I denna studie framkommer att ett laborativt och konkret arbetssätt med digitala inslag främjar inlärningen både för elever generellt och för elever i matematiksvårigheter och därav förefaller vara ett bra arbetssätt för att arbeta inkluderande. Samtidigt belyses att lärare undviker arbetssättet till följd av bristande kunskap, tid och pengar vilket gör att undervisningen inte uppfyller de mål som står i läroplanen om att undervisningen ska anpassas individuellt och utifrån varje elevs förutsättningar. Med tanke på att regeringen beslutat att digitala resurser ska ges större utrymme i skolundervisningen (Regeringen 2017, s. 1) kan vidare forskning förslagsvis behandla huruvida inställningarna och förutsättningarna för användandet av digitala arbetssätt, förändrats eller inte. Med fördel kan en sådan studie undersöka om det finns skilda inställningar eller syn på förutsättningar mellan rektorer, lärare och specialpedagoger.
34 6.4 Slutsats
Ett laborativt och konkret arbetssätt med digitala inslag kan på många sätt främja inlärningen för elever i eller som riskerar att hamna i matematiksvårigheter på grund av svårigheter med minne och koncentration. För att arbetssättet ska bidra till dessa förutsättningar är det dock viktigt att lärarna får möjlighet och tid att lära känna materialen, dess möjligheter och begränsningar, samt planera in användningen utav dem i undervisningen.
35
Referenser
Adler, B (2005). Vad är dyskalkyli? En bok om matematiksvårigheter. (2 uppl.). Höllviken: NU-förlaget.
Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem. En belysning av barns lärande. Göteborg: Vasastadens Bokbinderi AB.
Andersson, U., Lyxell, B. (2007). Working memory deficit in children with mathematical difficulties: A general or specific deficit?. Journal of Experimental Child Psychology, 96(3): 197-228.
Bedir, G., Özbek, Ö.Y. (2016). Primary School Teachers' Views on the Preparation and Usage of Authentic Material. Higher Education Studies, 6(3): 138-146.
Björkdahl Ordeli, S. (2008). Etik. I: Dimenäs, J. (red.). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. Buddeley, A. (2001). Is working memory still working?. European Psychologist, 7(2): 85- 97.
Campos, I.S., Almeida, L.S., Ferreira, A.I., Martinez, L.F., Ramalho,G. (2013). Cognitive Processes and Math Performance: A Study with Children at Third Grade of Basic Education. European Journal of Psychology of Education, 28(2): 421–436.
Costa, A.C., Rohde, L.A., Dorneles, B.V. (2015). Teaching facts of addition to Brazilian children with attention-deficit/hyperactivity disorder. Educational research and reviews, 10(6): 751-760.
Derwinger, A. (2003). Minnets möjligheter. (1. uppl.) Stockholm: Hjalmarson & Högberg.
Doabler, C.T., Fien, H. (2013). Explicit mathematics instruction: What teachers can do for teaching student with mathematics difficulties. Intervantion in School and chinic, 48(5): 276-285.
Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. Linköping: Linköpings universitet.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och Kultur.
Fleischer, H., Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan - Teori möter praktik. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Haara, F.O. (2015). Teachers' Choice of Using Practical Activities--A Hierarchical Classification Attempt. European Journal of Science and Mathematics Education, 3(4): 323-336.
36 Jess, K., , H.C. (2011). Matematik för lärare. Elever med särskilda behov. Borås: Gleerups Utbildning AB.
Jönsson, P., Lingefjärd, T., Mehanovic, S. (2010). Matematik och det nya medialandskapet – nationell webbplats för IKT. Nämnaren, (1): 81-84.
Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Kihlström, S. (2008). Uppsatsen - examensarbetet. I: Dimenäs, J. (red.). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Lantz-Andersson, A., Säljö, R. (2014). Lärmiljö i omvandling - En yrkesroll i utveckling. . I Lantz-Andersson, A., Säljö, R. Lärare i den uppkopplade skolan. (13-36). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lundberg, I., Sterner, S. (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning. Malmberg, B., Helmersson, C., Nordling, C. (2016). Digitalisering i skolan - dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. Stockholm: Regeringstryckeriet.
Malmer, G. (1998). Matematik för alla. Nordisk tidskrift för specialpedagogik, 76(3): 140- 145.
Malmer, G.(2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Markkanen, P. Tekniken utan en lärare är ingenting" En studie om användande av teknik i geometriundervisning. Växjö: Linnéuniversitetet.
Murphy, D. (2016). A literature review: The effect of implementing technology in a high school mathematics classroom. International Journal of Research in Education and science, 2(2): 295-299.
NE. (2017). Nationalencyklopedin, LIBRIS.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/libris (Hämtad 2017-04-14)
Olsson, I., Forsbäck, M. (2008). Alla kan lära sig matematik. Stockholm: Natur & kultur.
Olsson, J. (2017). GeoGebra, Enhancing Creative Mathematical Reasoning. Umeå: Umeå universitet.
Riis, U. (2017). Nationalencyklopedin, datorstödd undervisning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/datorstödd-undervisning (Hämtad 2017- 04-03)
37 Regeringskansliet.
Ryan, U. (2012). Matematik för den digitala generationen. Nämnaren, (1): 45-49.
Rystedt, E., & Trygg, L. (2010). Laborativ matematikundervisning – Vad vet vi?. Göteborg: Litorapid AB.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå Universitet. Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Skolverket.
Skolverket. (2011a). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011c). Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder - En utvärdering av Matematiksatsningen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2016). TIMSS 2015 Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Wolters Kluwer.
Skolverket. (2017). Lärportalen. Moduler för matematik.
https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/matematik/alla/alla (Hämtad 2017-03-21)
Sollervall, H., Ryan, U., Helenius, O., Lingefjärd, T. (2015). Orkestrering av matematikundervisning med stöd av IKT (del 2). Lärportalen för matematik Grundskolan åk 4-6: Skolverket
SPSM. (2012). Matematiksvårigheter. Specialpedagogiska skolmyndigheten
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/matematiksvarigheter/ (Hämtad 2017-03-21)
Sveider, C. (2016). Lärares och elevers användande av laborativt material i bråkundervisningen i skolår 4-6 Vad görs möjligt för eleverna att erfara?. Linköping: Linköpings universitet.
Swanson, H.L. (2016). Word Problem Solving, Working Memory and Serious Math Difficulties: Do Cognitive Strategies Really Make a Difference?. Journal of Applied Research in Memory and Cognition, 5(4): 1-16.
Swepub. (2017). http://swepub.kb.se/ (Hämtat 2017-04-14)
Szabo, A. (2013). Matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid lösning av matematiska problem. Stockholm: Stockholms universitet.