Det framgår av resultatet i föreliggande examensarbete att beslut om att avbryta
livsuppehållande behandling ofta är förknippat med etiska dilemman, som kan orsakas av bristfälligt samarbete i vårdteamet. Författarna anser därför att vidare forskning kring teamarbete skulle vara av värde, där syftet skulle vara att förbättra och tydliggöra rutiner vid beslut att avbryta livsuppehållande behandling. Detta skulle enligt författarna bidra till att stärka intensivvårdssjuksköterskors roll i vården vid dessa beslut.
REFERENSLISTA
Al-Mutair, A. S., Plummer, V., O'Brien, A., & Clerehan, R. (2013). Family needs and involvement in the intensive care unit: a literature review. Journal of Clinical
Nursing, 22(13/14), 1805-1817. Doi: 10.1111/jocn.12065.
Carlet, J., Thijs, L.G., Antonelli, M., Cassel, J., Cox, P., Hill, N., Hinds, C., Pimentel, J.M., Reinhart, K. & Thompson, B.T, (2004). Challenges in end-of-life care in the ICU: Statement of the 5th International Consensus Conference in Critical Care: Brussels, Belgium, April 2003. Intensive Care Medicine, 30(5),770-784. Doi: 10.1007/s00134- 004-2241-5.
Coombs, M., Addington-Hall, J., & Long-Sturehall, T. (2012). Challenges in transition from intervention to end of life care in intensive care: A qualitative study. International
Journal of Nursing Studies, 49(5),519-527. Doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.10.019
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 143-154). Lund:
Studentlitteratur.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och
metod: Från ide till examination inom omvårdnad. (s. 288-298). Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2007). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Elpern, E., Covert, B., & Kleinpell, R. (2005). Moral distress of staff nurses in a medi-cal intensive care unit. American journal of critical care, 14(6), 523-530. Hämtad den 17 april 2019 från http://ajcc.aacnjournals.org/content/14/6/523.full.pdf+html
Efstathiou, N & Clifford, C. (2011). The critical care nurse`s role in End-of-Life care: Issues and challenges. Nursing in critical care, 13(3), 116-123. Doi: 10.1111/j.1478-
5153.2010.00438
Efstathiou, N & Lyes, J. (2018). Compassionate care during withdrawal of treatment: A secondary analysis of ICU nurses’ experiences. Sage journal Nursing ethics, 25(8),
1075-1086. Doi: 10.1177/0969733016687159
Efstathiou, N & Walker, W. (2014). Intensive care nurses’ experiences of providing end-of-life care after treatment withdrawal: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing,
23(21-22), 3188–3196. Doi:10.1111/jocn.12565
Fernandes, M & Moreira, I. (2012). Ethical issues experienced by intensive care unit nurses in everyday practice. Nursing Ethics, 20(1), 72-82. Doi: 10.1177/0969733012452683
Flannery, L., Ramjan, L.M. & Peters, K. (2016). End-of-life decisions in the Intensive Care Unit (ICU) – Exploring the experiences of ICU nurses and doctors – A critical literature review. Australian Critical Care, 29(2), 97–103. Doi:
10.1016/j.aucc.2015.07.004
Fridh, I., Forsberg, A. & Bergbom, I. (2009). Doing one's utmost: Nurses’ descriptions of caring for dying patients in an intensive care environment. Intensive & Critical Care
Nursing, 25(5), 223-241. Doi: 10.1016/j.iccn.2009.06.007.
Gillham, B. (2011). Forskningsintervjun - Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U., Lindgren, B. & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29–34. Doi: 10.1016/j.nedt.2017.06.002
Henricson, M & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. M Henricson (Red.) Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 111-119). Lund:
Studentlitteratur.
Hov, R., Hedelin, B. & Athlin, E. (2007). Being an intensive care nurse related to questions of withholding or withdrawing curative treatment. Journal of Clinical Nursing, 16(1), 203-211. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01427
Jensen, H,I., Ammentorp, J., Erlandsen, M. & Ørding, H. (2011). Withholding or withdrawing therapy in intensive care units: an analysis of collaboration among healthcare professionals. Intensive Care Medicine, 37(10), 1696-1705. Doi: 10.1007/s00134-011-2345-7
Jensen, I. H., Ammentorp, J., Johannessen, H., & Ørding, H. (2013). Challenges in End-of- Life decisions in the intensive care unit: An ethical perspective. Journal of Bioethical
Inquiry, 10(1), 93-101. Doi: 10.1007/s11673-012-9416-5
Kisorio, L.C. & Langley, G.L. (2016). Intensive care nurses experiences of end-of-life care.
Intensive & Critical Care Nursing, 33, 30-38. Doi: 10.1016/j.iccn.2015.11.002
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Limerick H.M. (2007). The process used by surrogate decision makers to withhold and withdraw life-sustaining measures in an intensive care enviroment. Oncology nursing
forum, 34 (2), 331-339. Hämtad den 15 april 2019 från
http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid= 52504af4-4787-4bee-a92d-cc13d623e2ed%40sessionmgr4006
Lind, R., Lorem, G.F., Nortvedt, P & Hevrøy, O. (2012). Intensive care nurses’ involvement in the end-of-life process –perspectives of relative. Sage journal Nursing ethics, 19(5),
Lundman, B. & Graneheim Hällgren, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.
187-199). Lund: Studentlitteratur.
McAndrew, N.S., Leske, J. & Schroeter, K. (2018). Moral distress in critical care nursing: The state of the science. Nursing Ethics, 25(5), 552-570. Doi: 10.1177/0969733016664975 McMillen, R.E. (2008). End of life decisions: Nurses perceptions, feelings and experiences.
Intensive and Critical Care Nursing 24(4), 251-259. Doi: 10.1016/j.iccn.2007.11.002
Noome, M., Dijkstra, B.M., Leeuwen, E., & Vloet, L.C.M. (2016). Exploring family experiences of nursing aspects of end-of-life care in the ICU: A qualitative study.
Intensive and Critical Care Nursing, 33, 56—64. Doi: 10.1016/j.iccn.2015.12.004
Noome, M., Beneken, G., Leeuween, E., Dijkstra, B.M. & Vloet, L.C.M. (2016). The nursing role duringend-of-life care in the intensive care unit related to the interaction between patient, family and professional: an integrative rewiew. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 30(4), 645-661. Doi: 10.1111/scs.12315
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. (10.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rejnö, Å., Berg, L. & Danielsson, E. (2012). Ethical problems: In the face of sudden and unexpected death. Sage journal Nursing ethics, 19(5), 642-653. Doi:
10.1177/0969733011412099
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterskor med inriktning Intensivvård.
Stockholm. Hämtad den 20 December 2018 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/anestesi.och.intensivvard.kompbeskr.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Om att
ge eller inte ge livsuppehållande behandling. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad
den 5 december 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18390/2011-6- 39.pdf
Socialstyrelsen. (2006). Vård I livets slutskede. Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen
i landsting och kommuner. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 23 april 2019
från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9430/2006- 103-8_20061038.pdf
SFS 2017: 30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad den 16 April 2019 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SOSFS 2011:7. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
behandling. Hämtad den 5 december 2018 från
https://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-7#anchor_0
Svantesson, M., Sjöqvist, P. & Thorsen, H. (2003). End-of-life decisions in Swedish ICUs: How do physicians from the admitting department reason. Intensive & Critical Care
Nursing, 19(4), 241-251. Doi: 10.1016/S0964-3397(03)00055-7
Svenska intensivvårdsregistret. (2018). Avstå och/eller avbryta behandling på IVA,
Inskrivningsperiod 2017-12-05 - 2018-12-05. Hämtad den 5 december 2018 från http://portal.icuregswe.org/utdata/report/strat.avsta-avbryt
Svenska intensivvårdsregistret. (2018). Rapporterat antal vårdtillfällen, Inskrivningsperiod
2017-12-05 - 2018-12-05. Hämtad den 5 december 2018 från http://portal.icuregswe.org/utdata/report/demo.antalvtf
Svenska intensivvårdsregistret. (2018). Att ge eller inte ge livsuppehållande behandling. Stockholm. Hämtad 5 december 2018 från https://www.icuregswe.org/patient-och- narstaende/att-ge-eller-inte-ge-livsuppehallande-behandling/
Svensk förening för Anestesi och Intensivvård. (2019). Avstå eller avbryta behandling inom
svensk intensivvård. Stockholm. Hämtad den 5 december 2018 från
https://sfai.se/wp-content/uploads/files/22-2_Behandlingsstrategi_IVA.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm.
Hämtad den 19 December 2018 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Thelen, M. (2005). End-of-Life Decision Making in Intensive Care. Critical care nurse, 25(6)
28-38. Hämtad den 15 april 2019 från:
http://web.b.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=2 a7a1278-bdd4-42f3-9151-9c9a3324da8f%40sessionmgr120
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 21 December 2018 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vårdhandboken. (2016). Vård i livets slutskede och dödsfall- översikt. Stockholm. Hämtad den 8 April 2019 från https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall- och-vard-i-livets-slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/oversikt/
Zavotsky, K.E. & Chan, G.K. (2016). Exploring the Relationship Among Moral Distress, Coping, and the Practice Environment in Emergency Department Nurses. Advanced
Emergency Nursing Journal, 38(2), 133-146. Doi:10.1097/TME.0000000000000100
BILAGA A; MISSIVBREV VERKSAMHETSCHEF
Till verksamhetschef för intenssivvårsavdelningen.
Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie ”Upplevelser vid avbrytande av
livsuppehållande behandling”
Vi heter Anna Holén och Lisa Frick och studerar vid Mälardalens högskola (MDH), Västerås. Vi läser specialistsjuköterskeprogramet med inriktning intensivvård. I utbildningen ingår magisteruppsats och vi har valt att studera sjuksköterskors upplevelser vid avbrytande av livsuppehållande åtgärder på intensivvårdsavdelning.
Vi ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära att vi behöver intervjua minst 10 sjuksköterskor med specialistutbildning med inriktning intensivvård som arbetat minst ett år. Varje intervju kommer att ta ca 30-60min och kommer behöva göras i anslutning till arbetsplatsen och på deras arbetstid. Självklart kommer intervjuerna anpassas så det inte stör verksamheten. Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Hantering av data och sekretess
All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt General Data Protection Regulation (GDPR).
Eventuell risk/nytta
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar del av verksamhetens tid. Fördelar hänger samman med att ni kommer få tillgång till studiens resultat som kan komma att bidra med kunskap inom valt område som har nytta för er verksamhet.
Nytta i ett vidare perspektiv
Studien förväntas bidra med ökad kunskap i hur sjuksköterskor upplever beslut vid avbrytande av livsuppehållande åtgärder. Detta kan bidra till förbättring av rutiner kring dessa beslut.
Information om studiens resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola. Det färdiga arbetet kommer också att publiceras i högskolans publikationsdatabas, DiVA. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
Ytterligare information lämnas av
Anna Holén Lisa Frick
073-9362446 076-6123737
E-post: ahn18023@student.mdh.se E-post: lfk18001@student.mdh.se Handledare: Med dr, Senior lektor Helena Lööf
Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola
BILAGA A; MISSIVBREV VERKSAMHETSCHEF
Samtycke till genomförande av projektet
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.
Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på min enhet,
_______________________________ Ort och datum
__________________________ _______________________________
BILAGA B; MISSIVBREV SJUKSKÖTERSKOR
Tillfrågan om deltagande i studie om sjuksköterskors upplevelse vid
avbrytande av livsuppehållande behandling
Vi heter Anna Holén och Lisa Frick och studerar vid Mälardalens högskola (MDH), Västerås. Vi läser specialistsjusköterskeprogramet med inriktning intensivvård. I utbildningen ingår magisteruppsats och vi har valt att studera sjuksköterskors upplevelser vid avbrytande av livsuppehållande åtgärder på intensivvårdsavdelning. Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att bli intervjuad där intervjun spelas in på ljudbandspelare för att vi lättare ska få med alla detaljer. Sedan kommer intervjuerna skrivas ut och analyseras för att sedan hitta mönster som sedan färdigställs i resultat. Intervjun beräknas ta ca 30-60min.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till dig eller din arbetsplats.
Du kommer att få skriva på ett samtyckeangående din medverkan i studien i samband med intervjun. Vi kommer att kontakta dig för att bestämma tid för intervjun om du väljer att medverka.
Vid frågor och funderingar är du välkommen att höra av dig till oss eller vår handledare. Med vänliga hälsningar
Anna Holén 073-9362446 E-post: ahn18023@student.mdh.se Lisa Frick 076-6123737 E-post: lfk18001@student.mdh.se
Handledare: Med dr, Senior lektor Helena Lööf’ E-post: helena.loof@mdh.se
BILAGA B; MISSIVBREV SJUKSKÖTERSKOR
Samtycke till att deltaga i studien ”Upplevelser vid avbrytande av livsuppehållande behandling”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i studien ”Avbrytande av livsuppehållande behandling”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________ Datum
____________________________ _______________________________ Underskrift Namnförtydligande
BILAGA C; INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor
- Hur länge har du arbetat inom intensivvården som sjuksköterska?
- När gick du din vidareutbildning till specialistsjuksköterska?
Inledande fråga
- Skulle du kunna berätta för mig om din upplevelse som sjuksköterska utifrån en/eller
flera händelser/situationer då man tagit ett beslut om att avbryta livsuppehållande
behandling inom intensivvårdsavdelningen?
Följdfrågor
- Kan du berätta mer om detta?
- Hur tänkte du?
- Hur kände du?
- Hur upplevde du beslutet? (Relaterat till Patient, anhöriga och kollegor).
- I vilken utsträckning kände du dig som sjuksköterska delaktig i detta beslut?
- Hur upplevde du tiden innan beslutet togs?
- Finns det tydliga rutiner kring dessa beslut? Om ja, följs dessa?
Avslutande fråga
- Hur upplever du besluten generellt?