.). Hämtat från Kolada: http://www.kolada.se/?_p=jamforelse&unit_id=16753# den

01 03 2017

37

Sveningsson, S., & Sörgärde, N. (2014). Organisationsförändring - hur vad och varför? Lund: Studentlitteratur.

38

Bilaga 1 Kopia av kommunens mall för målformulering

Övergripande mål Antaget av kommunfullmäktige 2013-04-23, § 38 Gemensamma inriktningsmål Antaget av kommunstyrelsen 2013-03-05, § 47 Effektmål Mätmetod

Kommunen ska verka för att den totala miljöbelastningen minskar.

Andelen inköpta rättvisemärkta produkter ska öka jämfört med föregående år.

Statistik från inköpsavdelning. Statistik från kostservice. 2.Gott

företagsklimat

Verksamheterna ska med samverkansorganisationerna och näringslivet utveckla förutsättningar för be-fintliga företag, nyföretagande och etableringar utifrån.

Implementera Atlasprojektet i ytterligare ett företag.

Att det är gjort

3.Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund

Verksamheterna ska stärka bilden av Fagersta kommun som en attraktiv arbetsgivare.

Minst två aktiviteter som underlättar rekrytering av nya medarbetare.

Minska sjukfrånvaron, för kvinnor och män till 2011 års nivå.

Individuell lönesättning utifrån fastställda kriterier till samtliga medarbetare, kvinnor och män.

Att aktiviter skett

Intern statistik

Att individuell lönesättning sker. 4. Bra utbildning Kommunen ska arbeta för att

skapa en attraktiv utbildning som hävdar sig väl med andra utbildningsanordnare. 5. Trygg kommun Verksamheterna ska arbeta

förebyggande med trygghet och säkerhet.

Använda FREDA i arbetet kring Våld i nära relation till kunder, klienter och medarbetare.

Antal medarbetarsamtal Antalet rehab samtal Antalet kunder och klienter

8. Kommunal ekonomi i balans

Upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi med stabila ekonomiska förutsättningar för god kvalitet i

verksamheten.

Verksamheterna ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt Verksamheterna ska ha en budget i balans.

Budgetuppföljning och bokslut Budgetuppföljning och bokslut

39

Bilaga 2 Kopia av kommunens mall för uppföljning av målen SOCIALNÄMNDEN:

Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2016 _{Måluppfyllelse och kommentar 2016}

Kommunen ska verka för att den totala miljöbelastningen minskar.

Andelen inköpta rättvisemärkta produkter ska öka jämfört med föregående år.

Rättvisemärkta produkter väljs vid nyinköp.

Verksamheterna ska med samverkansorganisationerna och näringslivet utveckla

förutsättningar för befintliga företag, nyföretagande och etableringar utifrån.

Implementera ”Atlasprojektet” i ytterligare ett företag.

Svårt att hitta ytterligare företag för ytterligare implementering men arbetet pågår.

Verksamheterna ska stärka bilden av Fagersta kommun som en attraktiv arbetsgivare.

Minst två aktiviteter som underlättar rekrytering av nya medarbetare.

Minska sjukfrånvaron, för kvinnor och män till 2011 års nivå.

Individuell lönesättning utifrån fastställda kriterier till samtliga medarbetare, kvinnor och män.

Alla verksamheter jobbar aktivt med rekrytering bla genom sociala medier. Ny organisation kring rekrytering av vikarier till vård och omsorgs-avdelningen har implementerats under året. Sjukfrånvaron ligger fortfarande högre jämfört med 2011 års nivå.

Individuell lönesättning sker till viss del inom några verksamheter dock ej utifrån fastställda kriterier.

Verksamheterna ska arbeta förebyggande med trygghet och säkerhet.

Använda FREDA i arbetet kring ”Våld i nära relation” till kunder, klienter och medarbetare.

Material har tagits fram och utbildning har skett under året till medarbetare inom förvaltningen.

40

Upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi med stabila ekonomiska förutsättningar för god kvalitet i verksamheten.

Verksamheterna ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt.

Verksamheterna ska ha en budget i balans.

Verksamheterna har låga kostnader jämfört med andra kommuner.

Förvaltningen redovisar ett underskott på 1,1 % i förhållande till budget vid bokslut 2016.